1. Affekt och motivation (F6)
1.1. Motivation
1.1.1. Maslows behovspyramid
1.1.1.1. Självförverkligande
1.1.1.2. Uppskattning
1.1.1.3. Sociala behov
1.1.1.4. Trygghet
1.1.1.5. Fysilogoiska
1.1.1.6. Valuation effekt
1.1.1.7. Devaluation effekt
1.1.2. Self determination theory
1.1.2.1. Extrinsisk motivation
1.1.2.1.1. Yttre
1.1.2.2. Autonomy / Fritt val
1.1.2.3. Belongingness / grupptillhörighet
1.1.2.4. Competence / Tilltro på egen förmåga
1.1.2.5. Instrinsisk motivation
1.1.2.5.1. Inre
1.1.3. Trio of needs
1.1.3.1. Makt
1.1.3.2. Prestation
1.1.3.3. Tillhörighet
1.1.4. Motivaitonsprocessen
1.1.4.1. Behov-Spänning/drivkraft - Mål
1.1.4.2. Positiv motivaiton
1.1.4.2.1. Approach
1.1.4.3. Negativ motivation
1.1.4.3.1. Avoidance
1.2. Consistency theory
1.2.1. Balansteorin
1.2.2. Kognitiv dissonans
1.2.2.1. Efterrationalisering
1.2.2.2. Uppstår vid viktig beslut, förkastning av ett annat alternativ och när man måste acceptera negativa egenskaper hos valt alternativ.
1.3. Emotioner
1.3.1. Discrepancy interruption theory
1.3.2. Excitation transfer theory
1.3.2.1. Feltolkar känsla som förs över till en annan känsla
1.3.3. Mood-as-information model
1.3.3.1. Bra humör > bra produkt (positiv attityd)
1.3.3.1.1. Mer uttalad för hedoniska produkter
1.3.3.1.2. Mindre uttalad för instrumentella produkter
1.3.4. Affect confirmation model
1.3.4.1. Bra humör > bra egenskaper (attribut)
2. Uppfattningar och attityder (F6)
2.1. Uppfattningar (Icke-värderande bedömingar)
2.1.1. Deskriptiva
2.1.2. Informativa
2.1.3. Inferentiella
2.1.4. Viktiga egenskaper
2.1.4.1. Sökegenskaper
2.1.4.2. Erfarenhetsegenskaper
2.1.4.3. Credence attributes
2.2. Attityder (värderande)
2.2.1. Riktning
2.2.1.1. Positiv
2.2.1.2. Neutral
2.2.1.3. Negativ
2.2.2. Styrka
2.2.2.1. Svag
2.2.2.2. Måttlig
2.2.2.3. Stark
2.3. Mätning av uppfattningar och attityder
2.3.1. Likertskala
2.3.2. Semantisk differential
2.4. Zanna och Tempel
2.4.1. Attitydens grunder
2.4.1.1. Uppfattningar
2.4.1.2. Känslor
2.4.1.3. Köp
2.5. Engagemang
2.5.1. Varaktigt engagemang
2.5.2. Situationsmässigt engagemang
2.6. Attitydmodeller
2.6.1. Theory of reasoned action
2.6.2. Information integration theory
2.6.3. Elaboration likehood model/Systematic heuristic model
2.6.3.1. Högt engagemang
2.6.3.2. Lågt engagemang
2.7. Skapa engagemang
2.7.1. Involvement
2.7.1.1. Koppla VM till engagerande fråga
2.7.1.2. Koppla VM till engagerande situation för konsumenten
2.7.1.3. Gör engagerande marknaskommunikation
3. Automatisk Informationsbehandling (F7)
4. Konsumentbeteende online (F7)
4.1. Interaktivitet
4.1.1. Snabbare och effektivare produktion
4.1.2. Direktkontakt med kunder
4.1.3. Handla till bästa möjliga pris
4.1.4. Mer tillgänglig information
4.1.4.1. Risk: Information overload
4.2. E-tailers
4.2.1. Information för kunder
4.2.1.1. Enkelt att hitta relevant information
4.2.1.2. Får ett bättre flow
4.2.2. Information om kunder
4.2.2.1. Köp och andra preferenser
4.2.2.2. Kreditkortsnummer
4.2.2.3. E-postadresser
