1. Påverkansprinciper (F1)
1.1. Åtagande och konsekvens
1.2. Återgäldande
1.3. Knapphet
1.4. Gillande
1.5. Sociala bevis
1.6. Auktoritet
2. Köpprocessen (F2)
2.1. Upplev risk hos konsumenter
2.1.1. Ekonomisk risk
2.1.2. Fysisk risk
2.1.3. Social risk
2.1.4. Psykologisk risk
2.1.5. Funktionell risk
2.2. Steg i köpprocessen
2.2.1. Insikt om problem
2.2.1.1. Want/got-gap
2.2.1.2. Behov/motiv/begär
2.2.1.2.1. Fysologiskt
2.2.1.2.2. Psykologiskt
2.2.1.2.3. Kognitivt
2.2.1.3. Möjligheter
2.2.2. Informationssökning
2.2.2.1. Situationsmässigt engagemang
2.2.2.2. Varaktigt engagemang
2.2.2.3. Inför köp
2.2.2.4. Kontinuerlig
2.2.2.5. Intern
2.2.2.6. Extern
2.2.3. Utvärdering av alternativ
2.2.3.1. Osökerhetsreduceringsmodellen
2.2.3.1.1. Consideration set
2.2.3.1.2. Faktisk marknad/ upplevd marknad
2.2.3.1.3. Faktisk nöjdhet / Upplevd nöjdhet
2.2.4. Köp
2.2.5. Utvärdering av köp
2.2.5.1. Kundnöjdhet
2.2.5.1.1. Dissonansreduktion
2.2.5.1.2. Bekräftade förväntningar
2.3. Köpbeslut
2.3.1. Fyra typer av köpbeslut (Utifrån engagemang och informationssökning)
2.3.1.1. Brand laziness (lågt engagemang/lågt informationssökande)
2.3.1.2. Brand loyalty (Högt engagemang/ lågt infromationssökande)
2.3.1.3. Variety seeking (lågt engagemang/ högt informationssökande)
2.3.1.4. Problem solving (högt engagemang/ högt informationssökande)
2.3.2. Tre typer av köpbeslut (Utifrån grad av informationsbehandling)
2.3.2.1. Rutinmässig problemlösning
2.3.2.2. Intermediär problemlösning
2.3.2.3. Extensiv problemlösning
3. Individuella beslutsregler (F3)
3.1. Förväntad nyttoteori
3.1.1. Dominansprincipen
3.1.2. Cancellation
3.1.3. Transitivitet
3.1.4. Invarans
3.2. Inramningseffekter
3.2.1. Positiv inramning - vinst
3.2.1.1. Riskaverta
3.2.2. Negativ inramning - förlust
3.2.2.1. Riskbenägna
3.2.3. Prospektteorin
3.2.3.1. Referenspunkt
3.2.3.2. Förlustaversion
3.2.3.2.1. Belöna i små delar/förlust i en klumpsumma
3.2.3.3. Minskande sensitivitet
3.2.4. Kompabilitetsprincipen
3.2.4.1. Sannolikhetsfokus
3.2.4.2. Värdefokus
3.2.5. Enowmenteffekten
3.2.5.1. Underskattar alternativkostnaden
3.2.5.2. Högt egenvärde
3.2.6. Sunk costeffekten
3.2.6.1. Investering av tid/pengar = mindre benägen att släppa produkten
3.3. Beslutsångest
3.3.1. Skjuter upp köp
3.4. Preferensreviseringar
3.4.1. Singulära vs Komparativa
3.4.1.1. Singulär - utvärderar en produkt i taget
3.4.1.1.1. Välkända egenskaper
3.4.1.2. Kompartiv - jämför två produkter
3.4.1.2.1. Okända egenskaper
3.4.2. Selektivt tänkande
3.4.2.1. Överskaffa positiv information / ignorera negativ information
3.4.2.2. Förenklar oviktiga beslut
4. Sociala beslutsregler (F4)
4.1. Självbild
4.1.1. Roller
4.1.2. Personlighetsdrag
4.1.3. Självuppskattning
4.1.4. Självkänsla
4.1.5. Faktisk självbild
4.1.6. Idealisk självbild
4.2. Extended self
4.2.1. Underlättar aktiviteter
4.2.2. Symbolisk betydelse
4.2.3. Ger makt och prestige
4.2.4. Ger kopplingar till:
4.2.4.1. Andra människor
4.2.4.2. Svunnen tid
