1. Litteratur
1.1. Platons "Staten"
1.1.1. I. Vad är rättrådighet?
1.1.1.1. Bok 1-4
1.1.1.1.1. 1. Kefalos och Polemarchos ogenomtänkta åsikt gendrivs
1.1.1.1.2. 2. Glaukon och Adeimantos kräver en djupare behandling av ämnet
1.1.1.1.3. 3. Sokrates påbörjar en fördjupad behandling av rättrådigheten hos staten och den enskilde
1.1.2. II. Den stora utvikningen
1.1.2.1. Bok 5-7
1.1.2.1.1. 1. Kvinnans ställning i väktarklassen, barnalstring, och barnavård, krigföring
1.1.2.1.2. 2. Är den tänkta staten möjligt?
1.1.2.1.3. 3. Den styrande måste vara filosof
1.1.3. III. De dåliga statsformerna och de motsvarande karaktärsformerna
1.1.3.1. Bok 8-9
1.1.3.1.1. 1. Timarki och timarkisk karaktär
1.1.3.1.2. 2. Oligarki och oligarkisk karaktär
1.1.3.1.3. 3. Demokrati och demokratisk karaktär
1.1.3.1.4. 4. Tyranni och tyrannisk karaktär
1.1.3.1.5. 5. Lycka
1.1.3.1.6. 6. Rättrådighetens och orättrådighetens effekter på människan
1.1.4. IV. Avslutning
1.1.4.1. Bok 10
1.1.4.1.1. 1. Kritik av diktningen
1.1.4.1.2. 2. Själens odödlighet, belöningarna för dygd, berättelsen om Er
1.1.5. Kritik
1.1.5.1. Sokrates argumentation
1.1.5.1.1. Godtyckliga (falska) dikotomier
1.1.5.1.2. Godtyckliga definitioner
1.1.5.1.3. Ytliga analogier
1.1.5.1.4. Tar ej hänsyn till komplexitet, kontext, ontologiska antaganden eller godtyckliga subjekt/objekts-avgränsningar.
1.1.5.1.5. Söker entydiga svar när (den socialt konstruerade) verkligheten alltid är tve/mångtydig
1.1.5.2. Utgår ifrån en epistemologisk/kunskapsteoretisk ansats som inte är falsifierbar.
1.2. Machiavellis "Fursten"
1.3. Shapiro
1.3.1. Sammanfattning https://word.office.live.com/wv/WordView.aspx?FBsrc=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2Fdownload%2Ffile_preview.php%3Fid%3D512313105541660%26time%3D1392895867%26metadata&access_token=869145365%3AAVKaJaphT-dHI2iUoCXrw7ZqtKGs1crbvm1ib20bnjowsg&title=Sammanfattning+Shapiro.docx
1.4. Clark
1.4.1. Sammanfattning http://www.jhubc.it/BIPR/PROFILESUMMARIES/20130926.pdf
1.5. "Politisk Tänkande"
1.6. Statsmannen
1.7. Butler
2. Föreläsningar
2.1. 1. Vad är politisk teori?
2.1.1. Två typer
2.1.1.1. Politisk teori
2.1.1.1.1. Sammanställer och värderar politiska begrepp, deras historiska sammanhang och möjliga användningsområden. Analytisk eller normativ forskning som svarar på frågor om "hur" och "bör".
2.1.1.2. Teorier om politik
2.1.1.2.1. Systematiserar kunskap i syfte att förklara och beskriva. Empirisk forskning som varar på frågor om "är" eller "varför".
