Strålningsbiologi

Get Started. It's Free
or sign up with your email address
Strålningsbiologi by Mind Map: Strålningsbiologi

1. DNA Skador

1.1. Mutationer

1.1.1. Cancer och ärftliga skador

1.2. Celldöd

1.2.1. Vävnadsskada

1.3. Reparation

1.3.1. Frisk

1.4. Typer av skador

1.4.1. Enkelsträngsbrott

1.4.2. dubbelsträngsbrott

1.4.2.1. är alltid akuta skador

1.4.3. Basskada

1.4.4. Brott på vätebindningar

1.5. Reparations mekanismer

1.5.1. Cellen kan reparera uppkomna skador

1.5.2. reparationsprocessen beror på

1.5.2.1. vilken typ av skada

1.5.2.2. vilken dosrat

1.5.2.3. Var i cellcykeln som cellen befinner sig i

1.5.2.4. Vilken stråltyo

1.5.3. Irreparabla skador är

1.5.3.1. Dubbelsträngsbrott

1.5.3.2. Höga LET

1.5.3.3. Höga doser

2. Energiöverförande

2.1. Koherent spridning

2.1.1. Fotonen ändrar riktning leder till spridd strålning

2.1.2. Vanlig vid låga fotonenergier

2.2. Fotoelektrisk effekt

2.2.1. Fotonenergin överförs till en K-elektron

2.2.2. Ingen spridd strålning

2.2.3. Vanlig vid låga energier

2.3. Compton spridning

2.3.1. Lite energi från fotonen övertas av en elektron i yttersta valensskalet

2.3.2. Spridda fotoner som ger sämre kontrast

2.3.3. Spriddstrålning

3. Fosterskador

3.1. 0-2 v. allt eller intet (missfall eller ingen skada)

3.2. 3-8 v. missbildningar om dos > 100 mGy

3.3. 8-15 v. mental retardation om dos > 100 mGy

3.4. 4-36 v. barncancer

3.5. Diagnostiska undersökningar som ger fosterdoser större än 100 mGy är sällsynta!!

3.6. Fostret utanför avbildat område

3.6.1. <0,1 mSv

3.7. Foster i delvis avbildat område

3.7.1. 1-10 mSv

3.8. Fostret i helt avbildat område

3.8.1. 1-10 mSv

3.9. Vid CT

3.9.1. 10-100 mSv

4. Glesjoniserande strålning

4.1. Gamma, beta, x-ray

5. Tätjoniserande strålning

5.1. Alfa, neutroner, protoner, lätta joner.

5.2. Ger stora skador och svåra att laga

6. LET = Linear energy transfer

6.1. Hur mycket energi som avges på en sträcka

6.2. Low-LET

6.3. High-LET

7. Risk

7.1. Sannolikheten att en händelse ska ske

7.2. Konsekvensen av att händelsen skedde

7.3. Skilja på inviduell risk och kollektiv risk

7.3.1. En stråldos kan vara berättigande för en individ men inte för ett större antal personer

8. Biologiska skador

8.1. Stråldosen strolek

8.2. Strålslag

8.3. Celltyp

8.4. Syretillgång

8.5. Individens ålder

8.6. Vad som bestrålas på kroppen

8.7. storlekens volym när den blir bestrålad

8.8. Tidsintervallet som strålningen sker

9. Berättigande

9.1. Nyttan med undersökningen

10. Optimering

10.1. Låg stråldos som möjligt

11. Homessiseffekten

11.1. Låga doser kan vara nyttiga för bla cellens reparations mekanismer.

12. Bystandereffekten

12.1. obestrålade celler kan uppvisa liknande kromosomskador som de celler som blivit bestrålade

12.2. bestrålade celler skickar signaler

13. Strålsäkerhets arbete

13.1. viktigt att skilja på barn och vuxna. Eftersom barn är mer känslig för strålning än vad vuxna samt att det har en större risk för skador

14. FRÅGA ALLTID EN KVINNA I FERTIL ÅLDER OM GRAVIDITET OCH AMNING

15. Definition strålningsbiologi

15.1. "Läran om hur strålning växelverkar och interagerar med biologisk vävnad och vad som händer med celler, vävnader och organ."

16. Cellen

16.1. 70% vatten, 15% proteiner, några % RNA, < än 1% DNA.

16.2. Celler som delas ofta och har DNA blottat ofta är mer strålkänsliga, t.ex. mag-tarmkanalen, blodbildande organ. Celler delar sig oftare hos barn i växande ålder...

16.3. 10 miljarder celler i kroppen, 200 olika celltyper, olika celldelningsrat.

16.3.1. Cellkärnan styr cellens funktionalitet. I cellkärnan finns DNA och består av en sekvens av nukleotider.

16.3.1.1. Adenin, Thymin, Guanin, Cytosin

17. strålningskänsliga organ

17.1. Röd benmärg

17.2. Tarmen

17.3. Lymfoida organ

17.4. Huden

17.5. Testiklar

18. Reparationsmekanismer

18.1. Reparationsprocessen beror av typ av skada, dosrat, dos, var i cellcykeln cellen befinner sig, stråltyp.