4.2.4.3. Platser
4.3. Self-monitoring
4.3.1. Low-self monitoring
4.3.1.1. Image
4.3.2. High-self monitoring
4.3.2.1. Funktionella fördelar
4.4. Impression management
4.4.1. Apperance management
4.4.2. Ingratiation
4.4.2.1. Self presentation
4.4.2.2. Opinion confirmity
4.4.2.3. Smicker
4.4.3. Aligning activities
4.4.3.1. Disclaimers
4.4.3.2. Accounts
4.5. Personlighet
4.5.1. Femfaktorsmodellen
4.5.1.1. Trevlighet
4.5.1.2. Noggrannhet
4.5.1.3. Emotionell stabilitet
4.5.1.4. Intellekt
4.5.1.5. Extraversion
4.6. Brand personality
4.6.1. Sincerity
4.6.2. Excitement
4.6.3. Competence
4.6.4. Sophistication
4.6.5. Ruggedness
4.7. Characterization
4.7.1. Brand Personification
4.7.2. Brand anthropomorphism
4.8. Kognitiva faktorer
4.8.1. Need for cognition (NFC)
4.8.1.1. Låg
4.8.1.2. Hög
4.8.2. Need for humor (NFH)
4.8.2.1. Högt
4.8.2.2. lågt
4.8.3. Need for cognitive closure (NFCC)
4.8.3.1. Låg
4.8.3.2. Hög
5. Inlärning och minne (F5)
5.1. Klassisk betingning
5.1.1. Obetingad stimuli > Obetingad Respons
5.1.2. Betingard stimuli > Betingad respons
5.1.3. Forward conditioning
5.1.3.1. Varumärke följs av modell (mer effektiv)
5.1.4. Backward conditioning
5.1.4.1. Modell följs av varumärke (mindre effektiv)
5.1.5. Pre-exposure effect
5.1.5.1. Obetingad stimulus känns igen sedan tidigare. (Svag koppling)
5.1.6. Blocking effect
5.1.6.1. obetingad stimulus (kändis) kopplat till tidigare betingat stimulus (Varumärke)
5.1.7. Temporal contiguity
5.1.7.1. Associationer nära i tiden fastnar bättre
5.2. Instrumentell betingning
5.2.1. Positiv förstärkning
5.2.2. Negativ förstärkning
5.2.3. Utsläckning
5.2.4. Kontinuerlig förstärkning
5.2.5. Sumpvis
5.3. Minnets sju synder
5.3.1. Glömska
5.3.1.1. Transcience
5.3.1.2. Absent-mindedness
5.3.1.3. Blocking
5.3.1.3.1. Tip-of-the-tounge
5.3.1.3.2. Ugly sister
5.3.2. Förvrängningar
5.3.2.1. Misattribution
5.3.2.1.1. Source confusion
5.3.2.1.2. Feelings of familiarity
5.3.2.1.3. Falska minnen
5.3.2.2. Suggestibility
5.3.2.3. Bias
5.3.3. Oförmåga att glömma
5.3.3.1. Persistence
6. Perception och uppmärksamhet (F5)
6.1. Perceptionsprocessen
6.1.1. Perception
6.1.1.1. Registrera
6.1.1.2. Välja
6.1.1.3. Tolka
6.1.2. Fenomenal absolutism
6.1.3. Sensorisk exponering
6.1.3.1. Hörsel
6.1.3.2. Smak
6.1.3.3. Lukt
6.1.3.3.1. Uppmärksamhet
6.1.3.4. Syn
6.1.3.5. Känsel
6.2. Sensoriska trösklar
6.2.1. Absolut tröskel
6.2.2. Just noticeable differens (JND)
6.2.3. Webers lag
6.3. Korttidsminnet
6.4. Minne och vakenhetsnivå
6.4.1. Måttlig vakenhet underlättar uppmärksamheten
6.5. Anpassning
6.5.1. Återkommande stimuli
6.5.1.1. Högljudda
6.5.1.2. Frekventa
6.5.1.3. Lågintensiva
6.6. Subliminal perception
6.6.1. Omedveten uppmärksamhet
6.7. Salience
6.7.1. Nyhetsvärde
6.7.1.1. Kontexberoende
6.7.1.2. Individuellt
6.7.2. Intensitet
6.7.2.1. Färg
6.7.2.2. Volym
6.7.2.3. Storlek
6.7.2.4. Rörelse
6.7.2.5. Kontextberoende
6.7.3. Komplexitet
6.7.3.1. Kräver större mängd kognitiv bearbetning