2.1.2. Tre klassiska problem
2.1.2.1. Vem bör styra?
2.1.2.1.1. Platons sex statsskick
2.1.2.2. Vem bör äga?
2.1.2.3. Vem bör inkluderas?
2.1.3. Politiska värden och avvägningar dem emellan
2.1.3.1. Effektivitet och kompetens ställs mot deltagande och delaktighet
2.1.3.2. Rättigheter ställs mot rättvisa
2.1.3.3. Frihet ställs mot ordning
2.1.3.4. Frihet ställs mot rättvisa
2.1.3.5. Sagan om de tre staterna
2.1.3.5.1. Prioriterar ordning - konservatim
2.1.3.5.2. Prioriterar frihet - liberalism
2.1.3.5.3. Prioriterar rättvisa - socialism
2.1.3.5.4. Barbarer
2.1.4. Olika skolor
2.1.4.1. Chicagoskolan
2.1.4.1.1. Kanon av tidlösa politiska texter
2.1.4.1.2. Fast grund, måttstock
2.1.4.1.3. Leo Strauss (1899-1973)
2.1.4.2. Cambridgeskolan
2.1.4.2.1. Politiska idéer måste studeras i sin kontext för att förstås
2.1.4.2.2. Glömda idéer ger ny kunskap och tankesätt, annan förståelse för förfluten- och nutid.
2.1.4.2.3. Quentin Skinner (1940-)
2.1.5. Kursmoment
2.1.5.1. Klassisk politisk teori
2.1.5.2. Tidig modern politisk teori
2.1.5.3. Perspektiv på politisk teori
2.1.5.4. Demokratiteori
2.2. 2. Platons politiska filosofi - Staten & Statsmannen
2.2.1. Platon (427-347 f.Kr.) och hans verk
2.2.1.1. Staten (Politeia)
2.2.1.2. Statsmannen (Politikos)
2.2.1.3. Lagarna (Nomos)
2.2.2. Platons kunskapsteori
2.2.2.1. Den delade linjen
2.2.2.1.1. Förnuft/Former
2.2.2.1.2. Tanke/Begrepp
2.2.2.1.3. ––––––––––––––
2.2.2.1.4. Tro/Föremål,Varelser
2.2.2.1.5. Föreställning/Bilder,Skuggor
2.2.2.1.6. http://en.wikipedia.org/wiki/Analogy_of_the_Divided_Line
2.2.2.2. Solliknelsen
2.2.2.2.1. Det synligas värld
2.2.2.2.2. Tankens värld
2.2.2.3. Grottliknelsen
2.2.2.4. Dialektiken
2.2.2.4.1. Fråga->Svar^Fråga-Svar^Fråga->Svar
2.2.3. Staten som politisk teori
2.2.3.1. Tydliga drag
2.2.3.1.1. Utopin - den ideala teorin (ögonmärket)
2.2.3.1.2. Dystopin - när det går fel
2.2.3.1.3. Natur och konvention
2.2.3.1.4. Utbildningen
2.2.3.1.5. Hierarki och klasser - metallmyten
2.2.3.1.6. Folkförädlingen
2.2.3.1.7. Kvinnor och män
2.2.3.1.8. Poeter och sofister
2.2.3.2. Sex statsskick (en, få, alla; laglös form, lagbunden form)
2.2.3.3. Sex statsskick (en, få, alla; laglös form, lagbunden form)
2.2.3.4. Sex statsskick (en, få, alla; laglös form, lagbunden form)
2.2.4. Statsmannen
2.2.4.1. De goda statsskicken
2.2.4.1.1. Den ideala staten
2.2.4.1.2. Den bästa staten
2.2.4.2. Statsmannakunskapen och dess förutsättningar
2.2.4.2.1. På Kronos' tid
2.2.4.2.2. Den verklige statsmannen och den verkliga staten
2.2.4.2.3. Statsmannen - vävaren
2.2.4.2.4. Att styra tvåbenta djur med deras samtycke
2.2.4.2.5. Det politiskt goda (Strauss)
2.2.4.2.6. Statsmannen och de sex statsskicken
2.2.5. Reflektioner
2.2.5.1. Vilken är Platons röst i dialogerna? Är det en skillnad mellan de s.k. Sokratiska dialogerna och de övriga? Hur ska man ordna dialogerna - kronologiskt, dramaturgiskt?
2.2.5.2. Såg Platon baksidan av sin politiska filosofi? Var han bara en poet?
2.2.5.3. Hur kan en förnuftig stat byggas? Är ett förnuftigt samhälle möjligt?
2.3. 3. Klassisk politisk filosofi
2.3.1. Aristoteles (384 - 322 f.Kr.) och hans verk
2.3.1.1. Politiken
2.3.1.2. Etiken
2.3.1.3. Atens konstitution
2.3.2. Kunskapsteori och politisk teori
2.3.2.1. Platon
2.3.2.1.1. Kunskapen om hur staten bör organiseras och ledas kan endast nås på transcendental väg via filosofisk spekulation, dialektik.
