Utvecklingsområden hållbara Mora 2030

Get Started. It's Free
or sign up with your email address
Rocket clouds
Utvecklingsområden hållbara Mora 2030 by Mind Map: Utvecklingsområden hållbara Mora 2030

1. Stärk det tvärsektoriella arbetet för Hållbara Mora

1.1. Allmänt om utvecklingsområdet

1.1.1. För att stärka hållbar utveckling med medborgarna i fokus behöver vi utveckla det handlingsinriktade och tvärsektoriella arbetet samt det gemensamma lärandet.

1.1.2. Tillsammans, som en helhet i koncernen, skapar vi bäst förutsättningar för långsiktigt hållbara lösningar

1.1.3. Frågan om hållbar utveckling är komplex och ryms inom flera av kommunens verksamheter.

1.1.4. Ingen nämnd eller styrelse äger enskilt frågan om hållbarhet.

1.1.5. Ledarskap med förändringskraft och brukarfokus, ett uttalat och brett ägarskap och effektivt arbete med helhetssyn är viktiga förutsättningar för ett framgångsrikt genomförande av strategin.

1.1.6. Ett antal processer som säkerställer hållbarhet har identifierats som särskilt viktiga verktyg. Som exempel kan nämnas fysisk planering, upphandling, digitalisering, dialog och samverkan.

1.2. Insatsområden

1.2.1. Implementera arbetet med hållbar utveckling i kommunens styrmodell.

1.2.2. Identifiera, utveckla, beskriv och formalisera viktiga processer för hållbar utveckling.

1.2.3. Inspirera till innovation, kunskapsutveckling, kunskapsspridning och ett gemensamt lärande inom håll- barhetsområdet.

1.2.4. Kommunicera och visualisera – resultat, goda exempel, aktiviteter – internt och externt.

1.2.5. Utveckla former för att följa utvecklingsområdet.

1.3. Önskat läge

1.3.1. Kommunkoncernen skapar en kedja av händelser som leder till målbild Hållbara Mora och hållbar utveckling.

1.4. Anknyter till:

1.4.1. Strategisk plan 2015-2018

2. Naturens resurser och ekosystem är hållbart använda

2.1. Allmänt om utvecklingsområdet

2.1.1. Naturen är viktig ur flera aspekter t ill exempel biologisk mångfald, ekosystemtjänster och rekreation.

2.1.2. Ekosystemtjänster är ett begrepp som beskriver tjänster som naturens ekosystem ger till människan, man kan kalla det naturens gratisarbete.

2.1.3. Människan är beroende av dessa tjänster för överlevnad och de utgör en bas i välfärden.

2.1.4. Genom dessa tjänster får vi till exempel livsmedel, vattenrening, en bördig jord, en vacker omgivning och syre i luften.

2.1.5. Sverige har i likhet med andra länder en utmaning när det kommer till samhällets avvägningar mellan att bevara och stärka den biologiska mångfalden - som är nödvändig för de tjänster som ekosystemet förser oss med - och att kunna nyttja naturresurser för en växande bioekonomi och ett fossilfritt samhälle.

2.1.6. Naturen och kulturlandskapet är en viktig resurs för invånare och besökare. Inom forskningen samlas dessutom allt mer kunskap om naturens positiva effekter på vår hälsa.

2.1.7. Miljömålen, Ett rikt odlingslandskap, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv, förtydligar Sveriges mål inom na- turvård.

2.1.8. Kommunen har ansvar för det lokala naturvårdsarbetet genom samhällsplanering, skydd av områden, vård och skötsel samt för informationsspridning och kunskapsinhämtning av lokala naturvärden.

2.1.9. Det ekologiska fotavtrycket växer och flera länder har fotavtryck som överskrider jordens biokapacitet.

2.1.10. Sverige har klättrat till tionde plats på listan över länder med de största ekologiska fotavtrycken och anledningen tros vara en hög köttkonsumtion, en energikrävande fordonsflotta och en fortsatt ökande materiell konsumtion.

