Krig

1. Beprövad erfarenhet (Brehmer)

1.1. Erfarenhet

1.1.1. Personlig, subjektiv

1.1.1.1. Två personer kan få olika erfarenheter ifrån samma händelse

1.1.1.2. Personens egendom

1.1.2. Behöver inte vara formulerad i ett påstående

1.2. Beprövad erfarenhet

1.2.1. Formuleras som ett påstående

1.2.1.1. Blir då objektiv

1.2.1.1.1. Kan utmanas och analyseras

1.2.1.1.2. Kan granskas

1.2.1.1.3. Blir professionens egendom

1.2.1.2. "Om jag gör X under omständigheterna Y så blir det Z"

1.2.2. Inhämtad i professionell verksamhet

1.2.3. Prövad

1.2.3.1. Konfronteras med andra erfarenheter, oavsett hur de har samlats in

1.2.3.2. Erfarenheter sammanställs och avdöms

1.2.3.3. Vetenskapliga experiment

1.2.3.4. Den yttersta prövningen kan ske i domstol

1.2.3.4.1. Undviks genom

1.2.4. Reglementen

1.2.4.1. Är en slutprodukt av beprövad erfarenhet

1.2.4.2. Talar sällan om vad grunden till slutresultatet är

1.2.4.3. Gör det svårt att kritiskt diskutera

1.2.4.3.1. Gör det svårt att använda dem i akademisk utbildning

1.2.4.3.2. "Reglementen bör därför kompletteras med någon form av handbok som talar om hur de kommit till och vilken grunden för olika råd och föreskrifter är"

2. Brante

2.1. Strukturfunktionalismen

2.1.1. Makt är den centrala drivkraften

2.1.2. Omfattande formell utbildning

2.1.3. Uppvisar skicklighet i tillämpningen av denna expertis

2.1.4. Institutionella kontrollmekanismer som säkerställer att tillämpningen sker på ett socialt ansvarsfullt sätt

2.1.5. Tjänsterna utförs för allmänhetens bästa, viktigt för välfärden

2.2. Nyweberianismen

2.2.1. Makt är den centrala drivkraften

2.2.2. Grupper maximerar sina privilegier och belöningar genom att utesluta andra samhällsgrupper

2.2.3. Ett gemensamt attribut för gruppen används som avskiljande kriterium. Eller tvärt om: grupper med vissa attribut utesluts

2.2.4. Baseras idag på två uteslutningskategorier

2.2.4.1. Egendom

2.2.4.2. Individuell kvalificering

2.2.4.2.1. Oftast via utbildning, examina blir ett krav

2.2.5. Alla former av uteslutning medför stratifiering och uppkomsten av dominerande klasser och grupper enligt nyweberianismen

2.3. Attributansatsen

2.3.1. Kunskapsbaserat, flera års utbildning och yrkespraktik

2.3.2. Medelklassen

2.3.3. Självreglerande i licensiering och arbetsrutiner

2.3.4. Definiera genom att lista de attribut som är viktigt för professionen

2.4. Egenskaper för en profession

2.4.1. Profession och universitet

2.4.1.1. Kravet på universitetsutbildning

2.4.1.2. Konflikterande pga fler yrkesutbildningar på universitet

2.4.1.2.1. Ex. OP: avsaknad av kandidatexamen

2.4.1.3. Tidigare krävdes det inte universitetsutbildning inom medicin, ingenjörskonst eller juridik

2.4.1.4. Det finns idag professioner som inte kräver formell universitetsutbildning

2.4.1.5. Bör ej betonas för starkt enligt Brante

2.4.2. Profession och abstrakt kunskap

2.4.2.1. Professionella kunskapssystem kan fånga och inkorporera nya problem i kompetensområdet

2.4.2.2. Kan skapa och monopolisera nya problemområden

2.4.2.3. Bör inte drivas för långt (jämför med filosofer) utan hållas på en lagom nivå som är praktiskt relevant

2.4.2.4. Maktförhållanden och situation bestämmer vilka värden och kompetenser som uppfattas som de viktigaste i ett samhälle under en viss period

2.4.2.4.1. Påverkar statusordningen mellan professioner

2.4.3. Profession och osäkerhet

2.4.3.1. Professionell status är relaterat till den kulturella uppfattningen om professioner

2.4.3.2. Det moderna samhället är ett kunskaps- och risksamhälle

2.4.3.2.1. Osäkerhet karaktäriserar det moderna samhället, anlitandet av professioner syftar till att minska densamma

2.4.3.3. O/T-kvoten

2.4.3.3.1. Optimal balans mellan teknikalitet och osäkerhet

2.4.4. Profession och autonomi

2.4.4.1. Utrymmet att fatta självständiga beslut i en rad frågor

2.4.4.2. Förutsättningarna i ekonomisk eller politisk avseende

2.4.4.3. Organiseringen av professionens arbete

2.4.4.4. Innehållet i den professionella praktiken

2.4.4.5. Autonomin varierar och är relativ

2.4.5. Profession och förtroende

2.4.5.1. Starkt förtroende baserat på allmänhetens uppfattning om verksamhetens betydelse och svårigheter

2.4.5.2. Rituellt verklighetssapande

2.4.5.2.1. Bara andra professionella kan avgöra den enskildes kompetens

2.4.6. Profession och organisation

2.4.6.1. Professioner är organiserade på något sätt

2.4.7. Profession och utbytbarhet

2.4.7.1. Kårens färdigheter och kompetens utan att skilja mellan enskilda utövare

2.4.7.1.1. I princip vilken utövare som helst inom kompetensområdet är kapabel att utföra uppgiften i fråga

2.4.8. Professioner som förmedlare av kunskapssystem

2.4.8.1. Förtroende är avgörande för en profession

2.4.8.2. Den professionelle ger kunden tillgång till ett kunskapssystem snarare än personlig kunskap

2.4.8.2.1. Samlad kunskap

3. Clausewitz

3.1. Konstruktivism

3.2. Utgår från kriget som en form av konflikt

3.2.1. Två parter har olika uppfattning om relativ styrka och låter kriget avgöra

3.3. Clausewitz triad

3.3.1. Består av tre delar

3.3.1.1. Staten

3.3.1.1.1. Logik

3.3.1.1.2. Politik

3.3.1.1.3. Vad ska göras

3.3.1.1.4. Varför ska det göras

3.3.1.2. Militären

3.3.1.2.1. Planerar, strukturerar och utövar våld

3.3.1.2.2. Sammankopplad med staten

3.3.1.3. Folket

3.3.1.3.1. Passion

3.3.1.3.2. Hat

3.3.1.3.3. Opinion

3.3.1.3.4. Fientlighet

3.3.2. Samspelet är föränderligt

3.4. Krig som strid

3.4.1. "Endast striden är det aktiva elementet i den mångfaldiga verksamhet som man kallar krig"