2.3.2.2. Aristoteles
2.3.2.2.1. Kunskapen om hur staten bör organiseras och ledas är immanent och kan nås via observationer och generaliseringar samt genom det praktiska förnuftet, det goda omdömet.
2.3.2.2.2. Kunskapssyn
2.3.3. Den politiska gemenskapen, Polis
2.3.3.1. 1. Mänsklig - endast människan är en politisk varelse, zoon politikon.
2.3.3.2. 2. Naturlig - att vara människa är att leva i en politisk gemenskap. Att inte göra det är ett brott mot vår natur. Staten är alltså naturlig inte konventionell.
2.3.3.3. 3. Upprättad (konstituerad) genom det praktiska förnuftet.
2.3.3.4. 4. Tillräcklig - Polis rymmer andra naturliga mänskliga gemenskaper men ryms inte i någon.
2.3.3.5. 5. Egalitär - jämlik
2.3.3.5.1. "...the government of a household is monarchy (since every house is governed by a single ruler), whereas statesmanship is the government of men free and equals". (The Politics).
2.3.3.5.2. Patriaklisk - Egalitär
2.3.4. Synen på statsskicket
2.3.4.1. Statsskick och Ledarskap
2.3.4.1.1. Platon
2.3.4.1.2. Aristoteles
2.3.4.2. De sex statsskicken enligt Aristoteles
2.3.4.2.1. Endast aristokrati och demokrati är giltiga
2.3.5. St. Thomas av Aquino (1225-1274)
2.3.5.1. Aristotelesreceptionen och Skolastiken
2.3.5.2. Summa Theologica
2.3.5.3. Polis & Cosmopolis
2.3.5.3.1. Polis
2.3.5.3.2. Cosmopolis
2.3.5.4. Theory of Laws
2.3.5.4.1. Eternal Law
2.3.5.5. Hierarchy of Communities
2.3.5.5.1. Natural Law & Divine Law
2.3.6. Avslutning
2.3.6.1. Klassiskt politisk teori: kännetecken
2.3.6.1.1. 1. Politiska relationer är naturliga och inte styrda av makt eller konvention. Det rätta sättet att ordna politiska relationer är det centrala målet, naturrätten.
2.3.6.1.2. 2. Människan lever med nödvändighet i gemenskaper och kan inte frigöra sig från dem. Individ och stat hänger samman i ett organiskt sammanhang.
2.3.6.1.3. 3. Etik kommer före makt - det är inte vem som bestämmer som är viktigt utan efter vilka principer som beslut fattas så att de blir rätt och inte fel.
2.3.6.2. Frågor för diskussion
2.3.6.2.1. Finns det anledning att tänka sig en speciell politisk sfär eller inte?
2.3.6.2.2. Vad är viktigast: vem som styr eller efter vilka regler styrningen sker?
2.3.6.2.3. Vad är viktigast: att alla får delta eller att besluten blir så bra som möjligt?
2.3.6.2.4. Vad innebär det att var fri i en stat?
2.3.6.2.5. Är det möjligt att söka efter universella principer för att organisera mänskliga relationer?
2.3.6.2.6. Bör vi tänka oss den politiska gemenskapen mellan människor som begränsad eller bör vi se den som global?
2.4. 4. Hobbes, Locke, Rousseau
2.4.1. Teorier om samhällskontrakt
2.4.1.1. Dominerande tanketradition från 1650
2.4.1.2. Två typer av kontraktsteori
2.4.1.2.1. Härskarkontrakt
2.4.1.2.2. Samhällskontrakt
2.4.1.3. Punkter
2.4.1.3.1. Den grundläggande idén är att det bästa statsskicket kan antas följa av en frivillig överenskommelse mellan fria och jämlika moraliska personer.
2.4.1.3.2. Kontraktet baseras på voluntarism, dvs blir det bästa möjliga resultatet av parternas vilja under ideala förutsättningar.
2.4.1.3.3. Resultatet av kontraktet blir en konstruktion; en slags politisk konstruktivism.
2.4.1.3.4. Kontraktsteorin är en filosofisk metod inte en beskrivning av verkliga händelser.
2.4.2. Thomas Hobbes (1588-1679)
2.4.2.1. "Född i fruktan", avskydde universiteten och den skolastiska traditionen, kontroversiell på sin tid
2.4.2.2. Leviathan
2.4.2.2.1. Innehåll
2.4.2.2.2. Människans beteende är ett resultat av både förnuft och passioner. Vi handlar främst efter passioner - förnuftet kan moderera vårt handlande.
