1. Rälneord
2. Substantiv (öppen ordklass)
2.1. Genus
2.1.1. N-genus (Utrum) (80% är n ord)
2.1.1.1. Katt-en,tiger-n, stol-en (bst sing)
2.1.1.1.1. Singu obest
2.1.1.1.2. singu best
2.1.1.1.3. plur obest
2.1.1.1.4. plur best
2.1.2. T-genus (Neutrum)
2.1.2.1. lejon-et, bord-et,fel-et (bst sing)
2.1.2.1.1. singu obest
2.1.2.1.2. singu best
2.1.2.1.3. plur obest
2.1.2.1.4. plur best
2.2. Kasus
2.2.1. Substantiv böjs genom genitiv -s
2.2.2. Grundform
2.2.2.1. katten, Kjell, apor
2.2.3. Genitiv
2.2.3.1. katten-s, Kjell-s, apor-s
2.2.3.2. Genitiv står före huvudordet i substantivfrasen
2.2.3.2.1. katten-s memoarer, Kjell-s grogg
2.2.3.3. Subjekt genitiv
2.2.3.3.1. vikarien-s dammsugning Vikarien dammsuger
2.2.3.4. objektiv genitiv
2.2.3.4.1. Den som blir utsatt för handlingen/tar emot
2.2.3.5. måttsgenitiv
2.2.3.5.1. anger tid eller sträcka
2.2.3.6. allmän genitiv
2.2.3.6.1. anger inget av ovanstående
2.3. Delikationer
3. Adjektiv
3.1. Betecknar egenskaper eller tillhörighet till en grupp. Glad,holländare, lycklig, partisk
3.2. Kongruensböjs
3.2.1. Böjningen bestäms av substantivet beroende på substantivets genus, numerus och species (bestämdhet)
3.2.1.1. Bestämd - stark (Många böjningar)
3.2.1.1.1. En stark björn Ett grön-t hus. Arg-a studenter Något klok-t lejon. Inga arg-a studenter
3.2.1.2. Obestämd - svag (få böjningar)
3.2.1.2.1. Den stark-a björnen. Det grön-a huset. De arga studenterna. Olles glade morfar. Mitt grön-a hus. Dessa klok-a studenter.
3.3. Sexus
3.3.1. Maskulinium (singular)
3.3.1.1. Den stolt-e prinsen.
3.3.2. Feminuim (överiga formen)
3.3.2.1. den stolt-a prinsessan. de stolta prinsarna.
3.4. Komperationsformen (morfologiskt)
3.4.1. Positiv
3.4.1.1. dum
3.4.1.1.1. liten
3.4.2. Komparativ
3.4.2.1. dummare
3.4.2.1.1. mindre
3.4.3. superlativ
3.4.3.1. dummaste
3.4.3.1.1. minst
3.4.4. Komperationsform perifrastiskt
3.4.4.1. mer, mest
4. Verb
4.1. Ett verb är något som händer eller vd någon gör.
4.1.1. Huvudverb
4.1.1.1. Presens (nutid)
4.1.1.1.1. Exempel: Leker,är ,springer, går.
4.1.1.2. Preteritum (dåtid)
4.1.1.2.1. Exempel: arbetade, lekte, gick, cyklade
4.1.2. Hjälpverb
4.1.2.1. Ger info till huvudverbet om exempelvis tid.
4.1.2.1.1. ska,skulle,ha,var
4.1.2.1.2. jag sover - jag skulle sova
4.1.2.1.3. Jag måste sova - (tvång)
4.1.2.1.4. Jag borde ha sovit - (borde-rekommendation) - (ha = dåtid)
4.1.3. Grundform
4.1.3.1. infinitiv
4.1.3.1.1. framför grundformen av ett verb kan man sätta "att" framför. verbet slutar oftast på "a"
5. Pronomen (ist för subs&adj)
5.1. Obestämda pronomen indefinita pronomen
5.1.1. några, få, somliga
5.1.1.1. Fungerar som ett adjektiv & böjs som en. -någon björn -något lejon -några hus
5.2. bestämda definita pronomen
5.2.1. jag,vi,dessa
5.2.1.1. personliga pronomen böjs som substantiva
5.2.1.1.1. "Vi skåningar"