3.5. Krig som redskap

3.5.1. Kriget är ett politiskt och rationellt fenomen

3.5.2. Ett verktyg för individer att erhålla eller bibehålla en social rang i samhället

3.5.2.1. Soldaten/krigaren har hög social rang medan kriget pågår

3.5.2.2. När kriget tar slut så prioriteras andra yrken högre

3.6. Kriget som ett verktyg

3.6.1. Kriget används för att lösa ett problem eller uppnå ett mål

3.6.1.1. Kriget är ett sätt att hantera en konflikt, inte en konflikt i sig

3.6.2. Kan användas i kombination med andra verktyg

3.6.2.1. Politiska

3.6.2.1.1. Diplomati

3.6.2.2. Ekonomiska

3.6.2.2.1. Blockader

3.6.2.2.2. Sanktioner

3.6.3. Demonstrera makt i politiska syften

3.6.4. Kriget är en våldsakt för att påtvinga fienden vår vilja

3.6.4.1. Defence/försvar

3.6.4.2. Deterrence/avskräckning

3.6.4.3. Posturing/visa upp styrka

3.6.4.4. Compellence/tvång

3.6.4.5. Offence/offensiv

3.6.4.6. Miscellaneous/övrigt

3.7. Kriget som konflikthanteringsinstrument

3.7.1. Kriget ÄR inte en duell, kriget är SOM en duell

3.7.1.1. En social institution (uppfunnen)

3.7.1.2. Duellen är en social ritual med regler och normer som kan lösa en tvist mellan två individer

3.7.2. Kriget är inte en konflikt i sig utan ett instrument att lösa konflikt

3.7.3. Krigets logiska motsats är inte fred utan avsaknad av interaktion

3.8. Krig som beslutsmekanism

3.8.1. Inte bara ett sätt att lösa konflikt utan besluta (kollektivt) om vem som får vad, när och hur

3.8.2. Kriget ersätter inte politiken, politiken fortsätter genom kriget

3.9. Krig som kommunikationsform

3.9.1. Liknande som beslutsmekanism

3.9.2. Parterna använder krig som medel för att lösa konflikten

3.9.2.1. Det är därmed en kommunikationsform

3.9.2.2. Parterna är ovilliga att överlåta beslut till en mekanism som inte tar hänsyn till rättvisa

3.9.2.2.1. Kriget förändras och blir en del i förhandlingsspelet

3.10. Krig som självförverkligande

3.10.1. Kriget är inte instrumentellt utan ett mål i sig

3.10.2. Livsstil snarare än ett verktyg

3.10.3. Martin van Creveld

3.10.3.1. Baserat på att individen inte är rationell

3.10.3.2. Människans natur är att spela/leka

3.10.3.3. Kriget är det mest intressanta spelet eftersom det har högst insats

3.10.3.3.1. Därför kan vi inte förstå det som ett resultat av rationella överväganden

3.10.3.4. Utesluter kriget som verktyg i västvärlden

3.10.4. John Keegan

3.10.4.1. Krig är ett kulturellt fenomen i sig eftersom det förekommer kulturen där krigarens roll är central

3.10.4.1.1. Spartaner

3.10.4.2. Organiserad våldsanvändning går inte att förstå som ett resultat av rationella politiska överväganden utan är en livsstil

3.10.4.3. Utesluter inte kriget som verktyg i västvärlden

3.11. Förhållandet mellan strategi och taktik

3.11.1. Strategi

3.11.1.1. Läran om stridens utnyttjande för att nå krigets syfte

3.11.1.2. Går att planera

3.11.2. Taktik

3.11.2.1. Läran om stridskrafternas användning i krig

3.11.2.2. Osäkerhet, fiktioner, improviserat

3.11.3. Försök hitta krigets tyngdpunkt

3.11.3.1. Politiker

3.11.3.2. Hamn

3.11.3.3. Armén

3.11.3.4. Folkets vilja

3.11.3.5. Huvudstaden

3.11.3.6. Alliansens sammanhållning

3.11.3.7. Personligheten hos ledarskapet

3.11.3.8. Det bästa sättet att börja är att besegra fiendes styrkor och kommer vara en viktig beståndsdel i kriget

3.11.4. Snävt inriktad på slagfältet, inkluderar inte militära maktens funktion i fredstid

3.11.5. Teori och praktik är olika

3.11.6. Kriget är kaotiskt, osäkert och ickelinjärt

3.12. "Krig är blott fortsättningen av politiken med andra medel"

