1. Astma
2. Akut resp. svikt
3. Drunkning & hypotermi
4. Lungcancer
4.1. TEORI
4.1.1. INDELNING
4.1.1.1. Småcellig
4.1.1.1.1. Högsta metastaseringsförmågan!
4.1.1.2. Ickesmåcellig
4.1.1.2.1. Adenocarcinom
4.1.1.2.2. Skivepitel-cancer
4.1.1.2.3. Storcellig
4.1.1.3. PANCOAST SYNDROM
4.1.1.3.1. Orsakas av APIKALT VÄXANDE tumör som pressar mot omg. vävnad!
4.1.1.3.2. KAN KOMPRIMERA
4.1.1.3.3. http://en.wikipedia.org/wiki/Pancoast_tumor
4.1.1.4. METASTASER
4.1.1.4.1. Oftast till hjärna, lever, binjure, ben
4.1.1.5. Stadier & överlevnad
4.1.1.5.1. IIIb och IV - Icke operabla!
4.1.1.5.2. Ia/b, IIa/b, IIIa
4.2. KLINIK
4.2.1. DIAGNOS
4.2.1.1. Cytologi
4.2.1.2. Bronkoskopi
4.2.1.3. Bildmodaliteter
4.2.1.3.1. DT
4.2.1.3.2. RTG
4.2.1.3.3. ULJ
4.2.2. SYMTOM
4.2.2.1. Hemoptys, Hosta, bröstsmärta, ronki
4.2.2.2. Lokaliserad Ronki?
4.2.2.2.1. RÖNTGA ALLTID! <----
4.2.2.3. PARAMALIGNA SYMTOM
4.2.2.3.1. Tromboflebit
4.2.2.3.2. Ledsymtom
4.2.2.3.3. Hypercalcemi
4.2.2.3.4. Ektopiska ACTH-syndrom
5. Sarkoidos
5.1. TEORI
5.1.1. DEFINITION
5.1.1.1. Okänd etiologi! (virus? bakterier? autoimmunitet?)
5.1.1.2. GRANULOM bildas
5.1.1.2.1. Kan resorberas!
5.1.1.2.2. eller bilda ärr
5.1.1.2.3. och går mycket sällan i nekros
5.1.1.3. Drabbar mest unga vuxna <50åå
5.1.1.4. debut m Bilat hiluslymfom och/eller bilat lunginfiltrat
5.1.2. KLINISK BILD
5.1.2.1. Lungor (90%)
5.1.2.2. Akut form! (Löfgrens syndr)
5.1.2.2.1. Bilat hiluslymfom
5.1.2.2.2. Feber
5.1.2.2.3. Erytema Nodosum (kvinnor!)
5.1.2.2.4. Fotledsartrit / tendovaginit (män!)
5.1.2.2.5. Uveit (ingår ej i Löfgrens!)
5.1.2.3. Kroniska formen
5.1.2.3.1. Trötthet
5.1.2.3.2. Torrhosta
5.1.2.3.3. Subfebrilitet
5.1.2.3.4. Dyspne
5.1.3. KOMPLIKATIONER
5.1.3.1. Neurologiskt
5.1.3.1.1. Vanligt m facialispares
5.1.3.2. Kardiologiskt
5.1.3.2.1. Arytmier, ledn hinder, plötslig död
5.1.3.2.2. Symtom hos 5%
5.2. KLINIK
5.2.1. DIAGNOS
5.2.1.1. ANAMNES
5.2.1.1.1. Yrke? (mögelexponering?)
5.2.1.1.2. Autoimmuna sjd?
5.2.1.1.3. Hereditet?
5.2.1.2. RÖNTGEN
5.2.1.2.1. Slätrtg m bi-hilär lymfadenopati
5.2.1.3. LAB
5.2.1.3.1. LPK, Ca, u-Ca, Leverprover
5.2.1.3.2. IgG är högt hos 50%
5.2.1.3.3. s-ACE ofta högt vid aktiv sjd
5.2.1.4. PAD
5.2.1.4.1. Diff
5.2.1.4.2. Uteslut tumör, infektion, exponering
5.2.1.5. BAL
5.2.1.5.1. Alveolär lymfocytos
5.2.1.5.2. CD4 / CD8-kvot > 4 ----> NÄSTAN PATOGNOMONT!
5.2.2. BEHANDLING
5.2.2.1. Helst LM-fritt!
5.2.2.2. Om symtomgivande!
5.2.2.2.1. Prednisolon 5mg
5.2.2.2.2. minst 4gg /dag
5.2.2.2.3. minst 2 års beh tid!