6.7.3.2. Kontextberoende
6.8. Vividness
6.8.1. Emotionellt intressant
6.8.1.1. Ideosynkratiskt
6.8.1.2. Vackra människor, barn etc
6.8.1.3. Kontextoberoende
6.8.2. Konkret
6.8.2.1. Lätta att föreställa sig
6.8.3. Nära konsumenten / Proximity
6.8.3.1. Sensory proximity (egenupplevd)
6.8.3.2. Temporal proximity (nyligen)
6.8.3.3. Spatial proximity (närheten)
6.9. Frivillig och ofrivillig selektion/attention
6.9.1. Frivillig selektion
6.9.1.1. Baserad på tidigare erfarenheter
6.9.2. Ofrivillig selektion
6.9.2.1. Uppmärksammas av alla
6.9.2.2. Lagen om avslut
6.9.2.3. Lagen om närhet
7. Affekt och motivation (F6)
7.1. Motivation
7.1.1. Maslows behovspyramid
7.1.1.1. Självförverkligande
7.1.1.2. Uppskattning
7.1.1.3. Sociala behov
7.1.1.4. Trygghet
7.1.1.5. Fysilogoiska
7.1.1.6. Valuation effekt
7.1.1.7. Devaluation effekt
7.1.2. Self determination theory
7.1.2.1. Extrinsisk motivation
7.1.2.1.1. Yttre
7.1.2.2. Autonomy / Fritt val
7.1.2.3. Belongingness / grupptillhörighet
7.1.2.4. Competence / Tilltro på egen förmåga
7.1.2.5. Instrinsisk motivation
7.1.2.5.1. Inre
7.1.3. Trio of needs
7.1.3.1. Makt
7.1.3.2. Prestation
7.1.3.3. Tillhörighet
7.1.4. Motivaitonsprocessen
7.1.4.1. Behov-Spänning/drivkraft - Mål
7.1.4.2. Positiv motivaiton
7.1.4.2.1. Approach
7.1.4.3. Negativ motivation
7.1.4.3.1. Avoidance
7.2. Consistency theory
7.2.1. Balansteorin
7.2.2. Kognitiv dissonans
7.2.2.1. Efterrationalisering
7.2.2.2. Uppstår vid viktig beslut, förkastning av ett annat alternativ och när man måste acceptera negativa egenskaper hos valt alternativ.
7.3. Emotioner
7.3.1. Discrepancy interruption theory
7.3.2. Excitation transfer theory
7.3.2.1. Feltolkar känsla som förs över till en annan känsla
7.3.3. Mood-as-information model
7.3.3.1. Bra humör > bra produkt (positiv attityd)
7.3.3.1.1. Mer uttalad för hedoniska produkter
7.3.3.1.2. Mindre uttalad för instrumentella produkter
7.3.4. Affect confirmation model
7.3.4.1. Bra humör > bra egenskaper (attribut)
8. Uppfattningar och attityder (F6)
8.1. Uppfattningar (Icke-värderande bedömingar)
8.1.1. Deskriptiva
8.1.2. Informativa
8.1.3. Inferentiella
8.1.4. Viktiga egenskaper
8.1.4.1. Sökegenskaper
8.1.4.2. Erfarenhetsegenskaper
8.1.4.3. Credence attributes
8.2. Attityder (värderande)
8.2.1. Riktning
8.2.1.1. Positiv
8.2.1.2. Neutral
8.2.1.3. Negativ
8.2.2. Styrka
8.2.2.1. Svag
8.2.2.2. Måttlig
8.2.2.3. Stark
8.3. Mätning av uppfattningar och attityder
8.3.1. Likertskala
8.3.2. Semantisk differential
8.4. Zanna och Tempel
8.4.1. Attitydens grunder
8.4.1.1. Uppfattningar
8.4.1.2. Känslor
8.4.1.3. Köp
8.5. Engagemang
8.5.1. Varaktigt engagemang
8.5.2. Situationsmässigt engagemang
8.6. Attitydmodeller
8.6.1. Theory of reasoned action
8.6.2. Information integration theory
8.6.3. Elaboration likehood model/Systematic heuristic model
8.6.3.1. Högt engagemang
8.6.3.2. Lågt engagemang
8.7. Skapa engagemang
8.7.1. Involvement
8.7.1.1. Koppla VM till engagerande fråga