2.4.2.2.3. I naturtillståndet (The State of Nature) dominerar de negativa passionerna - främst fruktan.
2.4.2.2.4. Jämlikheten i naturtillståndet baseras på en jämlikhet i fruktan; "...the life of man, solitary, poor, nasty, brutish, and short". Alla är lika rädda. List kan besegra styrka, alla måste sova osv.
2.4.2.2.5. För att övertygas om att en politisk teori är riktig måste den både tala till vårt förnuft och våra passioner så att den blir psykologiskt realistisk.
2.4.2.2.6. Man byter lite frihet mot ordning och regler.
2.4.2.2.7. "All politisk makt utgår från folket ... och den kommer aldrig tillbaka" :)
2.4.2.2.8. "The Right of Nature"
2.4.2.2.9. "The Fundamental Law of Nature"
2.4.2.2.10. 2nd and 3rd Laws of Nature
2.4.2.2.11. Suveränen
2.4.2.2.12. Visar
2.4.2.2.13. Visar inte
2.4.2.2.14. Frihetsbegreppet
2.4.2.2.15. Finns dels en normativ sida, hur det bör vara, samt en empirisk sida, vad som faktiskt händer under vissa omständigheter
2.4.2.3. Man & Citizen
2.4.3. John Locke (1632-1704)
2.4.3.1. Two Treatises of Government (1689)
2.4.3.1.1. 1. An Essay Concerning Certain False Principles
2.4.3.1.2. 2. An Essay Concerning the True Original, Extent and End of Civil Government
2.4.3.2. Läkare, filosof, mer liberal än Hobbes.
2.4.3.3. An Essay on Toleration
2.4.3.4. An Essay Concerning Human Understanding
2.4.3.5. Naturtillståndet
2.4.3.5.1. Hobbes
2.4.3.5.2. Locke
2.4.3.6. Staten
2.4.3.6.1. Hobbes
2.4.3.6.2. Locke
2.4.4. Jean Jaques Rousseau (1712-1778)
2.4.4.1. Om samhällsfördraget
2.4.4.1.1. Den politiska teorin uppgift
2.4.4.1.2. Frihetsbegreppet
2.4.4.2. Mer kollektivistisk tänkare än Hobbes och Locke
2.4.5. Avslutning
2.4.5.1. Kontraktsteori: Vad följer av den?
2.4.5.1.1. 1. Politiska styrelseformer bör grunda sig på de bästa principer som är realistiska utifrån individuella personers fria moraliska val.
2.4.5.1.2. 2. Individer har friheter och rättigheter av naturen.
2.4.5.1.3. 3. Staten är en politisk konstruktion.
2.4.5.1.4. 4. Det är statens uppgift att främja individens säkerhet, frihet, ägande, intressen, m.m.
2.4.5.2. En liberal politisk teori tar sin utgångspunk i att människor av naturen är fria och jämlika moraliska personer.
2.4.5.3. Hierarkier mellan människor är konstruerade och inte naturliga. De måste rättfärdigas.
2.4.5.4. Alla förnuftiga samhällen måste leva upp till dessa krav men kan ändå organiseras på olika sätt.
2.5. 5. Machiavelli (1469)