3.12.1. Kriget är ett medel för att åstadkomma politiska mål

3.12.2. Kriget är ett sätt att få igenom den politiska viljan

3.12.2.1. Politiska viljan är målet

3.12.2.2. Kriget är medlet

3.12.3. Kriget har sin grund i att en stat vill förändra en annan stat

3.12.4. Det måste finnas ett politisk mål med kriget, våldet i sig får inte vara syftet

3.13. Krigets natur och karaktär

3.13.1. Krigets natur

3.13.1.1. Duellen

3.13.1.2. Våldet

3.13.1.3. Dynamiken

3.13.1.4. Det politiska medlet

3.13.1.5. Triaden

3.13.1.5.1. Triaden är föränderlig och pendlar

3.13.1.6. Delar som alltid ingår i krig

3.13.1.7. Osäkerheten

3.13.1.7.1. The fog of war

3.13.2. Krigets karaktär

3.13.2.1. Friktionerna

3.13.2.1.1. Väder

3.13.2.1.2. Osäkerhet

3.13.2.1.3. Motståndarens agerande

3.13.2.1.4. Geografi

3.13.2.1.5. Det går inte att förutse vilka friktioner som kommer uppstå

3.13.2.1.6. Går att se som en fördel eller som en nackdel

3.13.2.2. Det som ger varje krig sin unika karaktär

3.13.2.3. En av karaktärerna är politiken

3.14. Menar att det är viktigt att snabbt veta vilket krig man befinner sig i

3.14.1. Assymetriskt

3.14.1.1. Krig mellan olika starka aktörer

3.14.1.2. Aktörerna anfaller på olika sätt

3.14.2. Gerilla

3.14.3. Irreguljärt

3.14.3.1. Kriminella organisationer

3.14.3.2. Terrorism

3.14.4. Hybridkrigföring

3.14.4.1. Libanonkriget 2006

3.14.4.1.1. Hizbollah

3.14.4.2. Fusion av irreguljär och reguljär taktik i samma organisation

3.14.5. Reguljärt

3.14.6. Småkrig

3.14.7. Kritiskt för att kunna anpassa sig efter sin fiende

3.14.7.1. Påverkar strategi och taktik

3.15. Ansåg att det var omöjligt att fånga kriget i ett positivt system

3.15.1. Befälhavaren kan inte söka stöd i ett system eftersom det skulle ifrågasätta handlingar baserat på talang

3.15.2. Moraliska och psykologiska faktorer är inte mätbara

3.15.2.1. Clausewitz ansåg att det är vad kriget består av

3.15.3. Oöverstigliga hinder för att forma en teori

3.15.3.1. Ovisshet

3.15.3.2. Växelverkan

3.15.4. Krigföringsprinciper

3.15.4.1. Mer detaljerade principer

3.15.4.1.1. Beteendet på slagfältet blir förutsägbart och rutinmässigt

3.15.4.2. Oprecisa principer

3.15.4.2.1. Ringa värde i att hjälpa befälhavaren

3.15.4.3. Använder fienden också principerna så kommer effekten att ta ut varandra

3.15.4.4. Ska användas som riktlinjer för reflektion innan strid

3.16. Krigets mål och metod

3.16.1. Mål

3.16.1.1. Påtvinga motståndaren vår vilja och uppnå våra politiska mål

3.16.2. Metod

3.16.2.1. Använda våld för att nå målet

4. Jomini

4.1. Positivsim/rationalism

4.2. Strategi

4.2.1. Konsten att föra krig på kartan

4.2.2. Bestämde var man ska agera

4.3. Internkommunikation

4.3.1. Linjär kommunikation

4.4. Geometrisk och matematisk

4.5. Definierade logik som en del av krigskonsten

4.5.1. Logiken förde fram trupperna

4.6. Taktik

4.6.1. Verkställandet

4.6.2. Det sätt som trupperna ska användas

4.7. "Kan du det i teorin så kan du det i praktiken"

4.7.1. Genom att följa de principer som finns så kommer du finna en vinnande ekvation

4.8. Krigföringsprinciper

4.8.1. Ansåg att det gick att finna ett antal fundamentala principer baserat på militärhistoria

4.8.1.1. Möjligt att anpassa till alla krig

4.8.1.2. Farligt att avvika från dem

4.8.2. Ska användas för att utnyttja sin talang

5. Luft

5.1. Luftherravälde

5.1.1. Luftmakt

5.1.1.1. Warden

5.1.1.1.1. Femringsteori - fienden som ett system

5.1.1.2. Pape

5.1.1.2.1. Fyra strategier för självständig luftmakt

5.1.1.2.2. Kritik mot Warden

5.1.1.2.3. Kritik mot Pape

5.1.1.3. Philip Meillinger

5.1.1.3.1. "Förmågan att utöva makt från luften eller rymden för att uppnå strategiska, operativa eller taktiska målsättningar"