4.2.2.4. Postadresser
4.3. Välutmärkande hemsida
4.3.1. Valfrihet
4.3.1.1. Obegränsad valmöjlighet
4.3.1.2. Ingen geografisk begränsning
4.3.2. Kundanpassad
4.3.2.1. Produktprover
4.3.2.2. Kommentarer från andra kunder
4.3.2.3. Jämförande med andra produkter
4.3.3. Informationssökning
4.3.4. Navigation
4.4. Reducerade sökkostnader
4.5. Relationsmarknadsföring
5. Nya marknadsföringsmetoder (F7)
5.1. Word-of-mouth (WOM)
5.1.1. Källa
5.1.1.1. Pålitlig
5.1.1.2. Kunnig
5.1.1.3. "hänger med"
5.1.2. Teknologisk kanal
5.1.2.1. SMS/MMS
5.1.2.2. Sociala medier
5.1.2.3. Mobiler
5.1.3. Kanal
5.1.3.1. Muntligt
5.1.4. Mottagare
5.1.4.1. Påverkas av vänner
5.1.4.2. Reklamskeptisk
5.1.4.3. Gillar att diskutera
5.2. Buzz-marketing
5.2.1. Viral marketing
5.2.2. Stealth marketing
5.2.2.1. Stealth celebrity endorsement
5.2.2.2. Imitations evangelists
5.2.2.3. Product pushers
5.3. Consumer generated marketing
5.4. Celebrity endorses
5.5. Produktplacering
6. Segmentering och positionering (F8)
7. Påverkansprinciper (F1)
7.1. Åtagande och konsekvens
7.2. Återgäldande
7.3. Knapphet
7.4. Gillande
7.5. Sociala bevis
7.6. Auktoritet
8. Köpprocessen (F2)
8.1. Upplev risk hos konsumenter
8.1.1. Ekonomisk risk
8.1.2. Fysisk risk
8.1.3. Social risk
8.1.4. Psykologisk risk
8.1.5. Funktionell risk
8.2. Steg i köpprocessen
8.2.1. Insikt om problem
8.2.1.1. Want/got-gap
8.2.1.2. Behov/motiv/begär
8.2.1.2.1. Fysologiskt
8.2.1.2.2. Psykologiskt
8.2.1.2.3. Kognitivt
8.2.1.3. Möjligheter
8.2.2. Informationssökning
8.2.2.1. Situationsmässigt engagemang
8.2.2.2. Varaktigt engagemang
8.2.2.3. Inför köp
8.2.2.4. Kontinuerlig
8.2.2.5. Intern
8.2.2.6. Extern
8.2.3. Utvärdering av alternativ
8.2.3.1. Osökerhetsreduceringsmodellen
8.2.3.1.1. Consideration set
8.2.3.1.2. Faktisk marknad/ upplevd marknad
8.2.3.1.3. Faktisk nöjdhet / Upplevd nöjdhet
8.2.4. Köp
8.2.5. Utvärdering av köp
8.2.5.1. Kundnöjdhet
8.2.5.1.1. Dissonansreduktion
8.2.5.1.2. Bekräftade förväntningar
8.3. Köpbeslut
8.3.1. Fyra typer av köpbeslut (Utifrån engagemang och informationssökning)
8.3.1.1. Brand laziness (lågt engagemang/lågt informationssökande)
8.3.1.2. Brand loyalty (Högt engagemang/ lågt infromationssökande)
8.3.1.3. Variety seeking (lågt engagemang/ högt informationssökande)
8.3.1.4. Problem solving (högt engagemang/ högt informationssökande)
8.3.2. Tre typer av köpbeslut (Utifrån grad av informationsbehandling)
8.3.2.1. Rutinmässig problemlösning
8.3.2.2. Intermediär problemlösning
8.3.2.3. Extensiv problemlösning
9. Individuella beslutsregler (F3)
9.1. Förväntad nyttoteori
9.1.1. Dominansprincipen
9.1.2. Cancellation
9.1.3. Transitivitet
9.1.4. Invarans
9.2. Inramningseffekter
9.2.1. Positiv inramning - vinst
9.2.1.1. Riskaverta
9.2.2. Negativ inramning - förlust
9.2.2.1. Riskbenägna
9.2.3. Prospektteorin
9.2.3.1. Referenspunkt
9.2.3.2. Förlustaversion
9.2.3.2.1. Belöna i små delar/förlust i en klumpsumma
9.2.3.3. Minskande sensitivitet
9.2.4. Kompabilitetsprincipen
