KEMI

1. MATERIA, ALLT RUNT OMRING OSS.

1.1. DEMOKRITOR-ALL MATERIA KUNDE DELAS I MINDRE BITAR

1.2. Protoner +1 Neutoner 0 Elektroner-1

1.2.1. I varje Proton finns 3 kvark

1.3. ATOMEN BESTÅR AV 3 DELAR OCH EN KÄRNA

1.3.1. Det fins olika skal. K, L, M, N ovs.

1.3.1.1. K= 2 elektroner

1.3.1.2. L= 8 elektroner

1.3.1.3. M= 18elektroner

1.3.1.4. N= 32 elektroner

1.3.2. Protonerna och Neutronenerna finna i kärnan. Elektronerna kretsar i någon av salen

2. Syror och Baser

2.1. Syra: De smakar surt, de avger vätejoner, H+, i vattenlösning och det är en syra om ämnet har pH under 7. Man skiljer på stakta och svaga syror. Citron är en svag syra och vill inte avge alla vätejoner. Men svavelsyra som är en stark syra vill gärna lämna bort alla vätejoner

2.2. Baser: smakar beskt, de avher hydroxidjoner OH-, i vattenlösning. Rengöringsmedel och Amoniak är exempel på baser. Om det är en bas ska pH vara över 7. Alltså fler basiska joner

3. Joner och Salt

3.1. En possetiv jon bildas när en atom ger bort en elektron.

3.2. En nagativ jon bildas när en atom tar emot en elektron

3.3. Na+ ( katjon) vill ta bort en elektron och (anjon) Cl- vlil ha en elektron. Dem drar sig till varandra för dem vill bli neutrala (ädelgasstruktur= fullt ytterskal). Dessa blir då neutrala och blir NaCl som är ett salt

3.4. Joner är molekyler som inte längre är helt neutrala i sin laddning. Alltså e- som p+ och blir då neutrala.

4. Rena ämnen och Blandade ämnen

4.1. Materia kan vara rena eller blandingar av rena ämnen. Ex Luft är en blandring av olika rena ämnen men som blir en blandning

4.2. Homogena blandningar: Kan inte skiljas med ögat eller fysiskt. Som salt i vatten. Det blir en blandning av två ämne, saltet löses upp = Homogen blandning

4.3. Hetrogen balndning: Kan skiljas med ögat eller fysiskt. Som en blandning med olika stenar, där vi kan SE olika färger i stenen. Slutsats att det finns olika mineraler i stenen

5. Periodiska systemet

5.1. Överblickar alla grundämnen.

5.1.1. Delas in i: ° Metaller ° Halvmetaller ° Ickemetaller

5.2. Ornade efter stigande antal protoner i atomkärnan = Ämnets atomnummer

5.3. Indelade i ° Grupper (lodrätt). = Lika många elektroner i det yttersta skalet. Alltså valenselektroner. °Perioder (vågrätt) = Har sina elektroner i lika många skal

6. Molekylföreningar. Organisk och oorganiska.

6.1. När det det gäller de oorganiska föreningarna så är det helt enkelt alla andra molekylföreningar t.ex. vatten, koldioxid.

6.2. Organisaka: De organiska molekylerna har ofta ett “kolskelett” som de utgår ifrån. Till detta så binds syre och väte in och kan då bilda de olika typerna av ämnesklasserna som finns inom den organiska kemin, t.ex. alkoholer, karboxylsyror och estrar.

6.3. Dem går ihopa med andra atomer och binderihopa sig för att få det yttersta skalet fullt. Ex två väte atomer kan gå ihop så blir det yttersta skalet (i detta fall K, två e- i skalet) fullt. En syre atom kan gå ihop med två väteatomer så blir (i detta fall M, skalt, 8 e-) fullt. 6 från början + 2 = 8

7. Alkoholer

7.1. Det finns en eller fler hydroxylgrupper - OH. Alla alkoholer slutar på ol

7.2. Envärda alkoholer: Metanol CH3OH Etanol C2H5OH

7.3. Tvåvärda alkoholer: Glukol, används i spolarvätskan (sänker fryspunkten)

7.4. Trevärdiga alkohol Glycerol, ingår naturligt i alla fetter och i oss, på magen och även i celler. Ofatligt för oss att äta. Det är ett E ämne också

8. Estrar

8.1. Alkohol + karbxylsyra --> ster + vatten

9. Kolväten

9.1. Enkel bining: delar 1 par atom och slutar på - an. Mättad

9.2. Bubbelbining: delar 2 par atomer och slutar på en. Omättade

9.3. Trippelbining: Delar 3 pat atomer och slutar på yn Omättade (reagerar lätt)