5.3. Demonstrativa
5.3.1. referens direkt i talsituation
5.3.1.1. DESSA köper jag
5.4. anaforiska
5.4.1. syftar på något som just har hänt
5.4.1.1. Kalle var glas. HAN hade bjudit Ulla på bio.
5.5. determinativa
5.5.1. står framför relativsats
5.5.1.1. relativsats inleds ALLTID med "SOM"
5.5.1.1.1. DEN (som inte tror mig nu) kommer att få ångra sig längre fram.
5.6. reflexiva
5.6.1. syftar på subjektet i satsen
5.6.1.1. Kalle (S) slog SIG på tummen med SIN hammare
5.7. relativa
5.7.1. inleder bisats
5.7.1.1. -Jag såg matchen SOM ni vann. -Bilen VARS förare hade smitit från olyckan var totalkvaddad. -Mannen med VILKEN vi talade var symaskinagent
5.8. Kvantitativa pronomen
5.8.1. Beskriver, en mängd, en grupp eller ett ur val ur en mängd eller grupp.
5.8.1.1. Vem,vilken,vad,hurdan,vem, man, alla,samtliga,varje,många,flera,några,åtskilliga,
6. artiklar
6.1. definit (bestämd)
6.1.1. den, det, de
6.1.2. definita artiklar står inte direkt före substantivet. Oftast finns ett attribut emellan.
6.1.2.1. -Den ståtliga strutsen. -Det stora huset. -De trötta lejonen.
6.1.2.1.1. Svenska har både framförställd bestämda artiklar och efterställd bestämda artiklar. -DEN röda bil-EN
6.2. indefinit (obestämd)
6.2.1. en,ett (räkneord) (en bil, ett hus)
7. Adverb
7.1. Beskriver, verb,adjektiv, eller andra adverb
7.2. anger tid, sätt,rum,orsak,grad mm
7.3. Frågeord är adverb
7.3.1. -var? -när? -hur? -varifrån?
7.4. proniminaladverd
7.4.1. -hit (till denna plats) -dit -där -nu (vid denna tidpunkt) -då
7.4.1.1. består utav prep + pronom + substantiv
7.5. adverb kan skapas genom ändelser.
7.5.1. daglig-en, lycklig-t, vacker-t
7.5.1.1. Adverbet kan böja sig som ett adjektiv. kontexten avgör då om det är ett adverb eller adjektiv.
7.5.1.1.1. -Lejonet reagerade blixtsnabbt. ( adverb) -Lejonet var blixtsnabb. (adjektiv)
7.5.1.2. Genom att ändra numerus kan man också se om ordet är adjektiv eller adverb.
7.5.1.2.1. - Lejonen reagerade blixtsnabbt (adverb) - Lejonen var blixtsnabba. (adjektiv)
7.6. Typer av adverb
7.6.1. innehållsadverb
7.6.1.1. tid,sätt,rum,omstädighet,orsak
7.6.2. satsadverb
7.6.2.1. bestämmer satsen i sin helhet uttrycker attityd,negation, sannolikhet
7.6.2.1.1. - Orsak: Vi hade inte kunnat marknadsföra våra produkter. DÄRFÖR gick firman i konkurs. - Konklusion: De hade köpt upp hela lagret av blåbär. Det gick ALLTSÅ/FÖLJAKTLIGEN inte att få tag i mer bär. - Tillägg: Paren dansade samba hela natten. de sjöng OCKSÅ -Orsak: Jag har lärt mig att dansa tango. Jag har NÄMLIGEN gått på kurs.