5.2.2.2.4. minst 1 års uppföljning
5.2.2.3. Alternativ terapi
5.2.2.3.1. Om prednisolon ej ger effekt
6. Allergi
6.1. Typer
6.2. Symtom
7. KOL
7.1. TEORI
7.1.1. DEFINITION
7.1.1.1. Inflammatorisk, långsamt progredierande lungsjukdom
7.1.1.2. Ger även betydande systemiska konsekvenser!
7.1.2. PATOLOGI
7.1.2.1. Kronisk bronkit
7.1.2.1.1. På cellnivå:
7.1.2.1.2. Klinik
7.1.2.2. Bronkiolit
7.1.2.2.1. ="small airways disease"
7.1.2.2.2. Stromavävnaden förstörs --> luftvägen kollapsar --> OBSTRUKTION!
7.1.2.3. Emfysem
7.1.2.3.1. Alveolerna kollapsar till stora fibrotiserade bubblor
7.1.2.4. PROGRESS
7.1.2.4.1. Kronisk bronkit = KONSTANT
7.1.2.4.2. Bronkiolit = minskar
7.1.2.4.3. Emfysem = ökar
7.1.2.4.4. Luftvägsobstruktionen ökar hela tiden!
7.1.3. ORSAKER
7.1.3.1. Rökning!
7.1.3.1.1. Frisk -->
7.1.3.1.2. Rökare--> Inflammation
7.1.3.1.3. -->KOL (Infl+Fibros+Destruktion)
7.1.3.1.4. (även Passiv rökning!)
7.1.3.2. Bronkiell hyperreaktivitet
7.1.3.3. alfa-1-antitrypsinbrist
7.2. KLINIK
7.2.1. SYMTOM
7.2.1.1. Andningsbesvär
7.2.1.2. Hosta & slem
7.2.2. DIAGNOS
7.2.2.1. Irreversibelt sänkt FEV-1 / VC-kvot vid spirometri!
7.2.2.1.1. GRÄNSER
7.2.2.1.2. GRADERING
7.2.2.2. Anamnestisk diagnos!
7.2.2.2.1. Produktiv hosta...
7.2.2.2.2. i mer än 3 mån /år...
7.2.2.2.3. under 2 på varandra följande år
7.2.2.3. REVERSIBILITETS-TEST
7.2.2.3.1. Dyn. spirometri före och efter B2-agonist --> ökar FEV1 eller VC??
7.2.3. BEHANDLING
7.2.3.1. Rökstopp!
7.2.3.1.1. Fletcherkurvan! "de e aldrig för sent att fimpa"
7.2.3.1.2. Nikotinersättningsmedel
7.2.3.1.3. Champix (vareniklin)
7.2.3.2. Läkemedel
7.2.3.2.1. Inhalationssteroider
7.2.3.2.2. Bronkdilaterare
7.2.3.2.3. Acetylcystein
7.2.3.3. Rehabilitering
8. Pleurasjukdomar
8.1. Tumörer
8.1.1. TYPER
8.1.1.1. Benigna
8.1.1.1.1. oftast Lipom el Fibrom
8.1.1.1.2. Sällsynta!
8.1.1.2. Maligna
8.1.1.2.1. Malignt Mesoteliom
8.1.1.2.2. Asbest viktigaste etiologin
8.1.1.2.3. BEHANDLING
8.1.1.3. Metastaser
8.1.1.3.1. Vanligaste tumörformen!
8.1.1.3.2. Primärtumör oftast i lunga / bröst
8.1.1.3.3. Exsudat finns även i regel
8.2. Pneumothorax
8.2.1. TYPER
8.2.1.1. primär
8.2.1.1.1. Utan känd orsak
8.2.1.2. Sekundär
8.2.1.2.1. Vid lungsjd
8.2.2. RISKFAKTORER
8.2.2.1. Man
8.2.2.2. Rökare
8.2.3. SYMTOM
8.2.3.1. Dyspne
8.2.3.2. Smärta
8.2.3.3. Plötslig debut
8.2.4. BEHANDLING
8.2.4.1. Dränage
8.3. Empyem
8.3.1. Uppstår sek. t bakteriell infektion
8.3.2. DIAGNOS
8.3.2.1. Odling av pleuravätskan!
8.3.3. BEHANDLING
8.3.3.1. högdos antibiotika!
8.3.4. SYMTOM
8.3.4.1. Hosta, dyspne, akut sjd, hög feber
8.3.4.2. Smärta i bröstkorgsväggen, sänkt AT
8.4. Utgjutningar
8.4.1. TEORI
8.4.1.1. ORSAKER
8.4.1.1.1. Pneumoni
8.4.1.1.2. Lumgemboli
8.4.1.1.3. Malignitet
8.4.1.1.4. Hjärtsvikt
8.4.1.2. FORMER
8.4.1.2.1. Exsudat
8.4.1.2.2. Transsudat
8.4.2. KLINIK
8.4.2.1. SYMTOM
8.4.2.1.1. Obehag / tyngdkänsla
8.4.2.1.2. Dyspne (vid minst 1L)
8.4.2.2. DIAGNOSTIK
8.4.2.2.1. LAB
8.4.2.2.2. Cytologi
8.4.2.2.3. Odlingar
8.4.2.2.4. PleuraBiopsi
8.4.2.3. BEHANDLING
8.4.2.3.1. Grundsjukdomen avgör!
8.4.2.3.2. Pleurodes vid recidiverande maligna exsudat!
8.4.2.3.3. Centes: spec viktigt vid proteinrika exsudat!
8.5. Pleurit
8.5.1. Torr pleurit
8.5.1.1. Andn.korrelerad smärta