1. detektorer
1.1. önskvärda egenskaper
1.1.1. hög känslighet
1.1.1.1. betyder låg dos OCH bra bild med lite brus
1.1.2. bra upplösning
1.1.2.1. små pixlar
1.1.3. stabila
1.1.3.1. helst stöttåliga
1.1.3.2. inte för känsliga för värmeväxlingar
1.1.3.3. inte "driva" över tiden
1.2. olika typer
1.2.1. bildplattor-CR
1.2.1.1. CR står för Computed Radiography. Med det menas att bilden måste läsas av och beräknas fram (compute=beräkna)
1.2.1.2. +
1.2.1.2.1. portabla
1.2.1.2.2. "billiga"
1.2.1.3. -
1.2.1.3.1. Tiden- tar tid att ta fram bild vilket påverkar genomflödet av patienter.
1.2.2. digitala detektorer-DR
1.2.2.1. finns 2 typer
1.2.2.1.1. direktdigitala
1.2.2.1.2. indirekt digitala
1.2.2.1.3. dessa ser likadana ut men funkar på olika sätt
1.2.2.2. DR står för Direct Radiography- med "direct" menas att bilden kommer upp direkt, det krävs ingen processning som i fallet med bildplattor
2. bildbehandling
2.1. pre-processing
2.1.1. signal behandling
2.1.2. LUT-curves
2.2. post-processing
2.2.1. brusreducering
2.2.2. kantförstärkning
2.2.3. kant/fält detektion
2.2.4. hi/lo pass filter
2.2.5. window-level
2.2.6. Histogram
3. bildkvalitet
3.1. att mäta
3.1.1. SNR
3.1.1.1. Signal to Noise Ratio
3.1.1.2. ju högre signalen är j'ämfört med bruset desto bättre
3.1.2. CNR
3.1.2.1. Contrast Noise Ratio
3.1.2.2. om ett objekt ska kunna synas bra måste skillnaden i svärtning mellan objekt och bakgrund dvs. kontrasten vara högre än bruset. CNR ska vara så högt som möjligt.
3.1.3. homogenitet
3.2. BEGREPP
3.2.1. kontrast
3.2.2. brus
3.2.2.1. kvantbrus-slumpmässiga variationer i signal
3.2.2.2. även elektroniken bidrar med brus i bilden då den inte är helt perfekt
3.2.3. detaljupplösning
3.2.3.1. mäts i linjepar per mm
3.2.3.2. högre frekvener=tätare linjer detaljer i bilden
3.2.3.3. låga frekvenser-> tjockare linjer->
3.2.4. skärpa
3.2.4.1. hänger ihop med detaljupplösning, anger hur väl skarpa kanter återges i bilden.
4. Patient Stråldoser
4.1. STRÅLSKYDD
4.1.1. Optimering
4.1.1.1. ALARA
4.1.1.1.1. As Low As Reasonabla Achievable
4.1.1.1.2. avstånd
4.1.1.1.3. komprimering
4.1.1.1.4. inbländning
4.1.1.1.5. skärmning
4.1.1.1.6. tid
4.1.2. Berättigande
4.1.2.1. nytta med US> risken med bestrålning
4.1.2.2. avgörs i varje US
4.2. DOSBEGREPP
4.2.1. ABsorberad dos
4.2.1.1. D
4.2.1.2. absorberad energi per massa
4.2.2. Ekvivalent dos
4.2.2.1. H=D*w
4.2.2.2. H är korrigerad för typ av strålslag
4.2.2.2.1. LET
4.2.2.2.2. tätjoniserande
4.2.2.2.3. glesjoniserande
4.2.3. effektiv dos
4.2.3.1. E=H*w
4.2.3.2. Helkroppsdos-viktningsfaktorn korrigerar för olika organs strålkänslighet
4.2.3.2.1. celler som delar sig ofta är mer känsliga för stråldos
4.2.3.2.2. cellen är sårbar under mitosfasen
4.2.3.3. tillåter att j'ämfööra riskerna med olika typer av bestrålningar
4.2.4. DAP
4.2.4.1. mäter dos area produkt
4.2.4.1.1. kan ge ingångsdos/huddos till patient
4.2.4.1.2. från huddios kan man räkna ut effektiv dos
4.2.4.2. övervaka patientdoser
4.2.4.3. samlas in till diagnostisk referensdoser
4.2.5. CT
4.2.5.1. DLP
4.2.5.2. CTDI
5. raster
5.1. syfte- hindra spridd strålniong från att träffa detektor
5.2. absorberar även primärfotoner vilket leder till att patientdos ökar med raster
5.3. olika typer
5.3.1. fokuserande
5.3.2. paralella
5.4. olika ratio
5.4.1. 8,10,12
5.4.2. högre ratio absorberar mer spridd strålning, men betyder också att dosen ökar
6. röret
6.1. ANOD +
6.1.1. i anoden skapas vad vi kallar primärstrålning genom...