7.6.2.2. typer
7.6.2.2.1. satsbildning/logisk relation
7.6.2.2.2. negation
7.6.2.2.3. snannolikhet
7.6.2.2.4. talarattityd
8. Prepositioner
8.1. Sluten ordklass
8.2. Rummets dimension
8.2.1. till, från, under, över
8.3. grammatisk funktion
8.3.1. av, med, för
8.4. flerordsprepositioner
8.4.1. med hjälp av, på grund av
9. Verbpartiklar
9.1. Alltid betonade
9.2. ofta får verb + verbartikel en specialbetydelse
9.2.1. slå TILL, (PREP) köra OM. spela ÖVER, ta TILL, (ADV) kasta UT, spela BORT. (SUBS) fatta ELD, spela ALLAN, (VERB) låta BLI, heta DUGA, slå DANK.
9.3. partikel + verb = sammansättning
9.3.1. -köra om - omkörd - spela fram - framspelad -bryta av - avbruten
9.4. Går inte att sätta först i en huvudsats
9.4.1. -Vi körde om den röda Fiaten. -*Om körde vi den röda Fiaten.
9.5. Partikel står FÖRE ett objekt.
9.5.1. Vi skjutsade dit barnen. (PL)(DIR OBJ)
9.5.1.1. Vi skjutsade barnen dit. (DIR OBJ)(r-advl)
9.6. Partiklar ingår i predikatet, tillsammans med satsens/infinitivfrasens verb.
9.6.1. Hovmästaren hade dukat av bordet. (FV) (IV) (PL) --------predikat-------
10. Konjunktioner
10.1. Knyter ihop satsdelar eller satser av samma slag.
10.1.1. och, men, ty, så, för. eller-
10.1.2. Kalle och Lisa. - nominalfras + nominalfras Nu och då. - adverbfras + adverbfras att Olle sjunger och Lisa spelar. - bisats + bisats.
11. Subjunktioner
11.1. Uppgift är att inleda bisatser.
11.1.1. att vi sjunger om ni lyckas.
11.1.2. adv och pro kan även inleda bisatser.
11.1.3. orsak avsikt eller villkor.
11.1.3.1. Kalle skriver därför att han inte får godis (orsak) Kalle skriker för att han ska få godis (avsikt/mål) Kalle skriker om han får godis (villkor)
11.2. Svenska subjunktioner.
11.2.1. temporala: allteftersom, alltsedan, förrän innan, sedan, medans, tills, till dess (att), samtidigt som, så länge (som) så ofta (som), så fort (som) under det att, efter det (att)
11.2.2. allmänt underordnande: att
11.2.3. Kausala (orsaks): eftersom, därför att, emedan, då
11.2.4. konsekutiva (följd): Så att
11.2.5. konditionala (villkors) om, bara, antingen - eller, förutsatt att, i den mån, ifall på villkor att, såvida, såvitt, blott, under förutsättning att.
11.2.6. komparativa (jämförande): liksom, som såsom, än
11.2.7. koncessiva (medgivande) fast, fastän, medan, ehuru, trots att, även om.
11.2.8. finala (avsikts): för att, på det att.
11.2.9. interrogativa (frågande); om huruvida, ifall.
12. Interjektioner
12.1. ja, nej, oj, aj, hu, usch. hmm, schhh, mm
12.2. svärord som har förlorat typiska substantiviska egenskapar bör betraktas som interjektioner.
13. Particip
13.1. Har drag från olika ordklasser
13.1.1. presens particip
13.1.1.1. bildas av verbstam + ande/ende
13.1.1.1.1. spel - ande stek-ande tro-ende skriv - ande
13.1.2. perfekt particip (preteritum)
13.1.2.1. Borde ha klassat som adjektiv p.g.a böjning i genus, numerus och species.
13.1.2.2. bildas av verbstam + suffix (ad/d/t + kongruensböjning
13.1.2.2.1. spel - ad/at/ade stek - t/ta tro - dd/tt/dda skriv - en/et/na själb- en/et/na vinn- en/et/a
14. Infinitivmärke
14.1. uttalas "å"
14.2. inleder infinitivfraser som dels saknar subjekt, dels saknar finit verb.
14.2.1. EXEMPEL: Hon lovade att sluta röka. Göran började att äta sin matsäck i Höör.