2.5.1. Kontext
2.5.1.1. Politisk
2.5.1.1.1. Familjen Medici
2.5.1.2. Idéhistorisk
2.5.1.2.1. Vad gjorde Machiavelli?
2.5.1.2.2. Modernitet
2.5.2. Varför läsa?
2.5.2.1. Vida läst/Inflytelserik
2.5.2.2. Begreppet/Myten
2.5.2.3. Realismen ("statens ändamål helgar statens medel")
2.5.3. Fursten 1513
2.5.3.1. Furstendöme
2.5.4. Discorsi 1516/17
2.5.4.1. Republik
2.5.5. Innehåll
2.5.5.1. Verkar inte finnas en given ordning, osäkerhet
2.5.5.1.1. Fursten ordnar genom virtù
2.5.5.1.2. Suveränitet
2.5.5.1.3. Framstå som skaparen av ordning, grundare av staten.
2.5.5.2. Inga givna dygder, agera enligt vad som är nödvändigt
2.5.5.3. Statens ändamål helgar statens medel
2.5.5.4. Att agera som räven, med list och slughet
2.5.5.4.1. Räven ser fällorna
2.5.5.5. Att agera som lejonet, med våld och styrka
2.5.5.5.1. Lejonet skrämmer vargarna
2.5.5.6. Dualism
2.5.5.6.1. Förmåga / Virtù
2.5.5.6.2. Tur / Fortuna
2.5.5.6.3. Tolkning av konsekvens
2.5.5.7. Den mänskliga naturen innehåller en vilja till makt
2.5.5.8. Hur mycket handlar Fursten om hur denne ska agera vs hur han ska uppfattas?
2.6. 6. Feminism och politisk teori - genus från ett postmodernistiskt perspektiv
2.6.1. Feministisk teori är politisk: feminismen syftar till att förändra patriarkala strukturer och tänkesätt
2.6.2. Genusforskningen söker förändra relationen mellan könen
2.6.3. FNs resolution 1325
2.6.3.1. Kvinnor i insatser och i krisområden
2.6.3.2. Är inte könsneutral
2.6.3.3. Kategorisering av kvinnor som "kvinnor"
2.6.3.4. Sveriges handlingsplan är formulerad på ett könsneutralt sätt
2.6.4. Två typer
2.6.4.1. Likhetsfeminism
2.6.4.2. Särartsfeminism
2.6.5. Prytz Mindmap: https://www.examtime.com//p/527568-Feminism-mind_maps
2.7. Politisk Teori
2.7.1. Internationell Politisk Teori
2.7.1.1. Beskriver och kategoriserar relationer mellan stater och andra aktörer
2.7.1.2. Tolkar och värderar sammanhang, beteenden och handlingar.
2.7.1.3. Ett analytiskt och normativt studieområde, dvs undersökningar baseras på definitioner av möjliga sammanhang och teorier om det etiskt önskvärda.
2.7.1.4. Relation till empiriska förhållanden
2.7.1.4.1. När vi försöker förstå komplicerade skeenden och handla i relation till dem gör vi det ofta utifrån idéer eller teorier som inte är exakta men som ändå ger sammanhang.
2.7.1.4.2. När vi motiverar handlingar gör vi det utifrån så allmängiltiga principer och värden som möjligt.
2.7.1.4.3. Empiriska teorier om politik och internationella relationer är i allmänhet baserade på någon typ av normativt grundantagande, t.ex. en preferens för säkerhet, ordning, rättvisa, frihet o.s.v.
2.7.2. Teorier om IR
2.7.2.1. Beskriver och kategoriserar relationer mellan stater och andra aktörer
2.7.2.2. Förklarar sammanhang, beteenden coh handlingar.
2.7.2.3. Ett empiriskt studieområde, dvs undersökningar baseras på generaliseringar av sinneserfarenheter.
2.7.3. Den politiska gemenskapen – humanitär och territoriell?
2.7.3.1. Polis
2.7.3.1.1. Gäller en avgränsad mänsklig gemenskap.
2.7.3.1.2. Prioriterar denna gemenskaps intressen framför allas intressen.
2.7.3.1.3. Beslut bör fattas av gemenskapen.
2.7.3.1.4. Exklusion är ett centralt värde.
2.7.3.2. Kosmopolis
2.7.3.2.1. Gäller hela mänskligheten och är global.
2.7.3.2.2. Beslut bör fattas efter principer som tar hänsyn till alla människors lika rätt.
2.7.3.2.3. Beslut bör fattas av globala institutioner
2.7.3.2.4. Inklusion är ett centralt värde.
2.7.4. Kosmopolitisk teori
2.7.4.1. Cosmopolitanism…’is concerned with the moral relations of members of a universal community in which state borders hava a merely derivative status’.
2.7.4.2. ’It is important to distinguish moral structures from political ones, and to recognize that global normative principles might be implemented otherwise than by global insititutions conceived on the analogy of the state’.
2.7.4.3. (Charles Beitz, Political Theory and International Relations, 1999, s. 182 & 183)
2.7.4.4. Moral Cosmopolitanism
2.7.4.4.1. Politiskt beslutsfattande bör på alla nivåer fattas med utgånspunkt utifrån principer som alla kan dela med utgångspunkt från ett universellt medborgarskap.
