1. Digitala verktyg elever
1.1. Verktyg/Program
1.1.1. Lexia Provia
1.1.1.1. Anpassade övningar för elever med språkstörning, inklusive ljudträning och stavningsövningar
1.1.2. Prizmo Go
1.1.2.1. Elever kan ta bilder av text och få den uppläst, vilket underlättar läsning och förståelse.
1.1.3. IntoWords
1.1.3.1. Stödjer elever i att skriva och läsa genom att erbjuda ljudstöd och förslag på ord
1.1.4. Skolstil 2
1.1.4.1. När eleverna skriver, hör de bokstavsljuden, vilket hjälper dem att koppla ljud till bokstäver och förbättra stavningen
1.1.5. ClaroRead
1.1.5.1. Hjälper elever att lyssna på text medan de läser, vilket kan förbättra förståelsen och stavningen
1.2. Funktioner
1.2.1. stavningskontroll/ rättstavningsfunktion( ordprediktion
1.2.1.1. Fördelar
1.2.1.1.1. Omedelbar feedback
1.2.1.1.2. Förbättrad noggrannhet: Hjälper elever att producera mer korrekta och professionella texter.
1.2.1.1.3. Självförtroende
1.2.2. Talsyntes (Text till tal teknik)
1.2.3. bokstavsljud
1.2.4. Översättning
1.2.5. OCR (optisk teckenigenkänning)
1.2.6. interaktiva övningar.
1.2.7. Diktering (Tal till text teknik)
1.2.8. Digitalpenna (Traditionell skrivteknik med digital teknologi)
2. Forskning
2.1. The Impact of Technology on Students’ Writing Performances in Elementary Classrooms: A Meta-Analysis (Se fil, The Impact of Technology on Students’ Writing Performances in elementary classrooms)
2.1.1. Skrivkvalitet
2.1.1.1. Negativa effekter
2.1.1.1.1. Onlineverktyg och program (Grammarly, Padlet, Trello, Canva, Kahoot, Quizlet) hade en negativ effekt på skrivkvaliteten.
2.1.1.2. Positiva effekter
2.1.1.2.1. En märkbar och betydande inverkan på elevers skrivkvalitet, men effekten är inte extremt stor. Elever som använder teknologi för att skriva tenderar att producera bättre texter jämfört med de som skriver med penna och papper, men förbättringarna är måttliga snarare än dramatiska
2.1.1.2.2. Mobil teknologi (Surfplattor, Smartphones, Bärbara datorer, E-läsare) visade sig vara mest effektiv för att förbättra skrivkvaliteten, följt av assistiv teknologi (Talsyntes, Text-till-Tal, Ordprediktion, Dikteringsprogram) och ordbehandlingsprogram (Microsoft Word, Google Docs, Apple Pages).
2.1.2. Skrivkvantitet
2.1.2.1. Positiva effekter
2.1.2.1.1. Skrivgenrer
2.1.2.1.2. Teknologi har en stark positiv effekt på mängden text som elever producerar.
2.1.2.1.3. Onlineverktyg och mobil teknologi hade störst påverkan på skrivkvantiteten
2.1.2.2. Mindre påverkan
2.1.2.2.1. ordbehandlingsprogram och assistiv teknologi hade mindre påverkan.
2.1.2.2.2. Åldersgrupp
2.1.3. Slutsats
2.1.3.1. Teoretiska implikationer
2.1.3.1.1. Studien stödjer teorin att multimodala och digitala läskunnigheter spelar en viktig roll i elevers kognitiva utveckling av skrivande.
2.1.3.2. Praktiska implikationer
2.1.3.2.1. Lärare bör integrera digitala verktyg i skrivundervisningen för att förbättra elevers skrivprestationer. Det behövs också högkvalitativ fortbildning för lärare om användningen av digital teknologi i undervisningen.
