SLEMHINNA

Get Started. It's Free
or sign up with your email address
Rocket clouds
SLEMHINNA by Mind Map: SLEMHINNA

1. Typer av slemhinna

1.1. Täckande/Lining 60%

1.1.1. Läppar

1.1.2. Insidan av kinden

1.1.3. Mjuk gom

1.2. Specialiserad 15%

1.2.1. Tungan

1.3. Tugg/Masticatory 25%

1.3.1. Gingiva

1.3.2. Hårdgom

2. Strukturer

2.1. Keratinocyter-Yttre flerskiktat skivepitel

2.1.1. Icke keratiniserad

2.1.1.1. Stratum superficiale

2.1.1.1.1. Mer utspridda celler

2.1.1.1.2. Delvis organellösa

2.1.1.1.3. Innehåller tonofilament

2.1.1.1.4. Flexibla - Ej dehydrerade

2.1.1.1.5. Ständig deskvamation

2.1.1.2. Stratum intermedium

2.1.1.3. Stratum spinosum

2.1.1.3.1. Basal celler under differentiering/mognad, binder till andra celler med intercellulära junctions - desmosomer

2.1.1.4. Stratum basale

2.1.1.4.1. Celler är fästa mot basalmembranet med hemi-desmosomer

2.1.2. Keratiniserad

2.1.2.1. Stratum corneum

2.1.2.1.1. Döda celler

2.1.2.1.2. Dehydrerade celler

2.1.2.1.3. Fullt med keratin tono-filament

2.1.2.1.4. Saknar organeller

2.1.2.2. Stratum granulosum

2.1.2.2.1. Cellen syntetiserar keratohyalin granuler

2.1.2.2.2. Lamell korn exocyteras och fyller intracellullärt utrymme med glykolipider

2.1.2.3. Stratum spinosum

2.1.2.3.1. Tono-filament syntetiseras till tono-fibriller

2.1.2.4. Stratum basale

2.2. Basalmembran

2.2.1. Sammansättning

2.2.1.1. Kollagen

2.2.1.1.1. Ankar-fibriller fäster i lamina propria igenom lucida & densa

2.2.1.2. Laminin

2.2.1.2.1. Fäster till hemi-desmosomernas integriner

2.2.1.3. Perlecan

2.2.1.3.1. Nätverk av proteoglykaner/GAG's

2.2.1.4. Melanocyter

2.2.1.4.1. Tillverkar melanin

2.2.2. Funktion

2.2.2.1. Fungerar som en skiljevägg mellan epitel och underliggande vävnad

2.2.2.2. Tunn flexibel filt

2.2.3. Lamina lucida

2.2.3.1. Lamininer

2.2.3.1.1. Ankar fibriller

2.2.4. Laminda densa

2.2.4.1. Proteoglykaner

2.3. Bindväv

2.3.1. Lamina propria

2.3.1.1. Ligger under basalmembranet

2.3.1.2. Rikligt med blodkärl

2.3.1.3. Övre papilla lagret

2.3.1.3.1. lucker vävnad

2.3.1.4. Retikulära lagret

2.3.1.4.1. kollagen i tjocka buntar

2.3.2. Submukosa

2.3.2.1. Körtlar

2.3.2.2. Blod

2.3.2.3. Nervförsörjning

2.3.2.4. Inflammationsceller

2.3.2.5. Fibroblaster

2.4. Langerhansceller

2.4.1. Identifierar antigen och startar försvarsreaktion

3. Barriärfunktion

3.1. Cellmembran

3.1.1. Receptorer

3.1.2. Transport-proteiner

3.1.3. Jon-pumpar

3.1.4. 2 lager fosfolipider

3.1.4.1. hydrofob yttre del

3.1.4.2. hydrofil inre del

3.1.4.3. semi-permeabelt

3.2. Cell-Cell Interaktioner

3.2.1. Tight junction

3.2.1.1. Aktin filament

3.2.1.1.1. tätar utrymmet mellan celler i epitel

3.2.1.2. Olika glykoproteiner

3.2.2. Desmosomer

3.2.2.1. Intermediära filament

3.2.2.1.1. Mekanisk interaktion

3.2.2.2. Ökar cellernas motståndskraft

3.2.3. Gap Junctions

3.2.3.1. Kanal mellan celler