2.7.4.5. Institutional Cosmopolitanism
2.7.4.5.1. Globala regler bör beslutas av globala politiska instititutioner, t.ex. en världsstat eller ett världsparlament.
2.7.5. Hobbes
2.7.5.1. ’Equality of Fear’ gäller inte mellan suveräner.
2.7.5.2. Stater är mindre sårbara än individer
2.7.5.3. Suveräner kan ingå avtal.
2.7.6. Kant
2.7.6.1. Den eviga freden (1795)
2.7.6.2. Alla stater ska vara republiker (fria stater)
2.7.6.3. En federation av fria stater
2.7.6.4. Universell gästfrihet
2.7.6.5. Om civilisation
2.7.6.5.1. ‘The attachment of savages to their lawless liberty, the fact that they would rather be at hopeless variance with one another that submit themselves to a legal authority constituted by themselves, that they therefore prefer their senseless freedom to a reason-governed liberty, is regarded by us with profound contempt as barbarism and uncivilisation and the brutal degradation of humanity. So one would think that civilised races, each formed into a state by itself, must come out of such an abandoned condition as soon as they possibly can.’
2.7.7. Roussaeu, "Commonwealth of Europe"
2.7.7.1. 19 suveräna stater föreslås ha en röst var i den europeiska konfederationen.
2.7.7.2. Alla beslut i konfederationen antas enhälligt.
2.7.7.3. Mindre stater och kolonier har ingen röst.
2.7.7.4. Mindre europeiska stater är associerade med någon av de 19 och röstar genom den större staten.
2.7.8. Karl Marx (1818-1883) Fredrich Engels (1820-1895)
2.7.8.1. Proletärer förena er!
2.7.8.2. Kapitalismen är global
2.7.9. Hedley Bull
2.7.9.1. ”A society of states (or international society) exists when a group of states, conscious of certain common interests and common values form a society in the sense that they conceive themselves to be bound by a common set of rules in their relations with one another, and share in the working of common institutions.” (Hedley Bull, The Anarchical Society, 1977, s. 13)
2.7.10. Institutioner i det internationella samhället
2.7.10.1. Internationell rätt – staters rätt och människors rätt.
2.7.10.2. Krig – rättfärdiga och orättfärdiga krig, gamla krig & nya krig.
2.7.10.3. Maktbalans – internationell ordning och nationellt oberoende.
2.7.10.4. Stormakter – stormakternas ansvar, rättigheter och skyldigheter.
2.7.10.5. Diplomati – bilateral/multilateral, gammal & ny diplomati.
2.7.11. Mänskliga rättigheter
2.7.11.1. Åtminstone sedan tillkomsten av FN:s deklaration om mänskliga rättigheter (1948) har enskilda individer i allmänhet rättigheter som går utöver medborgarrätten.
2.7.11.2. Stater är förpliktigade, politiskt och juridiskt, att implementera de mänskliga rättigheterna på sitt territorium.
2.7.11.3. Stater är moraliskt och politiskt förpliktade att främja mänskliga rättigheter även utanför sitt territorium.
2.7.12. Det internationella samhället: Två perspektiv
2.7.12.1. Pluralism
2.7.12.1.1. Det internationella samhället syftar till att reducera osäkerhet i mellanstatliga relationer och att bevara olikhet mellan stater.
2.7.12.1.2. En konservativ teori som prioriterar bevarandet av gällande ordning.
2.7.12.1.3. Staters oberoende, autonomi och säkerhet sätts främst.
2.7.12.2. Solidarism
2.7.12.2.1. Det internationella samhället syftar till att främja mänskliga rättigheter i alla stater.
2.7.12.2.2. En progressiv teori som syftar till förändring med utgångspunkt i mänskliga rättigheter.
2.7.12.2.3. Människors rättigheter sätts framför staters oberoende, suveräniteten bör villkoras.
2.7.13. The Harm Problem
2.7.13.1. ’It is not only that certain people are vulnerable as a part of the natural order of things, but that they are made vulnerable by the norms and values embedded in social arrangements. Since this may result in harm to them, vulnerability must be considered a prime site of normative concern.’ (p. 4)
2.7.14. Slutsatser
2.7.14.1. IPT orienterar om internationella normativa sammanhang.
2.7.14.2. IPT utformas i relation till faktiska internationella förhållandena och bör därför beakta olika empiriska sammanhang.