2.2. Insatsområden

2.2.1. Värna Moras värdefulla natur- och kulturmiljövärden och säkerställ samråd med relevant kompetens.

2.2.2. Tydliggöra och främja värdet av ekosystemens tjänster.

2.2.3. Lyfta fram och tillgängliggöra naturreservaten.

2.2.4. Bidra till att minska föroreningar i mark och vatten.

2.2.5. Vara en förebild för alternativa skötselmetoder i kommunal skog.

2.2.6. Upphandla varor och tjänster utifrån tydliga krav för en hållbar utveckling.

2.2.7. Bidra till att minimera uppkomst av avfall.

2.2.8. Medverka i Dalarnas Luftvårdsförbunds arbete

2.2.9. Omsätta Åtgärdsprogram 2018–2022 till Dalarnas miljömål i lokala åtgärder.

2.3. Önskat läge

2.4. Kopplar till

2.4.1. målområdet Vår hållbara kommun

2.5. Anknyter till

2.5.1. Översiktsplan, Kommunal plan för av- fallsförebyggande och hållbar avfallshantering, Policy och Plan, vatten och avlopp, Dagvattenprogram, Inköpspolicy, Grönstrukturplan Kommande dokument Fördjupad översiktsplan Mora tätort

3. Aktivt arbete för fossilfritt och energieffektivt samhälle

3.1. Allmänt om utvecklingsområdet

3.1.1. Utvecklingsområdet utgör kommunens klimat- och energiplan.

3.1.2. FN:s Klimatpanel, IPCC, publicerade år 2013 sin femte rapport som sammanställer världens klimatforskning.

3.1.3. Resultaten var tydliga och det råder ingen tvekan om att vi upplever en global uppvärmning och att denna är ett resultat av mänsklig aktivitet.

3.1.4. I december 2015 hölls ett avgörande klimattoppmöte i Paris, där världen enades om ett internationellt klimatavtal för att styra världen mot en värld där den globala uppvärmningen hålls väl under 2°C, men att samtidigt sträva mot 1,5°C.

3.1.5. Om detta är möjligt att uppnå återstår att se.

3.1.6. När ländernas idag inrapporterade åtgärder tas i beaktande pekar utvecklingen snarare mot en värld med 2,7 till 3°C varmare medeltemperatur.

3.1.7. Oavsett, så har världen enats om att på global skala arbeta mot att så snart som möjligt minska utsläppen och att uppnå nollnettoutsläpp under andra halvan av detta århundrade.

3.1.8. Utsläppen av territoriella växthusgaser i Sverige minskade med 25 procent mellan 1990 och 2015 men utsläppen som vi orsakar utomlands, så kallade indirekta utsläpp har i stället ökat med 50 procent under samma period.

3.1.9. De territoriella minskningarna är framförallt en följd av minskade utsläpp från uppvärmning och avfallsdeponier.

3.1.10. Utmaningen är nu att minska utsläppen från svensk konsumtion och från transportsektorn.

3.1.11. Konsumtionsbaserade utsläpp visar hur mycket utsläpp vår konsumtion orsakar och inkluderar både direkta och indirekta utsläpp.

3.1.12. Statistik om konsum- tionsbaserade utsläpp finns inte på lokal nivå, men de na- tionella konsumtionsbaserade utsläppen påvisar en ökning sedan 1993.

3.1.13. Det är sannolikt att även Moras utsläpp ur ett konsumtionsperspektiv har ökat.

3.1.14. Utsläppen från transportsektorn har mellan åren 1990 och 2015 minskat med 10 procent.

3.1.15. Senast 2030 ska Sverige minska klimatpåverkan från transporter med 70 procent relativt 20102.

3.1.15.1. Riksdagens klimatpolitiska ramverk som antogs juni 2017. Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser varav minst 85 procent minskning inom Sverige och därefter negativa utsläpp. Senast 2030 ska Sverige minska utsläppen av växthusgaser från den icke hand- lande sektorn med 63 procent relativt 1990. Senast 2030 ska Sverige ha en fossiloberoende fordonsflotta.

3.1.16. I Sverige råder god allmän tillgång till moderna energi- tjänster och relativt hög andel förnybar energi.

3.1.17. Fokus för framtiden i Sverige ligger på att säkerställa leveranssäker- het och ställa om framför allt transportsektorn till förny- bar energi.

3.1.18. I Energiöverenskommelsen3 finns mål bland annat om

3.1.18.1. helt förnybar elproduktion år 2040 – inget stoppda- tum för kärnkraften

3.1.18.2. 50 procent effektivare energianvändning år 2030 jämfört med år 2005. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i relation till BNP.

3.1.19. 50 procent effektivare energianvändning år 2030 jämfört med år 2005. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i relation till BNP.

3.1.19.1. Insatser på lokal nivå är avgörande för möjligheterna att uppfylla nationella och internationella målsättningar.