9.2.4.1. Sannolikhetsfokus
9.2.4.2. Värdefokus
9.2.5. Enowmenteffekten
9.2.5.1. Underskattar alternativkostnaden
9.2.5.2. Högt egenvärde
9.2.6. Sunk costeffekten
9.2.6.1. Investering av tid/pengar = mindre benägen att släppa produkten
9.3. Beslutsångest
9.3.1. Skjuter upp köp
9.4. Preferensreviseringar
9.4.1. Singulära vs Komparativa
9.4.1.1. Singulär - utvärderar en produkt i taget
9.4.1.1.1. Välkända egenskaper
9.4.1.2. Kompartiv - jämför två produkter
9.4.1.2.1. Okända egenskaper
9.4.2. Selektivt tänkande
9.4.2.1. Överskaffa positiv information / ignorera negativ information
9.4.2.2. Förenklar oviktiga beslut
10. Sociala beslutsregler (F4)
10.1. Självbild
10.1.1. Roller
10.1.2. Personlighetsdrag
10.1.3. Självuppskattning
10.1.4. Självkänsla
10.1.5. Faktisk självbild
10.1.6. Idealisk självbild
10.2. Extended self
10.2.1. Underlättar aktiviteter
10.2.2. Symbolisk betydelse
10.2.3. Ger makt och prestige
10.2.4. Ger kopplingar till:
10.2.4.1. Andra människor
10.2.4.2. Svunnen tid
10.2.4.3. Platser
10.3. Self-monitoring
10.3.1. Low-self monitoring
10.3.1.1. Image
10.3.2. High-self monitoring
10.3.2.1. Funktionella fördelar
10.4. Impression management
10.4.1. Apperance management
10.4.2. Ingratiation
10.4.2.1. Self presentation
10.4.2.2. Opinion confirmity
10.4.2.3. Smicker
10.4.3. Aligning activities
10.4.3.1. Disclaimers
10.4.3.2. Accounts
10.5. Personlighet
10.5.1. Femfaktorsmodellen
10.5.1.1. Trevlighet
10.5.1.2. Noggrannhet
10.5.1.3. Emotionell stabilitet
10.5.1.4. Intellekt
10.5.1.5. Extraversion
10.6. Brand personality
10.6.1. Sincerity
10.6.2. Excitement
10.6.3. Competence
10.6.4. Sophistication
10.6.5. Ruggedness
10.7. Characterization
10.7.1. Brand Personification
10.7.2. Brand anthropomorphism
10.8. Kognitiva faktorer
10.8.1. Need for cognition (NFC)
10.8.1.1. Låg
10.8.1.2. Hög
10.8.2. Need for humor (NFH)
10.8.2.1. Högt
10.8.2.2. lågt
10.8.3. Need for cognitive closure (NFCC)
10.8.3.1. Låg
10.8.3.2. Hög
11. Inlärning och minne (F5)
11.1. Klassisk betingning
11.1.1. Obetingad stimuli > Obetingad Respons
11.1.2. Betingard stimuli > Betingad respons
11.1.3. Forward conditioning
11.1.3.1. Varumärke följs av modell (mer effektiv)
11.1.4. Backward conditioning
11.1.4.1. Modell följs av varumärke (mindre effektiv)
11.1.5. Pre-exposure effect
11.1.5.1. Obetingad stimulus känns igen sedan tidigare. (Svag koppling)
11.1.6. Blocking effect
11.1.6.1. obetingad stimulus (kändis) kopplat till tidigare betingat stimulus (Varumärke)
11.1.7. Temporal contiguity
11.1.7.1. Associationer nära i tiden fastnar bättre
11.2. Instrumentell betingning
11.2.1. Positiv förstärkning
11.2.2. Negativ förstärkning
11.2.3. Utsläckning
11.2.4. Kontinuerlig förstärkning
11.2.5. Sumpvis
11.3. Minnets sju synder
11.3.1. Glömska
11.3.1.1. Transcience
11.3.1.2. Absent-mindedness
11.3.1.3. Blocking
11.3.1.3.1. Tip-of-the-tounge
11.3.1.3.2. Ugly sister
11.3.2. Förvrängningar
11.3.2.1. Misattribution
11.3.2.1.1. Source confusion
11.3.2.1.2. Feelings of familiarity