5.1.1.4. Möjliggör ett övertag gentemot motståndaren via luftens arena

5.1.1.4.1. Övervakning

5.1.1.4.2. Spaning

5.1.1.4.3. Bekämpning

5.1.1.5. Lång räckvidd

5.1.1.6. Låg risk

5.1.1.7. Beroende av infrastruktur

5.1.1.8. Beroende av gott kapital

5.1.1.9. Relativt gentemot motståndaren

5.1.1.10. Två grundläggande uppfattningar

5.1.1.10.1. Uppträda självständigt och avgöra krig

5.1.1.10.2. Operationell och taktisk samverkan med mark och sjö i syfte att uppnå växelverkan

5.1.1.11. Främst för stor- och supermakter

5.1.1.12. Offensivkultur

5.1.1.12.1. All teori om luftmakt handlar om att verka offensivt

5.1.2. Övertag i begränsat rum under begränsad tid

5.1.2.1. Relativt motståndaren

5.1.3. En förutsättning för att luftmakten ska nå sin fulla potential

5.1.4. Förmågan att nyttja luftmakt utan att förhindras av fienden

5.2. Samverkan med markstridskrafter

5.3. Samverkan med sjöstridskrafter

5.4. Utveckling

5.4.1. Första världskriget

5.4.1.1. Snabb utveckling

5.4.1.2. Fokus på spaning och jakt

5.4.1.3. Luftherraväldet var viktigt för att förhindra fientlig spaning

5.4.1.4. Attack- och bombflyg

5.4.1.5. Luftvärn

5.4.1.6. Tyskland

5.4.1.6.1. Avancerade utbildningsmetoder

5.4.1.6.2. Dicta Boelcke

5.4.2. Andra världskriget

5.4.2.1. USA

5.4.2.1.1. Strategiskt bombflyg

5.4.2.2. Storbritannien

5.4.2.2.1. Strategiskt bombflyg

5.4.2.3. Radar och jaktflyg för luftförsvar, metoder för STRIL

5.4.2.4. Luftvärn

5.4.2.4.1. Kanoner beroende av strålkastare

5.4.2.4.2. Mekanisk beräkning

5.4.2.4.3. Zonrör

5.4.2.5. Taktiska enheter

5.4.2.5.1. Rote (2)

5.4.2.5.2. Fyrgrupp (2x2)

5.4.2.6. Snabb teknisk utveckling

5.4.2.7. Armésamverkande flyg

5.4.2.8. Samverkan mellan flygstridsslag

5.4.2.8.1. Eskort av bombflyg

6. Sjö

6.1. Corbett

6.1.1. Maritim strategi

6.1.1.1. Flottans roll i övergripande strategi

6.1.2. Sjöstrategi

6.1.2.1. Användning av sjöstridskrafter

6.1.3. Fokuserade på flottans roll i kriget snarare än i fredstid

6.2. Mahan

6.2.1. Handel, våld, flotta och sjömakt hänger ihop

6.2.2. Syftet med att ha en flotta är att skydda handeln

6.3. Sjöherravälde (HTS)

6.3.1. Förutsätter luftherravälde i moderna konflikter

6.3.2. Utöva

6.3.2.1. Maritim styrkeprojicering

6.3.2.1.1. Slå mot svaga punkter

6.3.2.1.2. Påverka händelser på land

6.3.2.2. Sjöförbindelser

6.3.2.2.1. Användning av sjöförbindelser

6.3.2.2.2. Förhindrande av användning av sjöförbindelser

6.3.2.2.3. Konvojer

6.3.3. Uppnå

6.3.3.1. Avgörande slag

6.3.3.1.1. Båda parter måste eftersträva ett avgörande slag för att en inte ska undvika konfrontation

6.3.3.1.2. Sällsynt

6.3.3.2. Blockad

6.3.3.2.1. Hindra motståndarens flotta att ta sig ur hamnen

6.3.3.2.2. Skär av underhåll och handel

6.3.4. Bestrida

6.3.4.1. Fleet-in-being

6.3.4.1.1. Det avgörande slaget undviks

6.3.4.1.2. Bibehåller flottan i en hotfull storlek

6.3.4.1.3. Landstigningar avskräcks

6.3.4.2. Handelskrig (guerre de course)

6.3.4.2.1. Syftar till att försvaga motståndarens handel

6.3.4.2.2. Skapa panik bland civila och köpmän

6.3.4.2.3. Tvingar motståndaren att lägga resurser på att försvara handelsflottan, försvårar en kraftsamling till ett avgörande slag

6.3.4.3. Kustförsvar

6.3.4.3.1. Integrerat försvar

6.3.5. Kritik mot kategoriseringen

6.3.5.1. De tre kategorierna och metoderna går in i varandra och det blir svårt att ha ett korrekt analytiskt förhållningssätt gentemot dem

6.3.6. Definition

6.3.6.1. Möjliggöra fri tillgång till sjöförbindelser

6.3.6.1.1. Flexibilitet

6.3.6.2. Är inte absolut, utan relativt till motståndaren

6.3.6.3. Corbett

6.3.6.3.1. Means nothing but the control of maritime communications, whether for commercial or military purposes. The object of naval warfare is the control of communications, and not, as in land warfare, the conquest of territory