2.1.3.3. Betydande positiv inverkan på skrivutvecklingen samt vikten av att integrera på ett meningsfullt sätt.
2.1.3.3.1. Studien visar att teknologi kan ha en betydande positiv inverkan på elevers skrivande, både i kvalitet och kvantitet, och betonar vikten av att integrera teknologi på ett meningsfullt sätt i skrivundervisningen.
2.2. Från penna till tangent: systematisk litteraturstudie (Se fil, Från penna till tangent systematisk litteraturstudie)
2.2.1. Positiva Effekter
2.2.1.1. Textkvalité
2.2.1.1.1. Elever som använder digitala verktyg tenderar att skriva längre texter med bättre struktur och färre stavfel, tack vare ordbehandlingsprogram.
2.2.1.2. Motivation
2.2.1.2.1. Digitala verktyg kan stödja elevers skrivutveckling genom olika program och applikationer som hjälper till med stavning och meningsbyggnad.
2.2.2. Negativa Effekter
2.2.2.1. Identifiera svårigheter
2.2.2.1.1. Det kan vara svårare för lärare att identifiera elevernas specifika svårigheter eftersom verktygen automatiskt korrigerar många fel
2.2.2.2. Distraktion
2.2.2.2.1. Verktygens lekfulla funktioner kan distrahera eleverna. Dessutom stimulerar digitala verktyg färre delar av hjärnan jämfört med handskrivning, vilket kan påverka finmotoriken negativt.
2.2.2.2.2. Verktygens design och funktioner kan ibland leda till att eleverna fokuserar mer på teknologin än på själva skrivuppgiften.
2.2.2.3. Finmototik
2.2.2.3.1. Digitala verktyg stimulerar färre delar av hjärnan jämfört med handskrivning, vilket kan påverka finmotoriken negativt.
2.2.3. Slutsats
2.2.3.1. Studien visar att digitala verktyg har både positiva och negativa effekter på elevers skrivande. För att maximera fördelarna och minimera nackdelarna är det viktigt att lärare har hög digital kompetens och kan integrera verktygen på ett pedagogiskt sätt.
2.2.3.2. Forskningen rekommenderar en balanserad användning av både digitala verktyg och traditionella skrivmetoder för att stödja elevers skrivutveckling.
3. Debatt, Myndighetsrekommendationer och Aktuella Rapporter"
3.1. motstånd
3.1.1. Distraktioner
3.1.1.1. Digitala verktyg kan lätt leda till distraktioner för eleverna. Appar, spel och internet kan dra uppmärksamheten bort från själva inlärningen.
3.1.2. Minskad handskriftsförmåga
3.1.2.1. Forskning visar att vi minns bättre när vi skriver för hand. Att förlita sig för mycket på digitala verktyg kan leda till att eleverna inte utvecklar sin handskriftsförmåga tillräckligt.
3.1.3. Tekniska problem
3.1.3.1. Digitala verktyg kan vara opålitliga och tekniska problem kan störa undervisningen. Detta kan skapa frustration både för lärare och elever.
3.1.4. Jämlikhet
3.1.4.1. Alla elever har inte samma tillgång till digitala verktyg hemma, vilket kan skapa ojämlikheter i lärandet.
3.1.5. Överbelastning av information
3.1.5.1. Den stora mängden information som är tillgänglig via digitala verktyg kan vara överväldigande och göra det svårt för eleverna att fokusera på det som är viktigt.
3.2. begränsningar/hinder
3.2.1. Brist på kunskap och utbildning
3.2.1.1. Många lärare saknar tillräcklig utbildning i hur man effektivt använder digitala verktyg i undervisningen1. Detta kan leda till att verktygen inte används optimalt eller att de inte integreras på ett pedagogiskt sätt.
3.2.2. Tidsbrist
3.2.2.1. Lärare har ofta begränsad tid att sätta sig in i nya digitala verktyg och att planera lektioner som inkluderar dessa. Detta kan leda till att de väljer att använda traditionella metoder istället.
3.2.3. Motstånd mot förändring
3.2.3.1. Vissa lärare och elever kan vara motvilliga att använda digitala verktyg på grund av en preferens för traditionella metoder eller en rädsla för förändring.
