Get Started. It's Free
or sign up with your email address
Rocket clouds
Historia by Mind Map: Historia

1. Lektion 3: Frihandel eller protektionism

2. Ekonomisk historia Här hittar du texterna vi läser https://pavetenskapliggrund.squarespace.com/ekonomisk-historia-kronologi

2.1. Vad är pengar?

2.1.1. Lektion 3: Samarbete

2.1.2. Lektion 4: Vad är pengar?

2.2. 1400-1500

2.2.1. Lektion 5: Salt och Peppar

2.2.2. Lektion 6: Resursförbannelser

2.3. 1500-1700 Vecka 45-47

2.3.1. Lektion 1: Äganderättens historia

2.3.1.1. Exempel 1: Nordamerika vs Sydamerika

2.3.1.1.1. Nordamerika

2.3.1.1.2. Sydamerika

2.3.1.2. Exempel 2: Nederländerna vs. Spanien

2.3.1.2.1. Spanien

2.3.1.2.2. Nederländerna

2.3.1.3. Veckans fråga: Hur kunde Spanien förlora kontrollen över sitt imperium (eller förlora kriget mot Nederländerna) trots att det var ett oerhört rikt land tack vare allt silver?

2.3.2. Lektion 2: Företagandets historia

2.3.2.1. Formative-kod:

2.3.2.2. Dagens långfråga (ca 45 minuter) + 30 minuter förberedelse

2.3.2.2.1. Repetition av det vi arbetade med sist - nord vs syd

2.3.2.2.2. The lie that saved Brazil (16 min)

2.3.2.2.3. Artikel från DN

2.3.2.2.4. Övning (formative)

2.3.2.3. VOC: Världens första och största företag

2.3.2.3.1. Artikel

2.3.2.3.2. https://www.youtube.com/watch?v=zPIhMJGWiM8&t=201s

2.3.2.3.3. Hur finansieras resorna till Asien?

2.3.2.3.4. Innovationer

2.3.2.3.5. Problem

2.3.3. Lektion 3: Finansernas barnsjukdomar: Tulpanmanin och The Mississippi Company

2.3.3.1. Var tulpanmanin en mani? En övning i källkritik.

2.3.3.1.1. Christoph Waltz discusses Tulip Fever

2.3.3.1.2. Wall Street: Money Never Sleeps- Tulip Market

2.3.3.1.3. Extraordinary Popular Delusions & the Madness of Crowds (Wordsworth Reference): Charles MacKay: 8601410819507: Amazon.com: Books

2.3.3.1.4. ROMAN, Adriaen (fl.1637). Samen-Spraeck tusschen Waermondt Ende Gaergoedt, Nopende de opkomste ende ondergang van Flora. Haarlem: A. Roman, 1637.

2.3.3.2. Statligt och Privat: John Law och Mississippi-bubblan

2.3.3.2.1. DEBATT: Cheferna myglar och roffar åt sig – agera

2.3.3.2.2. John Law and the Mississippi Bubble

2.3.4. Lektion 4: England tar över Länk till text: 1800-1914 Imperiet slår tillbaka

2.3.4.1. Nederländernas guldålder tar slut

2.3.4.1.1. Nederländernas storhetsperiod är mellan ca 1600 och fram till slutet av 1600-talet.

2.3.4.1.2. NL är ett litet land med begränsade möjligheter att växa, och blir sakta men säkert utkonkurrerade av grannländerna, som drar ifrån

2.3.4.1.3. Nederländernas stjärna dalar under hela 1700-talet, och under början av 1800-talet blir man uppslukat av Napoleons imperium och slutar existera som ett eget land. Efter Wienkongressen 1815, ett stormöte då många gränser i Europa ritas om, blir Nederländerna åter ett eget land, men denna gången en monarki (vilket man är än idag).

2.3.4.2. Englands guldålder tar sin början (fokus på orsak och verkan = kausalitet)

2.3.4.2.1. Citat:

2.3.4.2.2. Orsak

2.3.4.2.3. Viktigaste utvecklingslinjerna

2.3.4.2.4. Resultat

2.3.4.3. Suget efter kickar förändrar världen

2.3.4.3.1. Socker (och rom)

2.3.4.3.2. Kaffe

2.3.4.3.3. Te

2.3.4.3.4. Tobak

2.3.4.3.5. Fina tyger

2.4. 1700-1900 Vecka 48-2

2.4.1. Lektion 1: Ett samhälle i förändring (skiftet)

2.4.1.1. Skiftet i England

2.4.1.2. Under större delen av mänsklighetens historia har befolkningsökningen varit relativt långsam

2.4.1.2.1. Antalet människor har gått upp och ner beroende på sjukdomar och missväxt

2.4.1.3. Men under 1700-talet blir livet bättre i Europa, och människor lever längre - och i synnerhet barnadödligheten minskar

