Create your own awesome maps

Even on the go

with our free apps for iPhone, iPad and Android

Get Started

Already have an account?
Log In

Mediapedagogik - en mindmap skapad kring ämnets relevans kring många skilda områden i samhället. by Mind Map: Mediapedagogik - en mindmap skapad kring
ämnets relevans kring många skilda områden i
samhället.
0.0 stars - reviews range from 0 to 5

Mediapedagogik - en mindmap skapad kring ämnets relevans kring många skilda områden i samhället.

Vi vill genom våra olika referat belysa mediapedagogikens olika delar. vi är medvetna att mediapedagokiken finns inom fler teman än de vi valt att ta upp. Dock har vi sammanfattat olika delar för att visa vår tolkning av vad mediapedagogik kan innebära.      

Matematik Vad är problemet? Kommunikation och lärande med digitala läromedel

Vad är problemet? Kommunikation och lärande med digitala läromedel Annika Lantz- Andersson, Jonas Linderoth och Roger Sälsjö Frågeställning: Hur resonerar och agerar elever när de arbetar med ett digitalt läromedel inom ämnet matematik?, (Linderoth 2009). Syfte: Belysa eller gestalta lärarens situation då digatala undervisningshjälpmedel används, samt tolka kommunikation och samspel mellan ungdomen och programmet samt lärarens agerande, (Linderoth 2009). Teori: Teoretiska resonemang handlade om hur matematiken kunde bli mer levande samt logisk, (Linderoth 2009). Metod: Kvalitativ ansats I form utav fält analys med hjälp utav en videokamera som från tre olika vinklar filmade elevens kontakt med matematikprogrammet, (Linderoth 2009). Resultat Digitala hjälpmedel är en resurs för meningsskapande men medför en ökad komplexitet som behöver tas hänsyn till, (Linderoth 2009).   Linderoth, J. (2009) Individ, teknik och lärande. Carlssons förlag, Stockholm

Frågeställning: Hur resonerar och agerar elever när de arbetar med ett digitalt läromedel inom ämnet matematik?, (Linderoth 2009). Syfte: Belysa eller gestalta lärarens situation då digatala undervisningshjälpmedel används, samt tolka kommunikation och samspel mellan ungdomen och programmet samt lärarens agerande, (Linderoth 2009). Teori: Teoretiska resonemang handlade om hur matematiken kunde bli mer levande samt logisk, (Linderoth 2009). Metod: Kvalitativ ansats I form utav fält analys med hjälp utav en videokamera som från tre olika vinklar filmade elevens kontakt med matematikprogrammet, (Linderoth 2009). Resultat Digitala hjälpmedel är en resurs för meningsskapande men medför en ökad komplexitet som behöver tas hänsyn till, (Linderoth 2009).

Fysik & teknik Att göra det osynliga synligt: Instruktion, interaktion och teknologi I fysiklaborationer

Att göra det osynliga synligt: Instruktion, interaction och teknologi I fysiklaborationer Oskar Lindwall Frågeställning: På vilket sätt bidrar teknologin till en ökad förståelse hos studenter? Hur hanterar läraren detta samt hur kan läraren veta om teknologin bidragit till en ökad förståelse? (Linderoth 2009). Syfte: Synligöra kring hur väl en förståelse för teknologin har blivit för de studerande men även att rikta uppmärksamhet kring ämnet om hur det osynliga kan bli synligt, (Linderoth 2009). Teori: Teorier som beskrivs handlar om hur labratoriska övningar egentligen skapar förståelse och hur den kan uppstå genom olika typer utav resonemang, (Linderoth 2009). Metod: Kvalitativ ansats genom en fältstudie där testpersoner som saknade kunskap inom fysik genomgick en prövning, (Linderoth 2009). Resultat: Genom labtester kunde studenterna öka förståelsen för vad de olika graferna. Desto mer delaktig läraren var I elevernas resonemang, desto mer kunde läraren avgöra kring hur pass mycket förståelse eleven hade uppnåt, (Linderoth 2009).   Linderoth, J. (2009) Individ, teknik och lärande. Carlssons förlag, Stockholm

New node

Vård- & Omsorg Simulering – att återskapa vårdpraktiker som lärande miljöer

Simulering – att återskapa vårdpraktiker som lärande miljöer Hans Rystedt Frågeställning: Vad kan uplevas som kvalitativt med en arbetsrelaterad uppgift via simulering? (Linderoth 2009). Syfte: Vill belysa vad hur simuleringmiljöer kan skapas samt dess betydelse, (Linderoth 2009). Teori: Redogick för olika typer av simulatorer samt att dem alla har tre utgångsenheter. Dessa är Simulering, Medel och användargränssnitt, (Linderoth 2009). Metod: Kvalitativ ansats via en deltagande observation där sjuksköterskor observerades under ett experiment via simulering, (Linderoth 2009). Resultat: Det finns en ömsesidig förståelse vid använding utav simulering samt att fler inom vårdens olika utbildningar skulle kunna utveckla undervsisning I form utav simulering. Eftersom den bidrar toll en ökad kvalitet utav undervisningen, (Linderoth 2009).   Linderoth, J. (2009) Individ, teknik och lärande. Carlssons förlag, Stockholm