3.2.3.1.1. transport av joner

3.2.3.1.2. Connexin-proteiner

3.2.3.1.3. transport av näringsämnen

3.3. Cell-ECM-interaktioner

3.3.1. Hemi-desmosomer

3.3.1.1. Proteinet har en del fäst vid cellskelletet, en del som sitter i membranet och en del som är extra cellulär

3.3.1.2. Fäster med integriner

3.4. Tonofilamentens struktur

3.4.1. Slitstark

3.4.2. Flexibel

3.4.3. Tvistad

3.4.4. Tål tryck

4. Cellen

4.1. Cellmembran

4.1.1. Receptorer

4.1.2. Transport-proteiner

4.1.3. Jon-pumpar

4.1.4. 2 lager fosfolipider

4.1.4.1. hydrofob yttre del

4.1.4.2. hydrofil inre del

4.1.4.3. semi-permeabelt

4.1.5. Semi-permeabelt

4.1.5.1. Fettlösliga ämnen kan diffundera över membranet men inte vatten

4.1.5.1.1. Etanol och gaser kan diffundera passivt

4.2. Cytoplasman

4.2.1. Cellvätska, joner

4.3. Organeller

4.3.1. Ribosom

4.3.1.1. Proteinfabrik

4.3.1.1.1. tRNA kommer med aminosyror till mRNA

4.3.2. Mitokondrie

4.3.2.1. Energifabrik

4.3.2.1.1. Citronsyracykeln

4.3.3. Cellkärna

4.3.3.1. 2 lager fosfolipider

4.3.3.2. DNA

4.3.3.2.1. transkription av DNA till mRNA

4.3.3.3. Nucleos

4.3.3.3.1. ribosom-fabrik

4.3.4. Endoplasmatiskt reticulum (ER)

4.3.4.1. Smooth/Glatt

4.3.4.1.1. Tillverkar fetter

4.3.4.2. Kornigt/Granulärt/Rough

4.3.4.2.1. Ribosomer som producerar peptidkedjor i anslutning till ER

4.3.4.2.2. Transport av proteiner

4.3.5. Golgi-complex

4.3.5.1. Modifierar och paketerar produkter från ER

4.3.5.2. Sekretoriska produkter tas hand om

4.4. Lysosom

4.4.1. Anti-bakteriell

4.5. Cytoskellett

4.5.1. mikrotubuli

4.5.1.1. nätverk som ankrar organeller och hjälper transport

4.5.2. aktinfilament

4.5.2.1. cellrörelse

4.5.3. Intermediära filament

4.5.3.1. keratinocyter kallar dessa tono-filament

5. Funktion

5.1. Sensorisk

5.1.1. Temperatur

5.1.2. Smak

5.1.3. Känsel

5.2. Utsöndring av saliv

5.2.1. anti-bakteriellt

5.2.2. enzymer

5.2.3. försvarsfaktorer

5.3. Barriärfunktion

5.3.1. Skyddar djupare vävnad, mekanisk påfrestning

6. Abnormala variationer

6.1. Hyperkeratinisering

6.1.1. Deskvamationsprocessen haltar p.g.a ett överskatt av keratin

7. Problem

7.1. 1. Varför byter man ut fyllningen?

7.1.1. - Spalt-bildning (p.g.a. dålig bonding, TEK, fel-utformad fyllning) à läckage à adhesivt brott à spaltmissfärgning, sekundärkaries.

7.1.1.1. Bakterier och färgämnen kan tränga in i tillfälliga spalter som uppstår och försämra fyllningens kvalité över tid

7.1.1.1.1. Elastisk hysteres, komposit materialet åtgår långsammare än tandsubstans till sin ursprungliga form efter deformation (tuggning)

7.1.1.1.2. Kompositen har högre TEK än tandsubstans, komprimerar mer än tanden vid kyla, tillfällig spalt

7.1.1.1.3. Motverkas av god bindning och hygroskopisk expansion

7.1.2. - Abrasion (slitage) à dåligt härdat material à ingen ocklusion.

7.1.2.1. Fraktur

7.1.3. - Överskott/underskott à retentionsplats à sekundärkaries.