3.2. Insatsområden

3.2.1. Utreda kommunala processer och säkerställa att de bidrar till minskat klimatavtryck.

3.2.2. Kvalitetssäkra fortsatt energieffektivisering i kommunala lokaler och anläggningar.

3.2.3. Vid om- och nybyggnation:

3.2.3.1. Ställa höga krav på energieffektivitet. Utforma kontrakt så att både entreprenör och beställare stimuleras att nå ett förpliktigande mål.

3.2.3.2. Alltid utreda möjlighet till förnybar energi.

3.2.3.3. Alltid applicera livscykelanalyser vid val av teknik.

3.2.4. Ställa om till en klimatsmart och effektiv kommunal fordonspark.

3.2.5. Uppmuntra till resfria möten.

3.2.6. Utreda system för klimatkompensation av tjänsteresor.

3.2.7. Stimulera aktiva transporter.

3.2.8. Stimulera användandet av förnybar energi.

3.2.9. Ta fram plan för att hantera effekter av ett förändrat klimat.

3.2.10. Omsätta Åtgärdsprogram 2018–2022 till Dalarnas miljömål i lokala åtgärder.

3.3. Önskat läge

3.4. Kopplar till

3.4.1. målområdet Vår hållbara kommun

3.5. Anknyter till

3.5.1. Mål kommunplan 2018, Dagvatten- program, Resepolicy, Kommunal plan för avfallsförebyg- gande och hållbar avfallshantering, Grönstrukturplan Kommande dokument Fördjupad översiktsplan Mora tätort, Cykelplan

4. Bidra till hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen för alla

4.1. Allmänt om utvecklingsområdet

4.1.1. Hur vi utformar staden och våra bostadsområden påverkar hur vi arbetar, lever och förflyttar oss vilket i sin tur möjliggör en god livskvalitet.

4.1.2. Stadsplanering är en process där kommunen har stor rådighet och som kräver bred kunskap, involverar många aktörer och påverkas av lagstiftning.

4.1.3. Våra livsmiljöer ska formas utifrån en helhetssyn, det vill säga goda sociala och fysiska egenskaper.

4.1.4. Till sociala egenskaper hör socialt deltagande och människors tillit till varandra och till institutioner.

4.1.5. Känslan av att kunna påverka och känslan av tillhörighet påverkar i stort och smått, såväl engagemang i en förening som valdeltagande.

4.1.6. Kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter till utveckling, där kommunen dels ansvarar för att ge likvärdiga verksamheter och service, dels att i egenskap av stor arbetsgivare och beslutsfattare bidra till hållbar jämställdhet.

4.1.7. Exempel på fysiska kvalitéer är god tillgänglighet, luftkvalitet, bullernivåer, biologisk mångfald och närhet till natur.

4.1.8. Mötesplatser, rörelse och att stärka platsens unika kvaliteter är faktorer som bidrar till en attraktiv stad.

4.1.9. Moras vision, ”Regionstad Mora – för ett aktivt liv”, och det breda samarbetet kring platsvarumärket bidrar till en positiv utveckling.

4.1.10. Platsens attraktivitet kan till och med underlätta företagens behov av arbetskraft och kompetens.

4.1.11. Hållbar samhällssutveckling är därför avgörande både för människors livskvalitet och för planetens välmående.

4.2. Insatsområden

4.2.1. Fullfölja den röda tråden i samhällsplaneringsprocessen för att säkerställa att intentionerna från planering överförs till effekter i genomförande och brukande.

4.2.2. Utveckla nya affärsmodeller i samarbete med byggbranschen i syfte att realisera hållbar utveckling.

4.2.3. Identifiera och stärk sociala aspekter – mångfald, trygghet, jämställdhet och tillgänglighet i planeringen.

4.2.4. Utveckla kommunala lokaler, anläggningar och friluftsområden hållbart – attraktivt, funktionellt, tillgängligt, säkert och resurseffektivt – för ökad hälsa och livskvalitet.