Barn omsorgen "Dom måste ju leka": Om mötet mellan datorn och förskolans lek

"Dom måste ju leka": Om mötet mellan datorn och förskolans lek Agneta Ljung-Djärf & Charlotte Tullgren Syftet med studien är att visa hur pedagoger ser på datoranvändande inom förskola?(Linderoth, 2009, s192).Möjlig frågeställning; Vad har pedagogerna för inställning kring datorn? En teoretisks utgångspunkt författaren utgår ifrån är Tullgren (2004) som menar att personalens begränsande av lek är en faktor. Samtidigt som Greenfield och Cocking (1996) menar att oavsett vilket datorprogram barnen använder är det positivt för att de lär sig datorns symbolspråk. Metoden de har utgått ifrån är en kvalitativ undersökning via intervjuer med pedagogerna. Resultatet visade på att det fanns skiljda meningar bland personalen, en del ansåg att datoranvändande kunde vara positivt, och en del såg det som något negativt. Stillasittande lek var inget som uppskattades (Linderoth, 2009). Den här studien kan bidra som material till nya studier, där man möjligtvis kan utveckla datorprogram anpassade för förskoleelever, samt att man bör undersöka djupare kring pedagogers syn på datorer.   Linderoth, J. (2009) Individ, teknik och lärande. Carlssons förlag, Stockholm

Utbildning Varför är PBL en attraktiv utbidlningside i dagens samhälle?

Referat på artikeln Varför är PBL en attraktiv utbildningside i dagens samhälle. Syftet med artikeln är alltså att belysa varför systemet är attraktivt. Dess frågeställning är följande, (Johnsson m fl 2006). Hur ser PBL diskursen ut samt kan den förstår genom ett utbildningssociologiskt perspektiv? Metoden som har använts är kvalitativ och författaren har använts sig av en diskursanalys av forskning kring PBL. Teoretiker som beskrivs är Barrow 1996 samt Stinson Milter 1991 med många flera som angivit olika typer av resultat som hon tolkat till sitt eget, (Johnsson m fl 2006). Resultatet sammanfattar positiva aspekter utav inlärningssystemet och författaren anser att det är mindre stressande för studenterna samt mer kreativt(Johnsson m fl 2006). Vidare forskning skulle kunna vara en kritisk granskning utav hur mycket eleverna minns efter sin eximination utav ämnet efter en viss tidsperiod, ex 3 år. Johnsson Ulf, Rydh Anders, Sandberg Jana, Åhlström Riklund Katrine, Klinik och vetenskap läkartidningen nr 4 2006 volym 103 http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/2/2926/LKT0604s215_216.pdf

New node

Psykiatrin Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression

Syftet med studien var att undersöka hur datorbaserad KBT kunde påverka personer med exempelvis spindelfobi. Kan man med hjälp av datorn bota psykiskt sjuka människor? I teorin använde det sig utav ett simulerande program där deltagarna i experimentet fick utsättas för det man gör i verkligheten inom KBT, fast i datorn. Metoden var ett kvantitativt experiment, med kvalitativ ansats då man talade med deltagarna allteftersom och såg över deras framsteg. Resultaten visade på att det datorbaserade programmet hjälpte en del människor att i verkligheten närma sig spindlar, men att vanlig KBT hade större inverkan på att förändra beteendet, men att det hjälpte vissa gör att behandlingformen fortfarande finns kvar som ett redskap till personer med ”mindre” problem . Dock är datorbaserad KBT någonting nytt och behöver utvecklas. Så studien kan bidra till bättre utveckling av program, så att fler personer som står på kö för att lära in ett nytt beteende kan få hjälp.   SBU, (2007). Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2007. SBU Alert-rapport nr 2007-03.

Kommunikation Jakten på den försvunna verkligheten

Jakten på den försvunna verkligheten: Om hur spelare positionerar sig mot "det normala" Jonas Linderoth Ulrika Bennerstedt Frågeställning och syfte: Ifrågasätta den så kallade polariseringen mellan att spela dataspel och vara inne i datorspelandet och se det som en form utav verklighet, (Linderoth 2009). Teori: Utgår ifrån Goffman om hur erfarenheter organiseras och ramas in beroende på dess situation, (Linderoth 2009). Metod: Kvalitativ ansats där undersökningen genomfördes genom en deltagande observation med intervjutdrag, (Linderoth 2009). Resultat: Onlinevärlden bör inte ses som en fiktiv värld eller verklighet utan som en ny form utav  kommunikation, (Linderoth 2009).     Linderoth, J. (2009) Individ, teknik och lärande. Carlssons förlag, Stockholm

Genus Virtuella rollmodeller & androgynitetens potential

Virtuella rollmodeller och androgyniteters potential Agneta Gultz och Magnus Haake Frågeställning och syfte: Hur påverkar gymnasieelevers inställning till genus dess inställning till teknisk utbildning. Undersökningen vill belysa hur virtuella rollmodeller kan påverka samt visa olika pedagogiska vinster, (Linderoth 2009). Teori: Handlar om kulturell påverkan kring vad som är typiskt manligt samt kvinnligt och hur dessa stereotypa förufattningar kan vara manipulerande, (Linderoth 2009). Metod: Kvantitativ ansats. Genom en statistisk undersökning som genomfördes hos gymnasielever (86 kvinnor samt 72 män), (Linderoth 2009). Resultat: Androgyna modeller eller informatörer fick mest positiv respons kring gymnasieleverna. Dessa föredrogs som en pedagogisk förebild, både manliga samt kvinnliga, (Linderoth 2009). Linderoth, J. (2009) Individ, teknik och lärande. Carlssons förlag, Stockholm