2.4.1.3.1. vaccin

2.4.1.3.2. bättre mat

2.4.1.4. Detta leder till problemet som statistikern Robert Malthus uttryckte som att tillgången på mat ökar linjärt med antalet människor, och därför kommer de som producerar mat aldrig hinna ikapp befolkningsökningen

2.4.1.4.1. Överbefolkning skulle leda till svält och lidande

2.4.1.5. Därför måste man i de länder där befolkningen ökar som mest hitta på sätt att effektivisera jordbruket

2.4.1.5.1. Skifte

2.4.1.5.2. Andra sätt att odla

2.4.1.5.3. Nya grödor

2.4.1.5.4. Nya metoder för att avla fram djur

2.4.1.6. När man lyckats effektivisera jordbruket var det många jordbrukare som blev utan jobb, och dessa blev istället arbetare i industrin.

2.4.2. Lektion 2: Jakten på bomull

2.4.2.1. Svenska kolonier

2.4.2.1.1. #58 Nya Sverige | Bildningspodden

2.4.3. Lektion 3: Den industriella revolutionen Länk till text: https://pavetenskapliggrund.squarespace.com/18001914-imperiet-slr-tillbaka Länk till podcast-avsnitt: http://www.bildningspodden.se/avsnitt/71-industriella-revolutionen/

2.4.3.1. Orsaker

2.4.3.1.1. Underskott på arbetare

2.4.3.1.2. Befolkningen ökade

2.4.3.2. Förlopp

2.4.3.2.1. 1750: Den första industriella revolutionen

2.4.3.2.2. 1880: Den andra industriella revolutionen

2.4.3.2.3. 1950: Den tredje industriella revolutionen

2.4.3.3. Konsekvenser

2.4.3.3.1. Välfärdssamhället

2.4.3.3.2. Klassamhället

2.4.3.3.3. Konsumtionssamhället

2.4.3.3.4. 1990 - idag: Den fjärde industriella revolutionen

2.5. 1900-2008 Vecka 3-4

2.5.1. Lektion 1: Det moderna konsumtionssamhället

2.5.1.1. Avbetalningar

2.5.2. Lektion 2: Bubblor och krascher

2.5.3. Lektion 3: Tendenser

2.6. Teoretiska perspektiv

2.6.1. Förklaringsmodeller

2.6.1.1. Giovanni Arrighi

2.6.2. Teoretiker

2.6.2.1. John Meynard Keynes

2.6.2.2. Friedrich Hayek

2.6.2.3. Pickety

2.6.2.4. Adam Smith

2.6.3. Lektion 1

2.6.3.1. Smith, Keynes, Hayek

2.6.4. Lektion 2

2.6.4.1. SCA-teorin

2.6.5. Lektion 3

2.6.5.1. SCA-teorin

2.7. Avslutande uppgift

3. Teknik- och vetenskapshistoria

3.1. Innovationshistoria

3.2. Innovationers historia

3.2.1. Cementens historia

3.2.2. Glasets historia

3.2.3. Trådens historia

3.2.4. Ljudets historia

3.2.5. Kylans historia

3.2.6. Hygienens historia

3.3. Planering

3.3.1. Vecka 47

3.3.1.1. Gå till TC

3.3.2. Vecka 48

3.3.2.1. Examinationsuppgift

3.3.2.1.1. Tidsperiod och ämnesområde: Mekaniseringen och industrialiseringen av textiltillverkning under 1700- och 1800-talen.

3.3.2.1.2. Vi skall försöka inleda en sorts "examinationsuppgift" denna vecka. Själva uppgiften handlar om att försöka hitta länkar mellan olika skeenden i historien, med fokus på trådens historia. Vi kommer bara att hinna börja med detta denna lektion, och ni behöver absolut inte blir klara med något detta pass

3.3.2.1.3. Uppgift: Obekväma frågor

3.3.2.1.4. Jag vet inte ännu hur denna uppgift skall se ut. Några förslag

3.3.2.1.5. Centralt innehåll

3.3.3. Vecka 49

3.3.3.1. Examinationsuppgift, fortsättning

3.3.4. Vecka 50

3.3.5. Vecka 51

4. Idé- och lärdomshistoria

4.1. Thergborns civilisationer

4.1.1. Sinic

4.1.2. Indic

4.1.3. West Asian

4.1.4. European

5. Vad är historia?

5.1. Urval