4.2.5. Prioritera säkra gång- och cykelvägar med skolor som målpunkter.

4.2.6. Utveckla konceptet ”Giftfri vardag” i kommunkoncer- nen med fokus på förskola och byggprodukter.

4.2.7. Revidera Träbyggnadsstrategin till ett mer genom- förandeinriktat upplägg.

4.2.8. Bidra med aktiva åtgärder för att främja jämställdhet inom utbildning, arbetsmarknad, vardagsliv och familj.

4.2.9. Skapa arenor där unga möter beslutsfattare.

4.2.10. Använda resultat från LUPP som underlag i beslutsfattande och verksamhetsplanering i beslut som rör unga.

4.2.11. Ge nyanlända förutsättningar för etablering på bostadsmarknaden.

4.2.12. Utveckla ett systematiskt arbete kring landsbygds- frågor.

4.3. Önskat läge

4.4. Kopplar till

4.4.1. Målområdet livskvalitet för alla

4.5. Anknyter till

4.5.1. Näringslivsstrategin, Bostadsförsörjnings- program, Grönstrukturplan, Översiktsplan, Handlingsplan för heltidsarbete 2018–2021, Handlingsplan för jämställda löner 2018–2019 Kommande dokument Fördjupad översiktsplan Mora tätort, Cykelplan

5. Ge alla barn en bra start i livet

5.1. Allmänt om utvecklingsområdet

5.1.1. Barn har, enligt FN:s konvention om barns rättigheter, rätt till bästa uppnåeliga hälsa och goda uppväxtvillkor.

5.1.2. En bra start i livet handlar om att ge barn goda uppväxtvillkor och goda förutsättningar för deras språkliga, kognitiva – det vill säga intellektuella funktioner – sociala, fysiska och emotionella utveckling.

5.1.3. Det är under de första levnadsåren som grunden läggs för utveckling, inlärning och hälsa längre fram i livet.

5.1.4. Föräldrar och nära anhöriga är viktiga för barnets utveckling. Samhället behöver utformas så att det underlättar för föräldrar och ger extra stöd till de föräldrar som behöver det.

5.1.5. Samhällets olika aktörer har en viktig roll att identifiera barn och föräldrar som är i behov av extra stöd och kompenserande insatser, insatser som bör ske tidigt, såväl i förlopp som tidigt i ålder.

5.2. Insatsområden

5.2.1. Säkra en likvärdig förskola av god kvalitet för alla barn.

5.2.2. Utveckla samverkansformer med barns bästa i centrum.

5.2.3. Utveckla och samordna kvalitetssäkrade och tillgängliga föräldrastödsprogram för alla.

5.2.4. Stimulera metod- och kvalitetsutveckling inom läsfrämjande.

5.2.5. Vidta åtgärder för att stödja ekonomiskt utsatta barn.

5.2.6. Stärka kunskap om barnrättsfrågor och barnkonventionen hos relevanta yrkesgrupper och beslutsfattare.

5.3. Önskat läge

5.3.1. Förskolan är anpassad efter alla barns behov.

5.4. Kopplar till

5.4.1. målområdet Livskvalitet för alla

5.5. Anknyter till

5.5.1. Handlingsplan för övergångar inom och mellan skolor och skolformer, Kvalitetshjul för förskolan, Handlingsplan Psynk 2.0

6. Ge barn och unga goda förutsättningar genom skolåren

6.1. Allmänt om utvecklingsområdet

6.1.1. Alla barn och unga behöver en stadig grund att stå på. Barns relationer till sina föräldrar har stor betydelse för hälsa och fungerar som en skyddsfaktor

6.1.2. En skola som bidrar till alla barns lärande och utveckling, oavsett individuella förutsättningar och föräldrars bakgrund och utbildningsnivå, utgör en avgörande faktor för barns framtida hälsa och välbefinnande.

6.1.3. En lärmiljö som är tillgänglig ur ett pedagogiskt, socialt och fysiskt perspektiv skapar förutsättningar för alla barn och elever att ta del av lärande och gemenskap.

6.1.4. Att utveckla människors kunskaper och kompetenser genom lärande och utbildning är centralt för att uppnå en god och jämlik hälsa.

6.1.5. Utbildning ger bättre möjligheter till arbete och inkomst och stärker även in- dividens förmåga att använda sina resurser.

6.1.6. Skolan står inför ett antal utmaningar; resultat, lärarbrist, kunskaps- skillnader mellan flickor och pojkar samt att många saknar behörighet att söka till gymnasieskolan, är några av dessa.

6.1.7. Lärande och utveckling av kompetenser sker även under den fria tiden och genom deltagande i idrott, kultur och föreningsliv.

6.1.8. Ekonomi kan spela roll för hur och när man deltar. En gemensam, samhällelig utmaning är ökningen av antalet barn som lider av psykisk ohälsa.

6.1.9. Det hållbara samhället börjar med barnen och genom att tidigt göra unga delaktiga och ha inflytande i samhället utvecklas en vilja att ta ställning och agera utifrån vad man tror på.