6.1.1.1. bromsstrålning
6.1.1.1.1. ca 1% av elektronerna blir bromsstrålning resten värme
6.1.1.1.2. elektronerna attraheras av den positivt laddade kärnan i anoden-bromsas in, den förlorade energin avges som en foton
6.1.1.2. karaktäristisk strålning
6.1.1.2.1. bildas när en inre elektron i atomskalet slås ut och en yttre elektron ersätter dess plats
6.1.1.2.2. efter som energiintervallet är samma så skapas fotoner med en viss energi, dvs karaktäristisk
6.1.2. material
6.1.2.1. wolfram
6.1.2.1.1. Z=74
6.1.2.1.2. smältpunkt 3370 grader C
6.1.2.2. molybden
6.1.2.2.1. mammo
6.1.2.2.2. Z= 42
6.1.2.2.3. smältpunkt 2623 grader C
6.1.2.3. högt Z
6.1.2.4. hög smältpunkt
6.1.3. Hur hanteras värmen?
6.1.3.1. anoden roterar-fördelar värmen över större yta
6.1.3.2. hög smältpunkt
6.1.3.3. olja runt röret som leder bort värme
6.2. KATOD -
6.3. fokus
6.3.1. fin
6.3.1.1. småskelett
6.3.1.2. ger fina detajer
6.3.1.3. mindre geometrisk oskärpa
6.3.1.4. klarar korta exponeringar
6.3.2. grov
6.3.2.1. större objekt lungor , ländrygg etc
6.3.2.2. klarar längre exponeringar
7. produktion av xrays
7.1. generator
7.1.1. Kv
7.1.1.1. bestämmer fotonernas energi
7.1.1.2. påverkar output
7.1.1.2.1. med output menas hur många fotoner som skapas per mAS
7.1.1.2.2. högre kV-> högre output
7.1.1.2.3. därför behövs det lägre mAs när man ökar kV
7.1.2. mAs
7.1.2.1. bestämmer hur många fotoner som skapas
7.1.2.2. mA= C/s -> mAs=C dvs laddning eller antal elektroner som träffar anoden
7.1.2.3. högre mAs ger...
7.1.2.3.1. lågt brus
7.1.2.3.2. hög patientdos
7.2. bländare
7.2.1. bländarna reglerar strålfältet
7.2.2. kallas också kollimatorer
7.2.3. man har ett ljusfält som markerar var strålfältet går
7.3. filter
7.3.1. är en liten metallbit av Al, eller Cu
7.3.2. sitter i strålfältet inne i bländarhuset
7.3.3. filtret absorberar fotoner med lägre energi
7.3.4. minskar dos till patienten då dessa fotoner ändå inte skulle gå igenom patienten
7.4. strålkvalitet
8. växelverkan mellan fotoner och materia
8.1. Transmission
8.1.1. inget händer alltså, fotonerna passerar patienten och kan träffa detektorn
8.2. Absorption
8.2.1. absorption är ett resultat av växelverkan dvs fotoelektrisk effekt och compton
8.2.2. innebär att fotoner tas ur strålknippet
8.3. VAD KAN HÄNDA?
8.3.1. fotoelektrisk effekt
8.3.1.1. Totalabsorption av foton
8.3.1.2. elektron slås loss-> stråldos
8.3.2. compton
8.3.2.1. sekundär foton (spridd strålning) + elektron slåss loss= stråldos
8.3.2.2. påverkar kontrast och slärpa i bild negativt
8.3.3. (pairproduction)
8.3.3.1. inte relevant vid en röntgenundersökning
8.3.3.2. skapas bara om fotonerna har energi >511keV