1. Skriven av
1.1. Paul J. DiMaggio
1.2. Walter W. Powell
2. Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational fields
2.1. Institutionell Isomorfism
2.1.1. Samma form
2.2. Kollektiv rationalitet
2.2.1. Logiskt
3. 5. Tre (3) mekanismer som styr Institutionaliserad Isomorfisk förändring
3.1. 1. Tvingande
3.1.1. Styrs utifrån politik
3.1.2. Resultatet av både formella och informella påtryckningar mot organisationer från andra organisationer på vilka de är beroende
3.1.3. Resultatet av kulturella förväntningar i samhället där de verkar
3.1.4. Alla dessa former av påtryckningar kan uppfattas som tvingande därav namnet
3.1.5. Politiskt skapa miljöer har 2 egenskaper
3.1.5.1. Beslutsmakaren upplever ej direkt konsekvens av besluten
3.1.5.2. Besluten tas över hela organisatonsområdet vilket leder till konformitet (homogenisering)
3.1.6. Andra exempel är toppstyrning från moderbolag av dotterbolag vilket leder till homogenisering
3.2. 2. Mimetisk (kopierad)
3.2.1. Styrs utifrån standardåtgärder på osäkerhet
3.2.2. Organisationer modelleras baserat på andra organisationer när...
3.2.2.1. Mål är tvetydiga
3.2.2.2. Miljön skapar osäkerhet
3.2.2.3. Dvs när det råder låg förståelse för hur organisationen fungerar
3.2.3. Mimetiskt beteende är en genväg där man hittar en framkomlig väg baserad på hur andra har gjort tidigare
3.2.4. Begreppet "modellering" är en form av mimetisk process där man modellerar organisationen utifrån andra organisationer
3.2.4.1. Annamandet av modeller kan ske genom...
3.2.4.1.1. Konsulter
3.2.4.1.2. Nya anställda
3.2.4.1.3. Förvärv
3.2.4.2. Nya organisationer modelleras baserat på gamla
3.2.4.3. Organisationer tenderar att modellera sig själva på liknande organisationer som de uppfattar som mer framgångsrika
3.3. 3. Normativ
3.3.1. Associeras med uppdelning på yrkesområden (professionalisering)
3.3.2. Professionalisering definieras som "den samlade kampen som medlemarna av en yrkeskategori utövar för att definiera villkoren och metoden för deras yrke". Samt för att skapa en kunskapsbas samt legitimitet för yrket
3.3.3. Yrken utsätts precis som organisationer för tvingande och mimetiska påtryckningar (isomorfism)
3.3.4. Två (2) aspekter är särskilt viktiga faktorer till denna typ av isomorfism
3.3.4.1. 1. Formell utbildning baserad på en kunskapsbas skapad av universiteten
3.3.4.2. 2. Tillväxten av professionella nätverk som överbryggar organisationer
3.3.5. Även organisationer själva driver på denna professionella isomorfism
3.3.5.1. Förenkla rekrytering internt och externt
3.4. Dessa 3 uteslutar inte dock inte varandra. De samverkar men har ofta ngt särdrag åt ngn av dessa
4. 6. Indikatorer av Isomorfisk förändring
4.1. Hypoteser utifrån 2 perspektiv (typer av indikatorer)
4.1.1. A. Indikatorer utifrån en enskild organisations perspektiv
4.1.2. B. Indikator utifrån ett helt organisationsområde
5. 7. Implikationer för Social teori
5.1. Implikation = Om detta nu är sant vad betyder det för övrig social teori
5.2. Om man jämför makrosocial (funktionell) teori med teoretisk och empiriska studier av organisationer kommer man fram till en paradox
5.2.1. Makrosocial teori säger
5.2.1.1. Samhället är smart och ofelbart
5.2.1.2. Organisationer dumma
5.2.1.3. Det är samhället som formar organisationerna genom rationaliserad byråkrati
5.2.1.4. Homogenisering som man menar är bra styrs av...
5.2.1.4.1. 1. Naturligt urval
5.2.1.4.2. 2. Eliten styr miljön/samhåller (det social system) där organisationerna verkar
5.2.2. Författarna menar att den bild man målar upp inte sammanfaller med den forskning som gjorts på hur organisationer fungerar i verkligheten.
5.2.2.1. Man håller med om de makrosocial argumenten men...
5.2.2.1.1. De är inte tillräckliga för att förklara den ökande grad av homogenisering av organisationer vi ser idag
5.2.2.1.2. Författarnas definition ligger mer i linje med aktuella studier om hur faktiskt organisationer förändras
5.2.3. Vill man ha kraften att kunna påverka organisatoriska förändringar skall man istället fokusera på...
5.2.3.1. 1. Kraften att skapa ramar, normer och standarder som styr beteende. Kultur!
5.2.3.2. 2. Att ledningen kritiskt kan ingripa och definiera lämpliga modeller för organisationens struktur och policies som gäller över tiden