2.7.14.3. IPT preciserar och hanterar olika normativa och moraliska problem i det internationella samhället.
2.8. Politisk liberalism från Locke till Rawls
2.8.1. Utilitarismen
2.8.1.1. Bentham
2.8.1.1.1. Största möjliga lycka/nytta för det största möjliga antal människor
2.8.1.1.2. Utilitarism både förklarar och rättfärdigar
2.8.1.2. JS Mill
2.8.1.2.1. Handlingsutilitarism – handlingen bedöms
2.8.1.2.2. Regelutilitarism – handlingsregler bedöms
2.8.2. Kvinnors rättigheter
2.8.2.1. Wollestonecraft
2.8.2.1.1. Diskriminering vad gäller utbildning
2.8.2.1.2. Underordning i hushållet – det privata är politiskt
2.8.2.1.3. Såg inte klassperspektivet
2.8.2.2. JS Mill
2.8.2.2.1. Förkastade ”naturlig” underordning och hierarki
2.8.2.2.2. Nyttoförlust att utestänga kvinnor från arbetsmarknaden
2.8.2.2.3. Hustrun – en laglig slav
2.8.2.2.4. Frihetsprincipen gäller även kvinnor
2.8.3. Mills Liberty Principle
2.8.3.1. ’The only principle for which power can be rightfully exercised over any member of a civilized community, against his will, is to prevent harm to others. His own good, either physical or moral, is not a sufficient warrant’. (Mill, On Liberty )
2.8.4. John Rawls
2.8.4.1. A Theory of Justice (1971)
2.8.4.1.1. The Original Position – Ursprungspositionen
2.8.4.1.2. Justice as Fairness – Rättvisa som rent spel
2.8.4.1.3. The Veil of Ignorance – Okunnighetens slöja
2.8.4.1.4. Reflecticve Equilibrium – Reflektiv jämvikt
2.8.4.1.5. First principle of justice
2.8.4.1.6. Second principle of justice
2.8.4.2. Political Liberalism (1983)
2.8.4.3. The Law of Peoples (1999)
2.8.5. Libertarianer
2.8.5.1. Nozick
2.8.5.2. Rand
2.8.6. Kommuniatrianer
2.8.6.1. Walzer
2.8.6.2. Michael
2.8.7. Avslutning
2.8.7.1. Den liberala politiska teorin har gått från rättigheter till nytta och tillbaka till rättigheter. Den tar sig ofta uttryck i en egalitär och individualistisk teori om rättvisa.
2.8.7.2. Kritiken som följde på Rawls har vitaliserat den politiska teorin och aktualiserat även andra inriktningar.
2.8.7.3. Rawls’ politiska teori har utvecklats inom teorier om internationell rättvisa & kosmopolitisk rättvisa, mångkulturalitet samt rättvisa över generationer.
2.9. Demokratiteori
2.9.1. Argument mot demokrati
2.9.1.1. Splittringsargument
2.9.1.1.1. Demokratin splittrar och försvagar nationen, staten, klassen, folket, rasen. Den bygger på konflikt och motsättning. Den försvårar sammanhållning, disciplin, uppnåendet av gemensamma mål och sätter den enskilde före det allmänna.
2.9.1.2. Kompetensargument
2.9.1.2.1. Demokratin innebär styrelse av okunniga. Majoritet går före sakkunskap, erfarenhet, ansvarstagande och moraliskt handlande. Retorik går före sanning, sofister prioriteras framför filosofer, poeter före tänkare och statsmän.