8.7.1.2. Koppla VM till engagerande situation för konsumenten
8.7.1.3. Gör engagerande marknaskommunikation
9. Automatisk Informationsbehandling (F7)
10. Konsumentbeteende online (F7)
10.1. Interaktivitet
10.1.1. Snabbare och effektivare produktion
10.1.2. Direktkontakt med kunder
10.1.3. Handla till bästa möjliga pris
10.1.4. Mer tillgänglig information
10.1.4.1. Risk: Information overload
10.2. E-tailers
10.2.1. Information för kunder
10.2.1.1. Enkelt att hitta relevant information
10.2.1.2. Får ett bättre flow
10.2.2. Information om kunder
10.2.2.1. Köp och andra preferenser
10.2.2.2. Kreditkortsnummer
10.2.2.3. E-postadresser
10.2.2.4. Postadresser
10.3. Välutmärkande hemsida
10.3.1. Valfrihet
10.3.1.1. Obegränsad valmöjlighet
10.3.1.2. Ingen geografisk begränsning
10.3.2. Kundanpassad
10.3.2.1. Produktprover
10.3.2.2. Kommentarer från andra kunder
10.3.2.3. Jämförande med andra produkter
10.3.3. Informationssökning
10.3.4. Navigation
10.4. Reducerade sökkostnader
10.5. Relationsmarknadsföring
11. Nya marknadsföringsmetoder (F7)
11.1. Word-of-mouth (WOM)
11.1.1. Källa
11.1.1.1. Pålitlig
11.1.1.2. Kunnig
11.1.1.3. "hänger med"
11.1.2. Teknologisk kanal
11.1.2.1. SMS/MMS
11.1.2.2. Sociala medier
11.1.2.3. Mobiler
11.1.3. Kanal
11.1.3.1. Muntligt
11.1.4. Mottagare
11.1.4.1. Påverkas av vänner
11.1.4.2. Reklamskeptisk
11.1.4.3. Gillar att diskutera
11.2. Buzz-marketing
11.2.1. Viral marketing
11.2.2. Stealth marketing
11.2.2.1. Stealth celebrity endorsement
11.2.2.2. Imitations evangelists
11.2.2.3. Product pushers
11.3. Consumer generated marketing
11.4. Celebrity endorses
11.5. Produktplacering
12. Segmentering och positionering (F8)
13. Individuella beslut kap 4 (F3)
13.1. Consideration set
13.1.1. Hämta CS
13.1.1.1. Evoked set
13.1.1.2. Extern informationssökning
13.1.1.3. Inköpsplatsen
13.1.2. Påverka CS
13.1.2.1. Part list cuing (Skala ner)
13.1.2.2. Attraction effect (Jämför med underlägsna alternativ)
13.1.2.3. Compromise effect (en bra kompromiss till andra VM)
13.1.3. Viktig kunskap för marknadsföraren
13.1.3.1. Vilka varumärken som ingår
13.1.3.2. Vilken information som används
13.1.3.3. Hur informationen används i beslutsprocessen
13.1.4. Sätt att välja CS
13.1.4.1. Informationskällor
13.1.4.1.1. Stimulus-based choice (Choice)
13.1.4.1.2. Memory-based choice (Minnet)
13.1.4.1.3. Mixed choice
13.1.4.2. Beslutsgrunder
13.1.4.2.1. Attitude based choice (varumärkesattityden)
13.1.4.2.2. Attribute based choice (jämföra egenskaper)
13.2. Mode-modellen (Motivation Opportunity > DEtermination)
13.2.1. Låg motivation/möjlighet
13.2.1.1. Heuristiska processer (tumregler)
13.2.1.1.1. Övertalning(Uppfattningar & Attityder)
13.2.1.1.2. Prediktion (Sannolikhetskattning, generella)
13.2.1.1.3. Choice heuristics (direkt påverkan på beslut)
13.2.2. Hög motivation
13.2.2.1. Personlig påverkan
13.2.3. Hög möjlighet
13.2.3.1. Tid för reflektion
13.2.4. Hög motivation & hög möjlighet
13.2.4.1. Noggrann övervägning av valet.