1. Metoder
1.1. Kvalitativ
1.1.1. Djup och riklig
1.1.2. Få undersökningsenheter
1.1.3. T.ex. överförbarhet
1.1.4. Förståelse
1.2. Kvantitativ
1.2.1. Bredd
1.2.2. Många undersökningsenheter
1.2.3. Generaliseringsbarhet
1.2.4. T.ex. webbenkäter
2. Reaktioner
2.1. Dogmatism - världens finns och den kan kartläggas i alla avseenden
2.2. Kunskapsrelativism - Det enda som är säkert är att "jag existerar eftersom att jag tänker". Cyniskt förnuft.
3. Positivism
3.1. Naturvetenskaperna
3.2. Ser världen som faktisk (saker är oberoende av människans beskrivning)
3.3. Upplysningen (ett uppbrott mot religionen)
3.4. Vägar till kunskap: empiri och logik
3.5. Samhället styr individen
3.6. Strävan efter att kvantifiera då matematiken är den sanna vetenskapen
3.7. Vägar till kunskap
3.7.1. Induktion
3.7.1.1. Empiriska iakttagelser
3.7.1.2. Generaliseringar utifrån enskilda observationer
3.7.1.3. Exempel: opinionsundersökningar
3.7.1.4. Alla fall undersöks ej, därför ej 100 % säkert
3.7.1.5. Krav
3.7.1.5.1. Reliabilitet - Materialinsamling tillförlitlig och resultatet blir detsamma om andra forskare skulle utföra den
3.7.1.5.2. Validitet - Man undersöker det man säger sig undersöka
3.7.2. Deduktion
4. Byggstenar
4.1. Teori
4.1.1. Saml. antagand. som ordn. och systematis. kunskap
4.1.2. Skapade av människan
4.1.3. Abstraktioner som lyfter vissa aspekter och tonar ned andra.
4.1.4. Sätt att se och tänka på världen
4.1.5. Ingen samhälls.vetenskapl. teori kan förklara "allt"
4.1.6. Teori: ett par glasögon. Synsätt, kan behöva prova nya eller flera samtidigt.
4.2. Begrepp
4.2.1. Etiketter som märker ut föremål/idéer
4.2.2. Utgör byggstenar för en teori
4.2.3. Är knutna till varandra
4.2.4. Ligger till grund för hur vi ser på det fenomen som ska studeras.