2.9.2. Burke
2.9.2.1. Konservativ demokratisyn
2.9.2.1.1. Person hellre än parti
2.9.2.1.2. En härskande klass
2.9.2.1.3. Betonar konventioner & generationer
2.9.3. Demokratins problem
2.9.3.1. Effektivitet
2.9.3.2. Representativitet
2.9.3.3. Stabilitet
2.9.3.4. Vitalitet
2.9.3.5. Legitimitet
2.9.4. Typer av demokrati
2.9.4.1. Direkt demokrati
2.9.4.2. Representativ demokrati
2.9.4.3. Deliberativ demokrati
2.9.4.4. Lagstyrd demokrati
2.9.4.5. Enpartidemokrati
2.9.4.6. Ekonomisk demokrati
2.9.4.7. Global demokrati
2.9.5. All affected principle
2.9.5.1. Avgränsningen av demos – rösträtt och valbarhet
2.9.5.2. The all affected principle – ’everyone who is affected by a decision has a right to participate in making it.’
2.9.5.3. Alla bör ha lika chans att delta
2.9.5.4. Deltagandet bör vara i proportion till intressen
2.9.6. Demokratins domän
2.9.6.1. Rättigheter kontra majoritet
2.9.6.2. Demokrati och förvaltning
2.9.6.3. Demokrati i civilsamhället
2.9.6.4. Demokratins territorium: global, internationell, regional, federal, nationell, subnationell, lokal, sublokal.
2.9.7. Demokratins legitimitetsproblem
2.9.7.1. Ekonomi
2.9.7.2. Politik
2.9.7.3. Legitimitet
2.9.8. Avslutning
2.9.8.1. Det är svårt att tänka sig något alternativ till demokratin.
2.9.8.2. En utmaning att hålla demokratin stabil, effektiv representativ, vital och legitim.
2.9.8.3. Är tendenser som globalisering, europeisering, marknadisering, judikalisering hot eller möjligheter för demokratin?
2.9.8.4. På vilket sätt kan den politiska teorin stödja demokratin?
3. Kursinstruktion
3.1. Tematik
3.1.1. Tre centrala frågor
3.1.1.1. 1. Vem bör styra? Frågan gäller fördelningen av politisk makt i samhället, maktutövningens normativa villkor, former och begränsningar.
3.1.1.2. 2. Vem bör äga? Frågan gäller fördelningen av resurser i samhället och makten över resurserna, de normativa formerna för ägandet.
3.1.1.3. 3. Vem bör inkluderas? Frågan gäller samhällets gränser, de normativa formerna för deltagande och hänsyn.
3.1.2. Historiska verk
3.1.3. Internationell politisk teori
3.1.4. Demokratiteori
3.1.5. Genusperspektiv
3.2. Lärandemål
3.2.1. redogöra för grundläggande politisk teoribildning såsom ämnet uppfattas inom statsvetenskap
3.2.2. förklara centrala begrepp inom politisk teori och internationell politisk teori och resonera om deras idéhistoriska och samtida relevans
3.2.3. kritiskt värdera utsagor med politiskt och ideologiskt innehåll utifrån de begrepp och teoretiska perspektiv som tas upp under kursmomentet.
4. Seminariefrågor
4.1. Seminarium 1
4.1.1. 1. Statens Bok VIII handlar om en dystopi och beskriver en dålig samhällsutveckling. Varför är statsskicken dåliga? Försök hitta en generell/gemensam förklaring! Hur hänger det här ihop med övriga centrala delar av Staten? Vilket är det centrala budskapet till oss i den här berättelsen? 2. Statens Bok I fungerar som en slags prolog till det övriga verket. Vad betyder meningsutbytet mellan Sokrates och Thrasymachos för boken i sin helhet? Vilken roll har utgången av debatten för resten av staten? 3. Politiskt ledarskap behandlas av flera tänkare vi har läst. Fursten handlar om hur en stat bäst styrs, åtminstone om den är ett furstendöme, och i Statsmannen beskriver Platon hur en statsman bör vara. Jämför de två författarnas syn på politiskt ledarskap! Vilka egenskaper är centrala? Vilka värden styr? Vilka metoder är användbara och tillåtna? Vilket syfte har ledarskapet? Vilken betydelse har statsskicket för politiskt ledarskap? 4. Statens Bok V handlar om mäns och kvinnors position i den ideala statsform som Platon skisserar. Här framställs män och kvinnor som i mångt och mycket jämställda men ändå inte. Var Platon feminist? Vilket utrymme för reflektioner om män och kvinnors position finner vi i Fursten eller t.ex. hos Hobbes? 5. Frihet är ett politiskt värde men kan betyda olika saker. Hur kan vi förstå frihet i den klassiska politiska teorin hos Platon och Aristoteles? Hur annorlunda ser Machiavelli eller Hobbes, Locke och Rousseau på frihet? 6. Furstens centrala budskap sammanfattas ibland med frasen ”ändamålet helgar medlen” men stämmer det egentligen eller finns reservationer att göra (Se Fursten kap 18)? Fundera över hur begreppen fortuna och virtù används och hur de fungerar i Machiavellis argument