1. Jonisationstäthet
1.1. Alfa tätjoniserat
1.1.1. dubbelsträngsbrott
1.2. X Ray glesjoniserade
1.2.1. Spridda skador lättare att reparera
2. LET
2.1. Biljardbord
3. Relativ biologisk effekt
3.1. Hur mycket farligare är strålningen?
4. Strålskydd
5. Dosbegrepp
5.1. Ekvivalent dos
5.2. Absorberad dos
5.3. Effektiv dos
6. Celler
6.1. Olika strålkänslighet
6.1.1. Celler som delar sig ofta är känsligare
6.1.2. Tillgång till syrgas ökar känsligheten
6.1.3. Hypoxiska celler
6.1.3.1. Strålbehandling i olika steg för att komma in längre och längre
7. DNA
7.1. Skador
7.1.1. Inderekt effekt
7.1.1.1. Fria radikaler
7.1.1.2. OH. kemiskt benägen
7.1.1.3. Väte atomer
7.1.1.4. Mycket vatten i cellen
7.1.2. DNA går sönder
7.1.3. Direkt effekt
7.1.3.1. Fotonen växelverkar direkt i DNA molekylen
7.1.4. Akuta skador
7.1.4.1. Vävnadsskador
7.1.4.2. Celldöd
7.1.4.3. Tröskeldos
7.1.5. Sena skador
7.1.5.1. Mutationer
7.1.5.1.1. Cancer
7.1.5.1.2. Ärftliga skador
7.1.5.2. Stokastiska skador
7.1.5.2.1. Genetiska skador
7.1.6. Om cellen kan repareras eller inte..
7.1.6.1. Vilken skada är det?
7.1.6.2. Vilken dosrat
7.1.6.3. Vilken dos
7.1.6.4. Vart i cellcykeln befinner sig cellen
7.1.6.5. Vilken stråltyp
7.1.7. Svårt att reparera
7.1.7.1. Dubbla strängbrott DBS
7.1.7.2. Höga LET
7.1.7.3. Höga doser
7.1.8. Organ som är extra känsliga
7.1.8.1. Röd benmärg
7.1.8.2. Tarmen
7.1.8.3. Mjälten
7.1.8.4. Huden
7.1.8.5. Testiklar
7.1.9. Akuta strålningssyndrom
7.1.9.1. 3-5 Gy Blodbildnade organ
7.1.9.2. 5-15 Gy magtarm kanalen
7.1.9.3. >15 Gy CNS
7.1.10. Fosterskador
7.1.10.1. Ålders och dosberoende
7.1.10.1.1. Ju mindre foster ju större skada
7.2. Kromosomaberrationer
7.2.1. Mutationer