1. Fallet - Xerostomi
1.1. 1.1 Kan nedstämdhet påverka salivsekretionen?
1.1.1. nedstämdheten kanske gör henne lite stressad och man får ökade stresshormoer, och vissa av de kommer att dämpa salivutsöndring
1.1.1.1. pga. parasympatiska inhiberas.
1.2. 1.2 Vad finns det för orsaker till att man får lägre saliv sekretion?
1.2.1. Mediciner
1.2.1.1. Blodtryckshöjande/sänkande, antihistamin, vattenbalanserande o antidepressiva midiciner orsakar även lägre s.s.
1.2.1.2. B-blockerare
1.2.1.2.1. Dessa påverkar blodkärlen kring salivkörtlarna på så sätt att de kontraherar
1.2.1.2.2. Mängden vätska till körtlarna minskar
1.2.2. Nervositet påverkar sympatiska NS
1.2.2.1. kärlsammandragning pga adrenalin på B-rec
1.2.2.1.1. kontraktion av kärl, mindre vatten
1.2.3. Åldre känner sig ofta mer muntorr.
1.2.4. Sjögrenssyndrom
1.2.4.1. genetisk autoimmun-sjukdom
1.2.4.2. Lymfocyter angriper acinuscellerna i körtlarna kontinuerligt så att balanden mellan nybildning och nedbrytning av cellerna rubbas.
1.2.4.2.1. P.g.a inflammationen fungerar körtlarna sämre och bildar mindre mängd sekret
1.2.4.3. prevalens 0,3-0,5 % av befolkningen
1.2.4.3.1. 90% är kvinnor
1.2.4.3.2. Drabbar oftas i 40-50årsåldern
1.2.5. Strålbeh.
1.2.5.1. Rubbar också balnsen av nybildning, men orsakas istället av strålning.
1.2.5.1.1. Kan slå ut körteln helt, eller skada/försämra.
1.2.6. Mun-andning
1.2.6.1. Näspolyper
1.2.7. Stress/depression
1.2.8. Parkinsons diabetes, feber, uremi
1.3. 2. Hur påverkar muntorrhet kariesutvecklingen?
1.3.1. Saliven fungerar buffrande genom bla. bikarbonat, fosfat och proteiner.
1.3.1.1. Övermättnaden av joner som fosfat, kalcium i saliven bidrar till remineraliseringen
1.3.1.2. finns även antibak. substanser så som laktoferiner, Ig A o Lysozymer.
1.3.2. Om S.S nedsatt
1.3.2.1. försämras buffringsförmågan
1.3.2.1.1. längre pågående syraattacker som demineraliserar tanden under längre tid
1.3.2.2. försämrad oral clearance
1.3.2.2.1. bakterier/protoner sköljs inte bort lika bra
1.3.2.3. Nedsatt salivsekretion är enskilt största orsaken till dålig munhälsa.
1.4. 3. Hur kommer det sig att kariesen uppkommit så snabbt?
1.4.1. Hon har retraherad gingiva
1.4.1.1. Blottad rotyta
1.4.1.2. Skarven vid CEJ
1.4.1.2.1. Fler retentionsytor
1.4.2. Börjat äta mediciner
1.4.2.1. Lägre S.S
1.5. 4. Hur påverkas slemhinnan av muntorrhet?
1.5.1. Vid lägre S.S blir slemhinnan torr
1.5.1.1. Glykoproteiner, muciner och andra ämnen som smörjer slemhinnan minskar
1.5.1.2. Bakterier får direkt kontakt med epitelcellerna
1.5.1.2.1. kan då lättare passera barriären
1.5.2. friktion uppstår
1.5.2.1. sår o sprickor.
1.5.3. återkommande friktion
1.5.3.1. hyperkeratinisering
1.5.4. Muntorrhet predisponerar för oral svampinfektion.
1.5.4.1. Behandlas med nystatin
1.5.5. slemhinnor och tunga glansiga och rodnade, saliven kan se seg och "bubblig" ut.
1.5.5.1. – Tungan kan även ha beläggningar och plack kan lättare fastna och sitta kvar.
1.5.6. Det kan också svida och bränna i munnen
1.6. 5. Hur går en mätning av salivs. till?
1.6.1. Ett salivprov består av två delar: en vilo och en stimulerad.
1.6.1.1. Vilo görs på morgonen, ska ej ätas innan och pågår i 15 min.
1.6.1.2. Stimulerad: tugga på paraffin i 3 min. mäts i ml/min.
1.6.1.2.1. <0,25ml/min i vilo, <0,80 ml/min för stimulerad saliv.
1.7. 6. Hur behandlas muntorrhet?
