KONTRAST i röntgenbilden

Get Started. It's Free
or sign up with your email address
Rocket clouds
KONTRAST i röntgenbilden by Mind Map: KONTRAST i röntgenbilden

1. Kontrastmedel

1.1. Iden med kontrastmedel är att "pumpa in" ett material med hög (barium ,jod) eller låg (luft) attenuering i det organ som man vill avbilda.

1.2. vilka medel är lämpliga?

1.2.1. inte giftiga

1.2.2. ska lämna kroppen efter undersökning

1.2.3. hög/låg attenuering

1.2.3.1. dvs högt eller lågt Z

1.2.3.2. positivt eller negativt kontrastmedel

1.2.4. De ska ha en K absorption edge som lämoar sig för röntgenundersökningar.

1.3. exempel

1.3.1. jod

1.3.1.1. kärlundersökningar

1.3.1.2. Z 53

1.3.1.3. k-edge 33 keV

1.3.2. barium

1.3.2.1. tarm

1.3.2.2. Z 56

1.3.2.3. k-edge 37 keV

1.3.3. luft

1.3.3.1. tarm

1.4. RITA- kontrastkurva för barium och jod

2. Denna Mindmap: Vad påverkar kontrasten i en röntgen bild? Det är ganska många faktorer som spelar in puh...

3. "allt innan detektor"

3.1. Intrinsic contrast-vad avbildas, fysikaliska egenskaper hos objektet.

3.1.1. Objektet är alltså det som man vill avbilda. Kanske ett ben, ett organ eller en tumör.

3.1.2. Kontrasten skapas när vi har en skillnad i attenuering mellan objekt och bakgrund. Kom ihåg: Attenueringen består av såväl fotoelektrisk efgfekt som compton

3.1.3. atomnr

3.1.3.1. Atomnumeet påverkar mest vid fotoelektrisk effekt, som är mest förekommande vid låga energier.

3.1.3.2. fotoelektrisk effekt Z^3

3.1.4. densitet

3.1.4.1. Densiteten påverkar comptoninteraktionen och förekomsten av compton är relativt okänslig för kV.Dock för högre kV så blir ntensiteten för spridda fotoner som riktas "framåt" högre vilket innebär att de är svårare att absorbera med ett raster och alltså ett problem för bildkvalitet-

3.1.4.1.1. Material Effective Atomic Number (Z) Z density Water 7.42 1.0 Muscle 7.46 1.0 Fat 5.92 0.91 Air 7.64 0.00129 Calcium 20.0 1.55 Iodine 53.0 4.94 Barium 56.0 3.5

3.1.5. tjocklek

3.2. strålkvalite, vilka fotoner träffar patienten?

3.2.1. röntgenspektra

3.2.2. påverkas av....

3.2.2.1. kV

3.2.2.1.1. högre kV -> lägre kontrast

3.2.2.1.2. SOm sagts ovan...när vi har en ändring i kV som påverkar förekomsten av fotoelektrisk effekt så kommer vi få en signifikant ändring av kontrast. (fysikalisk kontrast)

3.2.2.2. Filtrering

3.2.2.2.1. Beam hardening

3.2.2.2.2. Filtrering ger beam hardening, Ett begrepp som innebär att fotoner med lägre energi filtreras ut ur spektrat i högre grad än höga energier,, medelenergin ökar. Kontrasten minkar därav.

3.2.2.3. anodmaterial

3.2.2.3.1. Ett visst anodmaterial skapar ett bromsstålningsspektra och k-edge xrays med specifika energier. ANomaterialet matchas till det som ska avbildas.

3.2.2.4. ANOD/FILTER Kombination

3.2.2.4.1. mammo exempel

3.2.2.4.2. RITA, bröst vid mammo

3.2.2.4.3. Ett exempel ....mammografi ger oss utmaniingar. Väldigt låg fysisk kontrast. Vi behöver således optimera vårt röntgenspektra för att att maximera den kontrast vi ändå kan få ut av bilden. kV anod filter...vid mammo så ger molybden som anodmaterial k-edge xrays i rätt energi (17,6 keV 19,7 ). Bromsstrålningsspekterat innehåller dock fotoner med energier upp till ca 24 eller 32 keV , Desa filtrerars bort med ett filter av Molybden. Där filtret agerar som ett k-edge filter och filtrerar effektivt bort fotoner över k-kanten 20 keV. På det sättet hamnar merparten av fotonerna i rangen 16-20 keV vilket passa r bra för att få kontrast i mammobilden. Mo/Mo