11.3.2.1.3. Falska minnen
11.3.2.2. Suggestibility
11.3.2.3. Bias
11.3.3. Oförmåga att glömma
11.3.3.1. Persistence
12. Perception och uppmärksamhet (F5)
12.1. Perceptionsprocessen
12.1.1. Perception
12.1.1.1. Registrera
12.1.1.2. Välja
12.1.1.3. Tolka
12.1.2. Fenomenal absolutism
12.1.3. Sensorisk exponering
12.1.3.1. Hörsel
12.1.3.2. Smak
12.1.3.3. Lukt
12.1.3.3.1. Uppmärksamhet
12.1.3.4. Syn
12.1.3.5. Känsel
12.2. Sensoriska trösklar
12.2.1. Absolut tröskel
12.2.2. Just noticeable differens (JND)
12.2.3. Webers lag
12.3. Korttidsminnet
12.4. Minne och vakenhetsnivå
12.4.1. Måttlig vakenhet underlättar uppmärksamheten
12.5. Anpassning
12.5.1. Återkommande stimuli
12.5.1.1. Högljudda
12.5.1.2. Frekventa
12.5.1.3. Lågintensiva
12.6. Subliminal perception
12.6.1. Omedveten uppmärksamhet
12.7. Salience
12.7.1. Nyhetsvärde
12.7.1.1. Kontexberoende
12.7.1.2. Individuellt
12.7.2. Intensitet
12.7.2.1. Färg
12.7.2.2. Volym
12.7.2.3. Storlek
12.7.2.4. Rörelse
12.7.2.5. Kontextberoende
12.7.3. Komplexitet
12.7.3.1. Kräver större mängd kognitiv bearbetning
12.7.3.2. Kontextberoende
12.8. Vividness
12.8.1. Emotionellt intressant
12.8.1.1. Ideosynkratiskt
12.8.1.2. Vackra människor, barn etc
12.8.1.3. Kontextoberoende
12.8.2. Konkret
12.8.2.1. Lätta att föreställa sig
12.8.3. Nära konsumenten / Proximity
12.8.3.1. Sensory proximity (egenupplevd)
12.8.3.2. Temporal proximity (nyligen)
12.8.3.3. Spatial proximity (närheten)
12.9. Frivillig och ofrivillig selektion/attention
12.9.1. Frivillig selektion
12.9.1.1. Baserad på tidigare erfarenheter
12.9.2. Ofrivillig selektion
12.9.2.1. Uppmärksammas av alla
12.9.2.2. Lagen om avslut
12.9.2.3. Lagen om närhet
13. Individuella beslut kap 4 (F3)
13.1. Consideration set
13.1.1. Hämta CS
13.1.1.1. Evoked set
13.1.1.2. Extern informationssökning
13.1.1.3. Inköpsplatsen
13.1.2. Påverka CS
13.1.2.1. Part list cuing (Skala ner)
13.1.2.2. Attraction effect (Jämför med underlägsna alternativ)
13.1.2.3. Compromise effect (en bra kompromiss till andra VM)
13.1.3. Viktig kunskap för marknadsföraren
13.1.3.1. Vilka varumärken som ingår
13.1.3.2. Vilken information som används
13.1.3.3. Hur informationen används i beslutsprocessen
13.1.4. Sätt att välja CS
13.1.4.1. Informationskällor
13.1.4.1.1. Stimulus-based choice (Choice)
13.1.4.1.2. Memory-based choice (Minnet)
13.1.4.1.3. Mixed choice
13.1.4.2. Beslutsgrunder
13.1.4.2.1. Attitude based choice (varumärkesattityden)
13.1.4.2.2. Attribute based choice (jämföra egenskaper)
13.2. Mode-modellen (Motivation Opportunity > DEtermination)
13.2.1. Låg motivation/möjlighet
13.2.1.1. Heuristiska processer (tumregler)
13.2.1.1.1. Övertalning(Uppfattningar & Attityder)
13.2.1.1.2. Prediktion (Sannolikhetskattning, generella)
13.2.1.1.3. Choice heuristics (direkt påverkan på beslut)
13.2.2. Hög motivation
13.2.2.1. Personlig påverkan
13.2.3. Hög möjlighet
13.2.3.1. Tid för reflektion
13.2.4. Hög motivation & hög möjlighet
13.2.4.1. Noggrann övervägning av valet.