6.4. Samverkan med luftstridskrafter

6.4.1. Hangarfartyg

6.4.2. Pearl Harbor 1941

6.4.3. Tysklands operationer mot Norge och Kreta 1940-41

6.4.4. Midway 1942

6.4.4.1. Utkämpades till största del av hangarfartygsbaserade luftstridskrafter

6.5. Stora tekniska förändringar under senare delen av 1800-talet

6.5.1. Trä --> stål --> pansar

6.5.2. Segel --> ånga --> turbin/propeller

6.5.3. Flera fartygstyper

6.5.3.1. Samverkan mellan fartygsslag

6.6. Jeune École - Yngre skolan

6.6.1. Kustförsvar

6.6.2. Små, lätta, billiga torpedbärare

6.6.2.1. Förhindra en blockad

6.6.2.2. Möjliggöra guerre de course

6.6.2.3. Utvecklingen av ubåtar

6.6.2.3.1. Rudeltaktik - wolfpack tactics

6.6.2.4. Utgå från olika platser längst kusten och sedan mötas ute på havet för att uppnå lokal överlägsenhet

6.7. Tsushima 1905

6.7.1. Ryssland

6.7.2. Japan

7. Mark

7.1. Samverkan med sjöstridskrafter

7.1.1. Landstigning

7.1.2. Kustbeskjutning

7.1.3. Ta och försvara baser

7.1.4. Vid försvar tvinga motståndaren att kraftsamla

7.1.4.1. Binder upp motståndarens resurser

7.2. Samverkan med luftstridskrafter

7.2.1. Flyg som understöd

7.2.1.1. Målbekämpning

7.2.1.2. Transport

7.2.1.3. Airdrop

7.2.2. Indirekt understöd

7.2.3. Direkt understöd

7.3. Utvecklingen

7.3.1. Första världskriget

7.3.1.1. Skydd mot ökad vapenverkan

7.3.1.1.1. 40% förluster på grund av artilleri

7.3.1.1.2. Förutsättning för ökad verkan

7.3.1.2. Maskering

7.3.1.3. Utspridning

7.3.1.4. Nedhållning

7.3.1.4.1. Från att förstöra till att hålla motståndaren overksam

7.3.1.4.2. Psykologiskt övertag

7.3.1.4.3. Krävdes för mycket ammunition för att förstöra

7.3.1.5. Självständiga lägre förband

7.3.1.5.1. Minsta enhet gick från kompani till grupp

7.3.1.6. Truppslagens samverkan

7.3.1.6.1. Komplex situation i och med skyttegravarna

7.3.1.6.2. Specialicerat infanteri

7.3.1.7. Djup

7.3.1.8. Reserver

7.3.1.8.1. Genomföra planen

7.3.1.8.2. Utnyttja oplanerade gynnsamma tillfällen

7.3.1.9. Olikformig kraftsamling på operativ nivå

7.3.1.9.1. Utnyttja genombrott

7.3.1.10. Utnötningsslag

7.3.1.10.1. Begränsad vapenverkan och begränsat utrymme

7.3.1.11. Anfall

7.3.1.11.1. Nya vapenslag

7.3.1.11.2. Utbildade stormtrupper (främst Tyskland)

7.3.1.11.3. Anfall på kolonn istället för linje

7.3.1.11.4. Självständiga grupper med grupptaktik

7.3.1.11.5. Självständiga initiativ på lägsta nivå

7.3.1.11.6. Snabb framryckning på djupet

7.3.1.11.7. Reserver för att utnyttja framgångar

7.3.1.11.8. Kort och våldsam stormeld

7.3.1.11.9. Nedhållning av fientligt artilleri

7.3.1.12. Östfronten

7.3.1.12.1. Artilleri

7.3.1.12.2. Flygspaning

7.3.2. Andra världskriget

7.3.2.1. Tyska skolan

7.3.2.1.1. Blitzkrieg

7.3.2.1.2. Bewegungskrieg

7.3.2.1.3. Schwerpunkt

7.3.2.1.4. Flächen und lucken-taktik

7.3.2.1.5. Keil und kessel-taktik

7.3.2.1.6. Samverkan mellan truppslag

7.3.2.1.7. Uppdragstaktik

7.3.2.1.8. Flygunderstöd för markoperationer

7.3.2.1.9. Stormangriff aus der luft

7.3.2.1.10. Högt tempo

7.3.2.1.11. Vidareutvecklar det elastiska försvaret

7.3.2.2. Ryska skolan

7.3.2.2.1. Djupoperationer på 200-300 km

7.3.2.2.2. Successiva operationer

7.3.2.2.3. Anfall på flera echelonger

7.3.2.2.4. Samverkan mellan truppslagen

7.3.2.2.5. Flygunderstöd

7.3.2.2.6. Luftlandsättning

7.3.2.2.7. Planering och förberedelser

7.3.2.2.8. Taktiskt bunden (ordertaktik)

8. Seger

8.1. Mandel

8.1.1. Militär seger

8.1.1.1. "war winning"

8.1.1.2. Förintar motståndaren

8.1.1.3. Tar total militär kontroll

8.1.2. Strategisk seger

8.1.2.1. "peace winning"

8.1.2.2. Politiskt, ekonomiskt, socialt, diplomatiskt

8.1.2.3. När har vi segrat?

8.1.2.4. Hur omfattande bör de politiska målen vara?

8.1.2.5. Efterarbetet som handlar om att rekonstruera och stabilisera landet eller staten som man krigat med

8.1.3. De militära målen får inte vara samma som de politiska målen

8.2. Seger som slutmål (end-state)

8.2.1. Utfallet sammanfaller med de politiska målen

8.2.2. Problem

8.2.2.1. Det är för enkelt

8.2.2.2. Otydliga politiska mål

8.2.2.2.1. Fred

8.2.2.2.2. Stabilitet

8.2.2.2.3. Välstånd

8.2.2.3. Målen kan komma att behöva ändras beroende på hur kriget avlöper

8.2.2.3.1. Problem om mål är för statiska

8.2.2.3.2. Problem om mål är för flexibla

8.2.3. Positivistiskt

8.2.3.1. Intressen är bestämda

8.2.3.2. Fokus på materiella ting

8.2.3.3. Aktören är rationell

8.3. Seger som kostnadsnyttoanalys (cost benefit analysis)

8.3.1. Mer flexibelt än end-state

8.3.2. Kriget som balansräkning

8.3.3. Problem

8.3.3.1. Hur ska det räknas, vad är viktigast?

8.3.3.2. Nyttan efter krigsslut är större än kostnaden?

8.3.3.2.1. Nettovinst

8.3.3.2.2. Nettoförlust

8.3.3.3. Bättre att förhandla? Svårt att uppskatta krigets kostnad

8.3.3.4. Inte självklart vad man ska räkna på

8.3.3.4.1. Viktigare med överlägsen seger än att staten förbättras från utgångsläget?

8.3.3.4.2. Aktörer värdesätter olika saker

8.3.3.5. Hur lång tid efter kriget ska man räkna på?

8.3.3.5.1. Från vems perspektiv?

8.3.4. Positivistiskt

8.4. Seger som uppfattning (perception)

8.4.1. Konstruktivistiskt

8.4.2. Seger som en social konstruktion

8.4.2.1. Delad uppfattning om vad som resulterar i seger - gemensamma normer

8.4.2.2. Hur fakta och sanningar presenteras och uppfattas

8.4.3. Vilken syn på seger har motståndaren

8.4.3.1. Utgå inte från att motståndaren tänker som vi

8.5. Har det någon betydelse?

8.5.1. Färre krig idag slutar i tydlig seger, fler avslutade krig ser en förnyad konflikt

8.5.2. Oklart när krig avslutas

8.5.3. Gerillakrig, terrorism

8.5.3.1. Segra genom att undvika att förlora

8.5.4. Indikatorer för att avgöra om krig upphör

8.5.4.1. Våldsamheter upphör

8.5.4.2. En aktör är eliminerad

8.5.4.3. En aktör drar sig tillbaka

8.5.4.4. Är en tredje part involverad (konflikten löst?)

8.5.4.5. Den besegrade statens medborgare accepterar nederlaget

8.5.4.6. Kapitulation

8.5.4.7. Förhandlingslösning

8.6. Nederlagsbegreppet (van Zyl)

8.6.1. Flyktreflex

8.6.1.1. Omedelbar fara för sitt liv

8.6.1.2. Inte ett val

8.6.1.3. Biologiskt fördelaktigt arv

8.6.1.4. Individuell respons

8.6.2. Abstrakt nederlag

8.6.2.1. Ej omedelbar fara för sitt liv

8.6.2.2. Önskad framtid och verklig framtid skiljer sig åt - maktlöshet inför detta

8.6.2.3. Individuell respons

8.6.3. Kapitulation

8.6.3.1. Omedelbar fara för sitt liv

8.6.3.2. Ett val

8.6.3.3. Normer och rationalitet snarare än biologi

8.6.3.4. Kollektiv respons

8.7. Normkonvergens och begreppshistoria

8.7.1. Genombrott i stadsmuren tolkades som att slaget var avgjort

8.7.2. Föreställningar i krig kommer tillsammans i krig

8.7.3. Vi kopierar varandra tills normerna är samma

8.7.4. Seger måste erkännas av en förlorande sida

9. Professionen

9.1. Vetenskap

9.1.1. Generaliserbara

9.1.1.1. Det innebär att det går att dra allmänna slutsatser utifrån studier av enstaka fall, det kan vara generella mönster och regelbundenheter. Oberoende av tid och rum.