3.3. Risker med kritiken/minskad digital användning i skolan
3.3.1. Bristande digital kompetens
3.3.1.1. Elever som inte får tillräcklig digital kompetens i skolan kan få svårare att klara av framtida studier och arbetsliv. Digitala färdigheter är idag grundläggande för många yrken och för att kunna delta aktivt i samhället.
3.3.2. Minskad likvärdighet
3.3.2.1. Om vissa skolor eller lärare väljer att inte använda digitala verktyg kan det leda till ojämlikhet i utbildningen. Elever på dessa skolor kan hamna på efterkälken jämfört med elever som får en mer digitalt anpassad utbildning
3.3.3. Förlorade pedagogiska möjligheter
3.3.3.1. Digitala verktyg kan erbjuda nya och effektiva sätt att lära ut och att anpassa undervisningen efter varje elevs behov. Att utesluta dessa verktyg innebär att man går miste om dessa pedagogiska fördelar.
3.3.4. Försämrad förberedelse för framtiden
3.3.4.1. Världen blir alltmer digitaliserad, och elever behöver vara förberedda för denna verklighet. Utan digital utbildning riskerar de att sakna viktiga färdigheter och kunskaper som krävs för att navigera i en digital värld.
3.3.5. Begränsad tillgång till information
3.3.5.1. Digitala verktyg ger elever tillgång till en enorm mängd information och resurser som kan berika deras lärande. Att inte använda dessa verktyg kan begränsa deras möjligheter att utforska och lära sig på egen hand.
3.3.6. Referenser
3.3.6.1. https://www.skolverket.se/publikationer?id=3971
3.3.6.2. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/rapport-fran-riksdagen/digitaliseringen-i-skolan-dess-paverkan-pa_h30wrfr18/html/
3.3.6.3. https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2022-12-19-ny-digitaliseringsstrategi-satter-undervisningens-kvalitet-i-fokus
3.3.6.4. https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2022-02-28-skolans-digitalisering-gar-framat---men-en-del-aterstar
3.4. Argument positiva effekter
3.4.1. Ökad motivation och engagemang
4. Mina resurser/verktyg
4.1. Verktyg/Program elever
4.1.1. Widgit Online
4.1.1.1. förstå och kommunicera genom att använda symboler tillsammans med text. Detta kan göra skrivuppgifter mer tillgängliga och stödja utvecklingen av skriftlig kommunikation.
4.1.2. Skolplus
4.1.2.1. Stödjer lärande genom varierade och engagerande aktiviteter. Genom att inkludera skrivövningar kan eleverna utveckla sina skrivfärdigheter i olika ämnen.
4.1.3. Bingel
4.1.3.1. Motiverar elever genom spelifiering och anpassade övningar. Genom att engagera elever i skrivrelaterade aktiviteter kan deras skrivfärdigheter förbättras på ett roligt och interaktivt sätt.
4.1.4. Spel-Ett
4.1.4.1. Gör lärandet roligt och interaktivt för eleverna. Genom att inkludera skrivmoment i spelen kan eleverna förbättra sina skrivfärdigheter på ett lekfullt sätt. Tränar bokstavsljud.