6.2. Insatsområden

6.2.1. Skapa en god lärandemiljö i skolan.

6.2.2. Säkerställa skolans kompetensförsörjning.

6.2.3. Tidigt identifiera elever som inte klarar kunskapsmålen eller har andra svårigheter och erbjuda adekvat stöd och säkerställa att barn och unga får möjlighet att nå sin fulla potential.

6.2.4. Utveckla samverkansformer med barns bästa i centrum.

6.2.5. Stärka ett likvärdigt elevdemokratiarbete.

6.2.6. Utveckla samarbete mellan skola och samhälle.

6.2.7. Bygga upp elevers intresse och målsättning inför framtida arbetsliv.

6.2.8. Ge nyanlända unga förutsättningar för etablering i skola och på fritid.

6.2.9. Använda grundskolan som en arena för att introducera föreningsliv och fritidsaktiviteter för barn och unga.

6.2.10. Utveckla och samordna kvalitetssäkrade och tillgängliga föräldrastödsprogram för alla.

6.2.11. Initiera metoder för kommunens arbete med barnrättsfrågor.

6.2.12. Erbjuda alla unga tillgängliga kultur- och fritidsaktiviteter i en miljö som stödjer deras utveckling.

6.2.13. Vidta åtgärder för att stödja ekonomiskt utsatta barn.

6.3. Önskat läge

6.4. Kopplar till

6.4.1. Målområdet livslångt lärande

6.5. Anknyter till

6.5.1. Kulturpedagogisk plan, Handlingsplan Psynk 2.0. Kommande dokument Strategi för tillgänglighet

7. Utveckla lärande för hållbar utveckling och hållbara livsstilar

7.1. Allmänt om utvecklingsområdet

7.1.1. Syftet med Agenda 2030 är att åstadkomma en samhällsförändring.

7.1.2. Detta förutsätter förändrade förhållningssätt och beteenden, vilket kräver kunskap om och engagemang för hållbar utveckling.

7.1.3. Förskolan, grundskolan och gymnasieskolan spelar en central roll för att erbjuda barn och ungdomar en stimu- lerande miljö för att de ska kunna förverkliga rättigheter och förmågor som lyfts i Agenda 2030.

7.1.4. Skolans befintliga styrdokument utgör också ett starkt stöd för lärande för hållbar utveckling.

7.1.5. Det är även viktigt att skapa förståelse i samhället och en medvetenhet hos individen för åtgärder och beteendeförändringar som måste ske.

7.2. Insatsområden

7.2.1. Systematisera lärande för hållbar utveckling i skolverksamheten.

7.2.2. Stimulera skolans samarbete med nätverk och organisationer.

7.2.3. Hitta former för beteendeinsatser utifrån devisen när det rätta blir det lätta.

7.2.4. Bidra till en positiv inställning till kollektivtrafik.

7.2.5. Stimulera bred förankring av hållbar utveckling i den kommunala organisationen.

7.2.6. Kommunicera goda exempel och nya lösningar, små som stora, med medborgare i fokus.

7.2.7. Stimulera forskningsprojekt.

7.2.8. Utveckla former för att följa utvecklingsområdet.

7.3. Önskat läge

7.3.1. Medarbetare och Morabor har insikt i vad som behöver göras, kunskap om vad de kan förändra och agerar för att bidra till ett hållbart Mora.

7.4. Kopplar till:

7.4.1. Livslångt lärande

7.5. Anknyter till

7.5.1. Handlingsplan alkohol, narkotika, dopning och tobak, Kommunal plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering, Mora i rörelse

8. Stödja vägen till arbete

8.1. Allmänt om utvecklingsområdet

8.1.1. En väl fungerande arbetsmarknad är en arbetsmarknad som präglas av hög sysselsättning och låg arbetslöshet och där hela arbetskraftens potential tas tillvara.

8.1.2. Det bidrar till sammanhållningen i samhället och ger människor möjlighet att bidra till samhällsutvecklingen och att själva utvecklas.

8.1.3. Det är idag av större betydelse att de personer som idag inte arbetar kommer i arbete än att de personer som arbetar jobbar mer.

8.2. Insatsområden

8.2.1. Tydliggöra kommunens roll i utvecklingen av socialt företagande

8.2.2. Stärka den lokala arbetsmarknaden – genom att erbjuda unga som inte gått ut gymnasiet eller saknar en meningsfull sysselsättning – genom det kommunala aktivitetsansvaret.

8.2.3. Stärka arbetsmarknaden genom att erbjuda personer som står långt ifrån arbetsmarknaden ändamålsenliga och utvecklande insatser.