3.2.2.4.4. http://www.sprawls.org/ppmi2/XRAYCON/molymoly.jpg

3.2.2.4.5. För ett tätare bröst eller tjockare bröst krävs mer penetrerande strålning, då kan Rhodium filter användas som skär spektrat högre upp , ca 23 keV. Ibland kan t.om anoden ha ett band av rhodium så att man kan välja mellan MO coh Rh, Vi får då ut k-edge fotoner med högre energi än för Mo-mer penetrerande men....kontrasten försämras,

3.2.2.4.6. http://www.sprawls.org/ppmi2/XRAYCON/rhorho.jpg

3.3. Lite kluriga frågor

3.4. spriddstrålning

3.4.1. försämrar kontrasten

3.4.1.1. bilden ser ut som att den har en grå hinna eller slöja över sig

3.4.1.2. http://www.sprawls.org/ppmi2/SCATRAD/SCATRAD01.jpg

3.4.2. SCATTER FACTOR

3.4.2.1. Hur mycket försämras kontrasten....?

3.4.2.2. ....om vi har scatterfactor = 4 så reduceras en totalt rtgtät objekt som skulle haft 100% kontrast till 25% kontrast. ETt objekt som annars skulle haft 40% kontrast får 10 % kontrast om scatterfactor=4

3.4.2.3. värden på 5-6 är vanliga för tjocka patienter / organ

3.4.3. mängden spridd strålning som träffar detektorn beror av..

3.4.3.1. kollimering

3.4.3.1.1. den bestrålade volymen!

3.4.3.1.2. RITA

3.4.3.2. strålkvalite

3.4.3.2.1. högre kV

3.4.3.2.2. framåtriktade sekundärfotoner

3.4.3.3. patientstorlek

3.4.3.3.1. organ

3.4.3.3.2. RITA

3.4.3.4. komprimering

3.4.3.4.1. RITA

3.4.3.5. raster

3.4.3.5.1. bly absorberar, al kolfiber eller i mellanrum som ska ge stabilitet men inte absorbera fotoner.

3.4.3.5.2. Rasterratio

3.4.3.5.3. fokuserade

3.4.3.5.4. paralella

3.4.3.5.5. Artefakter!

3.4.3.6. luftgap

3.4.3.6.1. utan raster kan luftgap användas. Längre avstånd mindre spridd strålning. Leder till förstoring av objekt på detektor. Krävs också högre output fr att få tillräcklig dos till detektor pga avståndslagen.

4. 2- från detektor till monitor

4.1. detektor

4.1.1. Hur detektorn fungerar påverkar kontrasten. Olika typer av detektorer använder olika tekniker och skiljer sig åt i prestanda.

4.1.2. typ?

4.1.3. känslighet

4.2. bildbehandling

4.2.1. Histogrammet

4.2.1.1. histogrammets utseende ger oss info om kontrasten i bilden

4.2.1.1.1. smalt histogram= låg kontrast

4.2.1.1.2. brett histogram=låg kontrast

4.2.2. Vilken bildbehandling som görs påverkas av vilket organprogram som används. Det finns alltså förinställda bildbehandlingsmetoder kopplade till varje typ av undersökning. Detta görs för att man vill förstärka olika typer av information i olika bilder.

4.2.3. Vilken bildbehandling påverkar främst kontrasten i bilden?

4.2.3.1. LUT kurvor

4.2.3.1.1. översätter pixelvärdet till en nyans eller färg på skärmen

4.2.3.1.2. LOOK UP TABLE

4.2.3.2. fönstring

4.2.3.2.1. window

4.2.3.2.2. level

4.2.3.2.3. denna kan ni som sköterskor fippla runt med

4.2.3.3. multi frekvens analys

4.2.3.3.1. objekt med olika storlek har olika frekvens som man säger

4.2.3.3.2. det går att förstärka vissa frekvenser och trycka ned andra

4.2.3.4. histogram stretching

4.2.3.4.1. ett sätt att "sträck ut" histogrammet

4.2.3.4.2. ökar kontrasten i bilden

4.2.3.4.3. signalskillnaderna i bilden sprids ut över den tillgängliga gråskalan

4.3. monitor

4.3.1. prestanda

4.3.2. inställningar

4.3.3. ljussättning i granskningsrum