5.2.4. Avslutningsvis menar man...
5.2.4.1. Inte bara fokus på homogenisering - glöm inte diversifiering!
5.2.4.2. Homogenisering är inte synonymt med naturligt urval
5.2.4.3. Drivkrafterna som driver homogenisering har ändrats sedan Weber
6. 1. The Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism
6.1. Max Weber
6.2. Essä om byråkratisering
6.3. Kapitalism leder till ostoppbar (oreversibel) rationalisering
6.3.1. Iron Cage
6.3.1.1. Metafor
6.3.1.2. Så effektiv och kraftfull att den håller människor fängslade
6.3.2. Byråkratisering
6.3.2.1. Är motorn för organisatorisk rationalisering
6.3.2.2. 3 orsaker enligt Weber
6.3.2.2.1. Kapitalistisk konkurrens mellan bolag på marknaden
6.3.2.2.2. konkurrens mellan stater och dess medborgare
6.3.2.2.3. borgerliga krav på lika skydd under lagen
6.4. Författarna argumenter för att orsakerna ändrats sedan Weber
6.4.1. Byråkratiseringen av företag och statet är nu uppnådd
6.4.1.1. Dock så
6.4.1.1.1. Byråkrati fortfarande vanligast formen
6.4.1.1.2. Organisationer homogeniseras fortfarande
6.4.2. Strukturell förändring drivs mindre av effektivisering och konkurrens
6.4.3. Byråkratisering och organisationsförändringar drivs istället av
6.4.3.1. Processer som gör att företag liknar varandra utan att för den skull göra dem mer effektiva
6.4.4. Byråkratisering/Homogenisering
6.4.4.1. Styrs istället utifrån
6.4.4.1.1. Strukturering av "Organizational fields"
7. 2. Strukturering av "Organizational fields"
7.1. Påverkas av
7.1.1. Staten
7.1.2. Yrkesområden
7.1.3. Dessa har blivit de stora drivkrafterna för rationalisering
7.2. Starkt strukturerade organisationsområden
7.2.1. Klimat där individuella rationella handlingar leder till homogenisering av struktur, kultur och resultat
8. 3. Organisationsteori och organisatorisk mångfald
8.1. Modern organisationsteori
8.1.1. Pekar på mångfald
8.1.2. Försöker förklara skillnader
8.1.3. Fokuserar sällan om alls på homogenitet
8.2. Författarna fokuserar istället på organisationers homogenitet
8.2.1. I livscykelns början finns variation
8.2.2. Men efter etablering så homogeniseras området
8.2.3. Referenser/exempel på flertalet områden
8.3. Ett organisationsområdes tillkomst
8.3.1. 1. Växer fram och struktureras som ett resultat av aktiviteter i en initial organisatorisk mångfald
8.3.2. 2. Homogenisering av områdets organisationer och nytillkomna
8.4. Definition av termen "organisationsområde"
8.4.1. Avser organisationer som tillsammans står för ett betydande företagarområde som producerar liknande varor och tjänster
8.4.2. Utses utifrån det totala perspektivet av relevanta aktörer.
8.4.2.1. Inte bara konkurrenter
8.4.2.2. Utifrån nätverk av interagerande organisationer
8.4.2.3. Bygger på idén om "Connectedness" och "Structural equivalence"
8.5. Ett organisationsområde struktur
8.5.1. Bygger på empiriska studier
8.5.2. Ett områdes faktiska existens (struktureringen) kan endast motiveras utifrån 4 delar som måste förekomma
8.5.2.1. 1. Ökande interaktion mellan aktörerna
8.5.2.2. 2. Framväxt av tydligt definierade ledare och koalitioner mellan aktörer
8.5.2.3. 3. Ökande av informationsmängden inom området
8.5.2.4. 4. Framväxt av "tysta" överenskommelser. En spelplan där aktörerna ser sig som en del av samma plan.
8.5.3. Struktureringen sker genom drivkrafterna
8.5.3.1. Konkurrens
8.5.3.2. Staten
8.5.3.3. Yrkesroller
8.6. Om ett "färdigstrukturerat" organisationsområde
8.6.1. Då sätts starka krafter igång som leder till homogenisering
8.6.2. Mål och verksamhet kan ändras, nya aktörer tillkomma men...
8.6.2.1. Aktörer som tar rationella beslut bygger en miljö som hindrar vidare förändring
8.6.3. Organisationer har till en början störst fokus kring att förbättra prestation men...
8.6.3.1. Efterhand skapas värden som ligger utanför själva innovationen såsom...
8.6.3.1.1. Legitimitet (politik)
8.6.3.1.2. Fokus på normalitet premieras enbart utifrån att innovationen just kan adopteras av flera aktörer = märkligt
8.6.3.2. Trots fokus på ständig förändring...
8.6.3.2.1. Blir den samlade effekten av individuella initiativ att mångfalden inom området minskas
8.6.3.3. Författarna nämner flera exempel på detta...
8.6.3.3.1. Äldre, större organisationer når en punkt där de kan dominera miljön men inte förändras utifrån den
8.6.3.4. Konceptet som bäst beskriver denna process av homogenisering är "Isomorfism"
9. 4. Isomorfism
9.1. Definition enligt Hawley
9.1.1. En begränsande process som tvingar en enhet, i en grupp, att likna andra enheter som utsätts för samma miljöfaktorer
9.1.2. Organisatoriska förändringar sker i riktning att anpassas till miljön den existerar i (området)
9.2. Defintionen utökas av Hannan och Freeman
9.2.1. Isomorfism kan existera som ett resultat av att beslut tas (ej utifrån vad som är optimalt) utan istället utifrån vad som är inlärt
9.2.2. Det "naturliga" urvalet sätts ur spel
9.2.3. De fokuserade på konkurrensstyrd isomorfism
9.3. Författarna bygger vidare på Meyer och Fennells resonemang
9.3.1. 2 typer av isomorfism
9.3.1.1. Konkurrensstyrd
9.3.1.1.1. Endast applicerbar där marknadskrafterna styr helt
9.3.1.1.2. Denna typ måste kompletteras med en annan vy utifrån nutidens värld av organisationer
9.3.1.2. Institutionaliserad
9.3.1.2.1. Denna skapar förståelse för politik och aspekter som ligger utanför de rena marknadskrafterna