9.1.1.2. Passar inte endast en specifik händelse

9.1.2. Källkritik

9.1.2.1. Äkthet

9.1.2.1.1. Säkerställ att källan inte är förfalskad eller planterad

9.1.2.2. Oberoende

9.1.2.2.1. Mer oberoende --> mer trovärdig

9.1.2.2.2. Behandlar innehållet (berättelsen)

9.1.2.2.3. Tre aspekter av oberoende

9.1.2.2.4. Berättarens grad av oberoende

9.1.2.3. Samtidighet

9.1.2.3.1. Närheten i tid mellan händelsen och nedtecknandet av den.

9.1.2.3.2. Mer samtida --> mer trovärdig

9.1.2.3.3. Glömska och efterrationalisering är orsaker till problem

9.1.2.4. Tendens

9.1.2.4.1. Huruvida berättaren har ett intresse i att förvanska eller vinkla berättelsen.

9.1.2.4.2. Bekräfta information med en oberoende källa eller en källa av motsatt tendens

9.1.2.5. Relevans

9.1.2.5.1. Relevant material får inte undanhållas

9.1.2.5.2. Det får inte döljas hur urvalet är gjort

9.1.2.5.3. Ytterligare information får inte ändra helhetsbilden

9.1.2.6. Speciella förhållanden för krigföring: motståndaren försöker vilseleda

9.1.3. Studier

9.1.3.1. Fallstudier

9.1.3.1.1. Ger förutsättningar för avancerad förståelse samt att man kan genomföra ett urval och titta på atypiska eller extrema fall. Fallstudier kan också användas för falsifiering.

9.1.3.2. Operationalisering

9.1.3.2.1. Bryggan mellan teori och metod

9.1.3.2.2. Precisering av begrepp

9.1.3.3. Desktiptiv

9.1.3.3.1. Beskrivande

9.1.3.4. Analytisk

9.1.3.4.1. Förklarande

9.1.3.5. Metod

9.1.3.5.1. Validitet

9.1.3.5.2. Reliabilitet

9.1.3.5.3. Redskapet

9.1.3.5.4. Frågan styr val av metod

9.1.3.5.5. Hur bra metoden är styrs av hur väl den besvarar frågan

9.1.3.5.6. Metoden i sig saknar värde

9.1.4. Epistemologi

9.1.4.1. Hur kan vi veta?

9.1.5. Ontologi

9.1.5.1. Vad är viktigt?

9.1.6. Vetenskapliga perspektiv

9.1.6.1. Positivism

9.1.6.1.1. Baserat på fakta

9.1.6.1.2. Objektivt

9.1.6.1.3. Konkret

9.1.6.1.4. Mätbart

9.1.6.2. Konstruktivism

9.1.6.2.1. Hur saker och händelser upplevs

9.1.6.2.2. Subjektivt

9.1.6.2.3. Skapar kunskap i interaktion med omvärlden

9.1.6.2.4. Gör det omöjligt att vara helt neutral

9.1.6.2.5. Social konstruktion

9.1.7. Popper

9.1.7.1. Kritisk rationalism

9.1.7.1.1. En teori måste vara utformad så den är oförenlig med någonting

9.1.7.1.2. Att verifiera en teori

9.2. Karaktäriserande för en profession

9.2.1. Abstrakt kunskap

9.2.1.1. Möjliggör nya lösningar istället för att använda en standardmetod

9.2.1.2. Bilmekanikern: använder mallar och instruktioner för befintliga problem Civilingenjören: löser tidigare obekanta problem med hjälp av abstrakt kunskap

9.2.2. Osäkerhet

9.2.2.1. Hög teknikalitet vs. hög osäkerhet

9.2.2.1.1. O/T-kvoten

9.2.2.1.2. Hög teknikalitet

9.2.2.1.3. Hög osäkerhet

10. Tyskland

10.1. Manöverkrigföring

10.2. Sättet att lära sig på

10.2.1. Lessons learned-rapporter

10.2.1.1. Skickades uppåt och åt sidan i organisationen, omsatte snabbt kunskapen

10.2.1.2. Skolor upprättades för utbildning, utveckling och förädling av doktriner

10.2.2. Utveckla och effektivisera redan existerande metoder

11. Storbritannien

11.1. Sätt att lära sig på

11.1.1. Informella civil-militära kontakter

11.1.1.1. Förbättring av logistik genom att utse en civil järnvägsmanager till civil generalmajor

11.1.1.1.1. Implementera civil praxis för att förutsäga behov

11.1.1.2. Stridsvagnens utveckling

11.1.2. Mer radikala förändringar och lösningar

12. Dreyfus

12.1. Expertkunskap

12.1.1. Nybörjare

12.1.1.1. Dekontextualiserad

12.1.1.2. Regler

12.1.1.3. Exercismässig övning

12.1.2. Avancerad nybörjare

12.1.2.1. Utvecklar förståelse för kontext

12.1.2.2. Känna igen och organisera nya aspekter

12.1.3. Kompetent

12.1.3.1. Identifierar en stor mängd situationer

12.1.3.1.1. Översköljd av information

12.1.3.2. Planera och välja perspektiv, göra ett urval

12.1.3.3. Känslomässigt engagerad

12.1.3.4. Risktagning

12.1.4. Skicklig

12.1.4.1. Skilja framgång från misstag

12.1.4.2. Diskrimineringsförmögen

12.1.4.3. Måste besluta sig, kan inte reagera automatiskt

12.1.5. Expert

12.1.5.1. Ser vad som behöver göras

12.1.5.2. Intuitiv beslutsfattning på grund av stor erfarenhet

13. Sun Tzu

13.1. Kriget är ett nödvändigt ont

13.1.1. Ett tecken på kosmisk obalans

13.1.2. Våldet ska undvikas

13.1.2.1. Ge utrymme för att staten ska få sin vilja igenom via politiska beslut

13.1.2.2. Kriget består främst av vilseledning av motståndaren

13.1.2.2.1. Skaffa underrättelse- och kunskapsövertag

13.2. Kriget som konst

13.2.1. Baserat på kreativitet

14. Krigföringsnivåerna

14.1. Grand strategy

14.1.1. Hur statens resurser ska fördelas för att nå politiska mål

14.2. Strategi

14.2.1. Element som dikterar förutsättningarna för strategi

14.2.1.1. Dynamisk och interaktiv natur (interactive relationships)

14.2.1.1.1. Huruvida våra beslut blir lyckade eller inte beror på hur motståndaren agerar, det innebär att en framgångsrik strategi är ingenting som vi helt och hållet kan kontrollera

14.2.1.2. Hantera knappa resurser (managing scarce resources)

14.2.1.2.1. Tvingar en aktör att välja mellan strategiska metoder, kan även vara brist på immateriella resurser så som brist på legitimitet