4.1.5. Kahoot
4.1.6. Digital penna
4.1.6.1. Traditionell skrivteknik med digital teknologi
4.1.7. Bookcreator
4.1.8. Word
4.1.8.1. Avancerad läsare
4.1.9. Delad tankekarta plattform Teams
4.1.10. Magma med tangentbord och digitalpenna
4.1.10.1. Bedömning
4.1.11. Legilexi
4.1.11.1. Bedömning
4.1.12. Sökmotorer för barn
4.1.12.1. NE junior
4.1.12.2. SLI play
4.1.12.3. Begreppa
4.1.13. Clipchamp
4.1.13.1. Skapa egna filmer för redovisning
4.1.14. Copilot
4.1.14.1. Med lärares tillåtelse
4.1.14.2. Viktigt att förmedla syftet till eleverna
4.1.14.3. Förmedla risker och regler kring användande
4.1.14.4. Källkritik
4.1.14.5. Undervisa kring AI som lärverktyg, skriv utveckling eller studietekning
4.1.14.5.1. Ktitik fusk
4.2. Funktioner
4.2.1. Symbolstödda dokument
4.2.2. Aktiviteter
4.2.3. Interaktiva övningar och spel
4.2.4. Digitala läromedel
4.2.5. Talsyntes
4.2.5.1. (Text-till-tal teknik)
4.2.6. Bokstavsljud
4.2.7. Diktering (Tal-till-text teknik)
4.3. Verktyg/Program lärare
4.3.1. Copilot AI
5. Digital penna (Traditionell skrivteknik med digital teknologi)
5.1. Fördelar
5.1.1. Förbättrad Motorik och Handstil
5.1.1.1. Att skriva med en digital penna kan hjälpa elever att utveckla finmotoriska färdigheter och förbättra sin handstil, vilket är viktigt för yngre elever
5.1.2. Ökad Kreativitet
5.1.2.1. Digitala pennor möjliggör en mer naturlig skriv- och ritupplevelse, vilket kan främja kreativitet och engagemang hos eleverna. De kan enkelt kombinera text och bilder, vilket gör lärandet mer interaktivt och visuellt
5.1.3. förbättrad minnesförmåga
5.1.3.1. Forskning visar att elever som skriver för hand, även med en digital penna, tenderar att minnas information bättre än de som skriver på ett tangentbord. Detta beror på att den fysiska handlingen att skriva hjälper till att förstärka minnet
5.1.4. Flexibilitet och Anpassningsbarhet
5.1.4.1. Digitala pennor erbjuder flexibilitet att enkelt redigera och anpassa text och bilder. Elever kan snabbt radera och ändra sina anteckningar utan att behöva börja om från början
5.2. Forskning
5.2.1. Skolverket
5.2.1.1. har publicerat forskning som visar att digitala verktyg, inklusive digitala pennor, kan förbättra skrivinlärningen och öka motivationen hos elever
5.2.2. Microsoft
5.2.2.1. En studie från **Microsoft** visar att användningen av digitala pennor kan öka kreativiteten och förbättra hjärnans förmåga till bokstavsegenkänning och läsförståelse
5.2.3. Grundskoletidningen
5.2.3.1. rapporterar att elever som skriver för hand, även med digitala verktyg, har bättre förståelse för teorier och resonemang jämfört med de som skriver på tangentbord
6. Undervisningsexempel
6.1. Yrken: Vad ett yrke är, vilka samhällsfunktioner som finns, några yrken och dess namn, ditt drömyrke samt skriva/presentera/redovisa med hjälp av digitala verktyg.
6.1.1. Fas 1
6.1.1.1. Bilder konkret vid varje lärgrupp på olika yrken, diskutera vad de vet om yrkena.
6.1.1.1.1. Digitala verktyg
6.1.1.1.2. Analogt
6.1.1.1.3. Kooperativ struktur
6.1.2. Fas 2
6.1.2.1. Analogt
6.1.2.1.1. Anteckna information
6.1.2.2. Digitalt
6.1.2.2.1. Sökmotorer
6.1.2.2.2. Avancerad läsare
6.1.2.2.3. Diktering
6.1.2.2.4. Digitalpenna
6.1.2.2.5. Översättningsprogram
6.1.2.2.6. Bookcreator
6.1.2.3. Eleverna väljer ett yrke
6.1.2.4. Söker information/bilder via sökmotorer. Stöd av avancerad läsare i webbsida, diktering, översättningsprogram.
6.1.3. Fas 3
6.1.3.1. Läraren modellerar sin information den hittat samt stödmallen och de digitala verktygen som finns tillgängligt för skrivandet i helklass.
6.1.4. Fas 4
6.1.4.1. Eleverna skriver enskilt i bookcreator med hjälp av diktering, tangentbord, digital penna, rättstavningsfunktion.
6.1.4.2. bifogar bilder