8.2.4. Ge nyanlända förutsättningar för etablering på arbets- marknaden.

8.3. Önskat läge

8.4. Kopplar till:

8.4.1. Målområdet Livslångt lärande

8.5. Anknyter till

8.5.1. Näringslivsstrategin

9. Främja hållbart företagande

9.1. Allmänt om utvecklingsområdet

9.1.1. Vi lever i en föränderlig värld och utmaningar – till exempel globalisering, digitalisering, migration och ändliga resurser – innebär en omställning till nya förutsättningar.

9.1.2. Mångas medverkan krävs för att leda världen i rätt riktning och företagen, med sin innovationskraft och förmåga till samarbete, är viktiga aktörer i arbetet med att hitta långsiktigt hållbara lösningar.

9.1.3. I den nationella Livsmedelsstrategin uppmärksammas att Sverige har den lägsta självförsörjningsgraden inom EU.

9.1.4. Förutom försörjningssäkerhet är svensk livsmedelsproduktion viktig för jobb och tillväxt i hela Sverige och för en levande landsbygd.

9.1.5. Hållbart företagande handlar om att arbeta smartare, att utveckla nya varor, tjänster och affärsmodeller med ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet i fokus.

9.1.6. Aktuella områden är delningsekonomi och cirkulär ekonomi.

9.1.6.1. Delningsekonomi ökar nyttjandegraden på befintliga resurser och hittar smarta sätt att designa nya produkter.

9.1.6.2. Cirkulär ekonomi innebär att resurser kan behållas i samhällets kretslopp och att avfall i princip inte uppstår.

9.2. Insatsområden

9.2.1. Inspirera och sprida kunskap om goda exempel kring hållbarhetsdrivna affärsidéer och innovationer, cirkulär ekonomi och delningsekonomi.

9.2.2. Identifiera utvecklingsområden genom dialog med företagare och branscher.

9.2.3. Använda upphandling som verktyg för att stärka ett hållbart samhälle.

9.2.4. Identifiera och integrera hållbarhetsaspekter i det lokala arbetet med handlingsplan för besöksnäringen.

9.2.5. Utveckla hållbarhetskriterier vid evenemang och i avtal med arrangörer som får kommunalt stöd.

9.2.6. Utveckla strukturerade kontaktytor mellan skola och arbetsmarknad.

9.2.7. Verka för ett kompetensförsörjningssystem som matchar det lokala behovet.

9.2.8. Utveckla former för att följa utvecklingsområdet.

9.3. Önskat läge

9.3.1. Moras företag växer hållbart.

9.4. Kopplar till

9.4.1. Målområdet Tillväxt och utveckling

9.5. Anknyter till

9.5.1. Näringslivsstrategin, kommunal plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering

10. Digitalisera för hållbar utveckling

10.1. Allmänt om utvecklingsområdet

10.1.1. Digitaliseringen utvecklas snabbt och har stor betydelse för samhällsutvecklingen.

10.1.2. Digitalisering är ett verktyg för att nå flera av målen i Agenda 2030.

10.1.3. Människor förväntar sig i allt högre grad att snabbt, enkelt och säkert kunna sköta sina ärenden, få tillgång till information och ha möjlighet till inflytande genom digitala kontaktvägar.

10.1.4. Offentlig sektor bör se möjligheter och använda digitalisering för att bland annat klara välfärdens framtida finansiering och tillmötesgå människors förväntningar.

10.1.5. I Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) strategi för att digitalisera samhället finns tre övergripande mål:

10.1.5.1. En enklare vardag för privatpersoner och företag.

10.1.5.2. Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet.

10.1.5.3. Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten.

10.2. Insatsområden

10.2.1. Skapa förutsättningar för en hög digital kompetens hos medarbetarna och säkerställ att kompetensen nyttjas.

10.2.2. Skapa förutsättningar för e-legitimation och elektronisk signering för kommunens tjänster.

10.2.3. Medverka till att ge medborgare ökad förmåga och möjlighet att delta i det digitala samhället.

10.2.4. Utveckla en digitaliseringsstrategi.

10.2.5. Utveckla en ny webbplattform.

10.2.6. Bygg upp förutsättningar för hantering av digital information genom e-arkiv.

10.3. Önskat läge

10.3.1. Digitalisering är en självklar del i verksamhetsutveckling. Medborgare kan utföra huvuddelen av sina kommun- relaterade ärenden digitalt år 2022.

10.4. Kopplar till:

10.4.1. Målområdet Tillväxt och utveckling