14.2.1.3. Militära medel och politiska syften (political ends and military means)

14.2.1.3.1. Distinktionen gör en analys möjlig och kan peka ut överambitiösa politiska mål och syften eller brist på militära medel

14.2.2. Militära medel

14.2.2.1. Beslut om utövande av våld

14.2.2.1.1. Defence/Försvar

14.2.2.1.2. Deterrence/Avskräckning

14.2.2.1.3. Compellence/Påtvingande

14.2.2.1.4. Posturing/Uppvisande av makt

14.2.2.1.5. Offence/Anfall

14.2.2.1.6. Miscellaneous/Övrigt

14.2.3. För att uppnå politiska mål

14.2.4. Strategi och förmågeskapande

14.2.4.1. Strategins olika delar

14.2.4.1.1. Säkerhetsstrategi - behålla det oberoende folkets säkerhet och hälsa

14.3. Operationskonst

14.3.1. Knyter samman nivåerna strategi och taktik

14.3.1.1. Hur nyttjar jag slagen för att nå politiska mål?

14.3.1.2. Hur nyttjar jag järnvägen?

14.3.1.3. Avgör när, var och varför stora stridskrafter ska slåss

14.3.2. Problemdriven på 1800-talet

14.3.2.1. Napoleon involverade folket

14.3.2.1.1. Massarméer

14.3.2.1.2. Högre stridsvilja

14.3.2.2. Järnvägar

14.3.2.2.1. Strategisk rörlighet

14.3.2.2.2. Försörjning

14.3.2.3. Telegraf

14.3.2.4. Ökning av eldkraft

14.3.2.4.1. Artilleri

14.3.2.5. Samordna strider över större område under längre tid

14.3.2.6. Nya ledningsstrukturer

14.3.2.6.1. Staber

14.3.2.7. Armékårer och divisioner

14.4. Taktik

14.4.1. Enskilt förbands agerande för att lösa uppgiften

14.4.2. Avgränsat i tid och rum

14.4.3. Där fienden möts på slagfältet

15. Militärteori

15.1. Begränsningar i våldet

15.1.1. Konstruktivistisk

15.1.1.1. Normer i vad som är rimligt

15.1.1.2. Proportionalitetsprincipen

15.1.1.3. Lagar och regler

15.1.1.4. Individuellt lärande i samspel med omvärlden

15.1.2. Positivistiskt

15.1.2.1. Kostnader

15.1.2.2. Offer

15.1.2.3. Baserad på objektiva fakta

15.1.2.4. Kostnadsnyttoanalys

15.2. Syftet

15.2.1. Undvika misstag som andra redan har gjort

15.2.2. Lära av historien

15.2.3. Skapa en förståelse för olika synsätt och perspektiv

15.2.4. Bred kunskapsbas

15.2.4.1. Bättre analyser

15.2.4.2. Bättre slutsatser

15.2.5. Generalisera

15.3. Mer komplext och systematiskt tänkande jämfört med allmänt militärt tänkande

15.3.1. Ställer frågor om vad krigets natur är och hur seger kan uppnås

15.3.2. Kan se kausala samband

15.3.3. Bygger på militärhistoria

15.3.4. Ger en möjlighet att skapa en doktrin

15.3.4.1. Vad militära resurser ska användas till

15.3.4.2. Hur militära resurser ska användas

15.3.4.3. Varför militära resurser ska användas

15.4. Tolkningar

15.4.1. Normativ

15.4.1.1. Identifierar riktlinjer för hur man bör föra krig för att segra

15.4.1.2. Läran om krigets natur och karaktär

15.4.1.3. Ger förklaring till vad man bör göra

15.4.2. Förklarande

15.4.2.1. Förklarar krigets dynamik och utfall

15.4.2.2. Läran om krigets framgångsrika genomförande

15.4.2.3. Förklarar vad man kan göra

15.5. Militär doktrin

15.5.1. Institutionaliserad

15.5.1.1. Vad

15.5.1.2. Hur

15.5.1.3. Varför

15.5.2. Specifik tid och plats

15.5.3. Mer normativ

15.5.3.1. Lära ut

15.5.3.2. Undervisa

15.5.4. "Kokkonst" där teorin är "menyn"

15.6. Definition

15.6.1. Läran om krigets natur och karaktär samt krigets framgångsrika genomförande

16. Krigföring

16.1. Manöverkrigföring

16.1.1. Uppdragstaktik tillämpas

16.1.1.1. DUC handlar i högre chefs anda

16.1.1.1.1. Stor beslutsfrihet

16.1.2. Slår mot den svagaste punkten hos fienden

16.1.2.1. Starka punkten manövreras förbi

16.1.3. Högt tempo

16.1.3.1. Bibehåll initiativet

16.1.3.2. Överraskning

16.1.3.2.1. Fienden känner sig övermannad

16.1.3.2.2. Fienden hinner inte förstärka och omgruppera

16.1.4. Låg kostnad

16.1.5. Hög risk

16.1.6. Operativa pansarförband

16.1.6.1. Blitzkrieg

16.1.6.1.1. Snabba genombrott

16.1.7. Luttwak

16.1.7.1. "Systematic disruption"

16.1.7.1.1. Riktat mot motståndarens vilja

16.1.7.2. Indirekt metod att anfalla på djupet

16.1.7.2.1. Gå förbi motståndarens starka punkter och angrip svagheter

16.2. Utnötningskrigföring

16.2.1. Ofta resultatet av misslyckad manöverkrigföring

16.2.1.1. Anfallsrörelsen stagnerar

16.2.2. Ihållande eldgivning

16.2.3. Försök att nöta ut fienden

16.2.3.1. Blockader

16.2.3.2. Attacker mot logistikkedjan

16.2.3.3. Attacker mot underhållskedjan

16.2.4. Hög kostnad

16.2.5. Låg risk

16.2.6. Krig med industriella metoder

16.3. De tre skolorna för upprorsbekämpning

16.3.1. Koloniala småkrig

16.3.1.1. Kolonialt uppror

16.3.1.2. Gerillagrupp

16.3.1.3. Agressiv framtoning

16.3.1.3.1. Ständig stridskontakt

16.3.1.4. Säkra baser

16.3.1.4.1. Förhindra motståndarens rörlighet

16.3.1.5. Separera från lokalbefolkningen

16.3.1.5.1. Understödsbasen

16.3.1.5.2. Rekrytering

16.3.1.5.3. Underhåll

16.3.1.6. Lawrence of Arabia

16.3.1.6.1. "Den som bäst nyttjar rörlighet, säkra baser, legitimitet och tid vinner kriget mot gerillan"

