Matspjälkningskanalen tar hand om födan som du äter och spjälkar den till mindre byggstenar.

\n

De viktigaste byggstenarna är proteiner, kolhydrater, fetter, vitaminer och mineraler.

\n

\n

I matspjälkningssystemet sönderdelas födan mekaniskt genom tuggning och mag- och tarmrörelse samt kemiskt med hjälp av enzymer som bildas i spottkörtlar i munhålan, i magsäck och tunntarm samt i bukspott från bukspottkörteln som mynnar i tunntarmen. Då bryts födans proteiner ned till aminosyror, sammansatta kolhydrater blir enkla sockerarter, till exempel glukos, laktos, fruktos och galaktos medan fett (triglycerider) bryts ned till glycerol och fettsyror. Dessa ämnen tas upp av blodet från tunntarmen.

\n

\n

\n

Spottkörtlarna i munhålan tillverkar saliv som innehåller ett enzym som spjälkar stärkelse till druvsocker.
magsaft som består av saltsyra och ett enzym som spjälkar proteiner till aminosyror.
I tunntarmen första del tillsätts galla från levern och bukspott från bukspottkörteln.
Gallan finfördelar fettet och höjer pH-värdet i tunntarmen.
Bukspott innehåller enzymer som spjälkar fett, kolhydrater och proteiner. Bukspottet höjer också pH-värdet i tarmen.
I tunntarmen sugs alla ämnen upp som kroppen behöver.
Tjocktarmen innehåller mycket bakterier som bryter ner de sista resterna av maten. I tjocktarmen tas också salt och vatten upp.
I ändtarmen samlas resterna och en del bakterier för att tömmas när det passar.

\n

\n

\n

\n

Genom födan får organismerna alla de ämnen som behövs för att tillväxa, föröka sig och tillverka ämnen som kroppen behöver.

\n

Celler har ämnesomsättning, vilket vanligtvis betyder att olika energirika molekyler reagerar med syre för att till slut bilda framför allt koldioxid och vatten.

\n

I ämnesomsättningen omvandlas kemisk energi, som är bundet i glukos, till värme och rörelseenergi. Det är den kemiska reaktion som kallas respiration eller förbränning. Detta gäller både växt- och djurceller.

\n

\n

\n

Människans celler har möjlighet till anaerob omsättning om syret inte räcker till. Då bildas mjölksyra i muskelcellerna och vi känner det som en speciell smärta som vi endast uthärdar kortare stunder. Denna process sker till exempel när vi anstränger oss så mycket att hjärtat inte hinner förse muskelcellerna med syre via blodet i den omfattning som krävs.

KROPP OCH HÄLSA