7.1.4. Fyllningen lossnat p.g.a undermålig bondning

7.1.4.1. som följd av kontamination av tandytan under restaurering

7.2. 2. Hur länge håller olika fyllningar/material?

7.2.1. Amalgam håller i ca 10 upp till 20 år och komposit i ca 7 år.

7.2.2. - Hållbarheten beror på handhavandet av fyllningsmaterialet – Amalgam à packning (kramsnö), komposit à bonding.

7.2.2.1. Faktorer som spelar roll: -operatörens skicklighet, -patientfaktorer, -tandens lokalisation, -kavitetens storlek

7.2.2.2. Patientens kariesrisk spelar en stor roll för kompositfyllningens livslängd.

7.2.3. Jämförelsevis är sekundärkaries vanligare i komposit material medan frakturer är mer vanligt förekommande i amalgam

7.2.3.1. Patientens kariesrisk spelar stor roll för fyllningarslivslängd

7.2.4. - Materialets egenskaper – amalgam à expanderar (under härdningen), komposit à polymerisationskrympning.

7.2.5. - Fyllningens position – direktbelastning.

7.3. 3. Varför får han postoperativa problem (isningar, sensitivitet)

7.3.1. Spänningar: Polymersationskontraheringen ger upphov till spänningar i riktning från kavitetsväggarna. I ocklusala fyllningar deformerar spänningarna kusparna.

7.3.1.1. Tillräckligt stor spänning leder till spaltbildning

7.3.1.1.1. Avgörande faktorer - Hur stark bonding man fått till kavitetsväggarna - Polymersationskontraktionensstorlek - Kompositens flytförmåga

7.3.2. Andra orsaker:

7.3.2.1. Djup karies

7.3.2.2. Uttorkning

7.3.2.3. Traumatiskocklusion

7.3.2.4. Tandsprickor

7.3.3. Postoperativa problem beror på mekanisk perkolation vid tuggning i spalt då mikroläckage orsakar rörelse i dentin-vätskan à ilningar.

7.3.4. Postoperativa problem kan klinga av

7.3.4.1. Repartivit dentin bildas

7.3.4.2. Tubuli sklerotiseras

7.3.4.3. Spänningar relaxerar

7.3.4.4. Upptagande av vatten: Hygroskopisk expansion motverkar

7.4. 4. Varför har 36 mb-kusp frakturerat?

7.4.1. Amalgamfyllningens kavitet sträcker sig långt buckalt åt à mindre tandsubstans à lättare att frakturera. Amalgamet har högre TEK än tanden à expanderar/krymper à utmattningsbrott i den tunna tandsubstansen. Belastning från antagonist p.g.a. att kuspen är bärande.

7.4.1.1. amalgamet efter 5 ,10 år eller längre tid, genom att korrosionsprodukterna från amalgamet "spränger" de lagade tänderna från insidan.

7.5. 5. Tar man bort amalgamfyllningen 36 mod för att åtgärda skadan på tanden?

7.5.1. Makro-mekanisk retention skapas till amalgamet (laxstjärt) à utgör bindning mellan amalgam och komposit. Bonding av komposit till kvarvarande tandsubstans.

7.5.2. Amalgamet tas inte bort à minimal-inversiv operation.

7.6. 6. Varför är fyllningen mörk och matt?

7.6.1. Amalgamet blir matt p.g.a. oxidation. Oxidationsskiktet är bra à ger skyddande skikt (biokompatibelt).

7.6.2. Amalgam är en legering av kvicksilver och koppar.

7.6.2.1. silver, tenn, koppar och zink

8. Inl. mål

8.1. - Postoperativa effekter från fyllningar.

8.2. - Fyllningarnas överlevnad och omgörning.

8.3. - Amalgam, uppbyggnad (plus oxidation), för- och nackdelar, miljöaspekter.

8.3.1. Anledningen till att man idag är kritisk mot användandet utav amalgam är miljöutsläppet utav kvicksilver. Vissa organismer kan omvandla detta metalliska kvicksilver till metylerat kvicksilver vilket sedan kan introduceras och spridas upp i näringskedjan. Metylerat kvicksilver är väldigt giftigt och det finns historiska incidenter då utsläpp orsakat flertalet dödsfall.

8.3.1.1. Absorberas dåligt av tarmen

8.3.1.2. Förr itiden tävling bland tdk stud