16.3.2. Inbördeskrig och upprorsbekämpning

16.3.2.1. Strikt interna krig, kolonialism tas bort ur analysen

16.3.2.2. Etniska konfliker

16.3.2.2.1. Etniska grupper inom en stat

16.3.2.3. Ideologiska konfikter

16.3.2.3.1. Hur landet bör styras

16.3.2.4. Rebellernas våld mot statliga anläggningar

16.3.2.4.1. Kräver försiktighet för att inte försvaga eller motverka deras möjligheter till rekrytering

16.3.2.5. Underminerar statens förtroende genom att förstöra möjligheten att tillhandahålla tjänster

16.3.2.5.1. Skapar egna tjänster för att påvisa statens oförmåga att ta hand om sitt folk

16.3.3. Intervention utifrån i en intern konflikt

16.3.3.1. Bygg upp en legitimitet

16.3.3.1.1. För sittande regeringen

16.3.3.1.2. För sin egen inverkan

16.3.3.2. Skiljer från kolonialt småkrig genom att vara mer komplext än att bara behålla kolonialväldet

16.3.3.3. Det måste ske en gradvis överlämning till den lokala säkerhetsförmågan

16.3.3.4. Fem grupper som måste hanteras

16.3.3.4.1. Egen hemmaopinion

16.3.3.4.2. Egna trupper

16.3.3.4.3. Neutrala/utomstående

16.3.3.4.4. Motståndarens trupper

16.3.3.4.5. Motståndarens understödsbas

16.3.3.5. Komplexitet

16.3.3.5.1. Många aktörer

16.3.3.5.2. Samordning av många organisationer

16.3.3.5.3. Implementering av fredsavtal

16.3.4. Karaktären av upprorsbekämpning varierar så kraftigt ifrån fall till fall att en teori inte kan generaliseras

16.3.4.1. Normer

16.3.4.2. Mål

16.3.4.3. Sociala förhållanden

16.3.4.4. Interaktion inom triaden

16.4. Revolution in military affairs (RMA)

16.4.1. Nätverksbaserad krigföring

16.4.1.1. Baseras på information ifrån ett nätverk av sammankopplade sensorer och plattformar

16.4.1.1.1. Sensorerna matar nätverket med inhämtade data

16.4.1.1.2. Varje plattform har tillgång till nätverkets samlade data

16.4.2. Precisionsvapen (PGM)

16.4.2.1. Ökat avstånd

16.4.2.2. Ökad precision

16.4.2.2.1. Färre civila offer

16.4.2.2.2. Färre flygplan per flygföretag

16.4.3. Sensorer

16.4.4. Informationsteknologi

16.4.5. "Lifting the fog of war"

16.4.5.1. Det som gör det revolutionerande, syftet med den nya tekniken

16.4.6. Cyberkrigföring

16.4.7. Gulfkriget 1991

16.5. Parallell krigföring

16.5.1. System av system

16.5.1.1. Neutralisera viktiga komponenter, förstör inte allt

16.5.2. Rapid dominance

16.5.2.1. Tempo

16.5.2.2. Djup

16.5.2.3. Alla krigföringsnivåer

16.5.3. Besegra motståndarens militära styrkor

16.5.4. Förstöra respektive verkan

16.5.4.1. Förinta eller nöta ut

16.5.4.2. Göra motståndarens styrka oanvändbar

16.5.4.3. Kontrollera motståndarens system

16.5.4.3.1. Uppnå politiska mål

16.5.4.4. Hindra system från att fungera/verka inom området/tiden

16.5.4.5. Stealth

16.5.4.5.1. Inget behov av offensiva operationer mot luftvärn

16.5.5. Deptula

16.6. Krigföringsprinciper

16.6.1. Fuller 1923

16.6.1.1. Kraftsamling

16.6.1.2. Rörlighet

16.6.1.3. Uthållighet

16.6.1.4. Överraskning

16.6.1.5. Hushållning av knappa resurser

16.6.1.6. Säkerhet

16.6.1.7. Offensiv

16.6.1.8. Mål

16.6.2. Frankrike 1936

16.6.2.1. Kraftsamling

16.6.2.2. Överraskning

16.6.2.3. Handlingsfrihet

16.6.2.4. Sverige

16.6.2.4.1. Lokal överlägsenhet

16.6.3. Vissa principer motsäger varandra

16.6.3.1. Mål - flexibilitet

16.7. AirLand-battle

16.7.1. 1982

16.7.2. Deep battle

16.7.3. Amerikansk militärdoktrin under Kalla kriget

17. Ryssland

17.1. Operationer på stort djup

17.2. Ordertaktik

17.2.1. Planerade genombrott

17.2.2. Planen är i centrum

17.2.3. Följ order

17.3. Stort materiellt övertag

17.3.1. Strategiskt 3:2

17.3.2. Operativt 3-5:1

17.3.3. Taktiskt 8-10_1

17.4. Flera echelonger

18. Samverkan

18.1. Truppslagens samverkan

18.1.1. Robert Pape

18.1.1.1. Hammaren och städet

18.1.1.1.1. Skapa dilemman för motståndaren

18.1.1.1.2. Samlade så är de svaga mot luftangrepp

18.1.1.1.3. Splittrade så är de svaga mot markangrepp

18.1.1.1.4. Flyget kan bekämpa underhållskedjan eller direktbekämpa

18.1.2. Combined arms

18.1.3. Tvingar motståndaren att gruppera i ofördelaktig terräng

18.1.4. Exempel

18.1.4.1. Oktoberkriget 1973

18.1.4.2. Sexdagarskriget 1967

18.1.4.2.1. Israels försvar byggde på stridsvagnar och taktiskt flyg

18.1.4.2.2. Egypten satsade på artilleri

18.1.4.2.3. Egypten fick modernt LV och PV-robotar av Sovjet

18.2. Stridskrafternas samverkan

18.2.1. Joint operations

18.2.2. Skapar synergieffekter

18.2.2.1. Dilemman för motståndaren

18.2.2.2. Täcker upp för varandras svagheter

18.2.3. Olika kulturer, intressen och ledningsstruktur gör det komplicerat