1.7.1. Muntorrhet kan behandlas med olika preparat bla tabletter, spray samt gele. det är även bra med tuggummi.
1.7.1.1. Munfuktnings gel tll natten
1.7.2. Stimulera och aktivera salivkörtlar genom smak och tuggning.
1.7.2.1. Tuggummituggande liksom hårdtuggad föda stimulerar salivkörtlarna.
1.7.2.2. Vid permanent muntorrhet behöver saliven stimuleras hela livet och många gånger per dag.
1.7.3. Läkemedlet Xerodent stimulerar salivkörtlarna kraftigt och kan användas 6-12 ggr/dag-
1.7.3.1. ger även kariesskydd
1.7.4. Pågående läkemedelsbehandling som ger muntorrhet bör omvärderas.
1.7.5. Noggrann munhygien med fluortandkräm.
1.7.5.1. tillägg av fluortabletter vid kariesrisk.
1.7.6. Parasympatikomimetikum som Salagen vid Sjögrens syndrom och vid muntorrhet efter strålbehandling.
1.7.6.1. kolinerg substans som producerar mer saliv, tårar, svett, magsaft och slem.
1.7.7. Undvik drycker sötade med socker.
2. IM
2.1. normala mängder salivflöde (vila+stimulerad) och vad som räknas som lågt
2.1.1. Normalt 0,25-0,35 ml/min.
2.1.2. Stimulerad 1-3 ml / min
2.1.3. Definition muntorrhet:
2.1.3.1. Vilosaliv < 0,1 ml/ min i vila.
2.1.3.2. Stimulerad saliv < 0,7 ml/min
2.2. typer av läkemedel som ger xerostomi
2.2.1. Läkemedel mot depression, högt blodtryck, astma och allergie
2.2.2. diuretika - mindre vätska -> mindre saliv.
2.2.3. antikolinerga av olika slag -> ingen stimulering.
2.2.4. stimulantia -> sympatiska triggas, parasympatiska dämpas
2.2.5. dämpare av sympaticus aktivitet
2.2.6. antiarytmika, opioider, diuretika, cytostatika.
2.2.7. Polyfarmaci förstärker besvären.
2.3. Besvär som muntorrhet medör
2.3.1. Svårt att tala
2.3.2. Dålig andedräkt
2.3.3. sveda, sköra slemhinnor, infektioner i munnen
2.3.4. fissurer på tunga, bubblig eller viskös saliv, torr munbotten, förstorade och palpationsömma salivkörtlar.
3. Problemlösning Björn
3.1. 1. Varför sväljs fluortabletten då fluorsköljen spottas ut?
3.1.1. Fluordosen i tabletten är lägre än i fluorskölj och påverkar därmed inte kroppen lika mycket.
3.1.2. Fluortabletter frisätter fluor kontinuerligt i låga doser och kan därför sväljas utan att påverka kroppen negativt.
3.1.3. Tabletter innehåller ej heller alkohol eller andra ämnen som kan verka irriterande på tex mage som fluorskölj gör.
3.2. 2. Varför behandlas vissa kariesangrepp med fluor istället för att lagas?
3.2.1. Initialkaries där progressionen ej förväntas och kan avstanna behandlas med fluor. Intakt yta finns och med tillförsel av fluor kan delvis demineraliserade kristaller remineraliseras, det bildas fluorapatit (FA) och fluorhydroxylapatit (FHA) som har högre jonlöslighetsprodukt (mer svårlösligt) än HA.
3.2.1.1. Detta behandlingssätt sparar tandsubstans och är därför att föredra om så går.
3.2.1.1.1. Det finns forskningsbaserad grund för icke-operativ kariesterapi, vilket innebär att reversera, stoppa eller försena progressionen av initiala kariesangrepp med hjälp av profylaktiska och icke-operativa metoder.
3.2.1.1.2. Operativ kariesterapi behandlar symptom som uppkommit i avancerade stadier av kariesprocessen
3.2.1.2. FA har lägre jonlöslighetsprodukt
3.2.1.3. När omättat plack sänker emaljsvätskans pH kommer karbonat och andra lättlösliga joner fällas ut från emaljprisman, kvar blir ett skelett där F-joner kan binda in
3.2.1.3.1. F har en viktig verkan då den underlättar/förespråkar omvandling av brushit och oktakalciumfosfat till apatit, och medför bildning av fluorapatit i sura miljöer
3.2.2. Fluors funktioner:
3.2.2.1. - Hämmar enzymet enolas som bakterier behöver för sin metabolism.
3.2.2.1.1. Enolas är beroende av 2-värda metaller som Mg2+ eller Mangan för sin aktivitet
3.2.2.1.2. Om det finns höga halter av fluor i bakterien binder denna till Mg; MgF+.
3.2.2.2. -Hjälper vid remineralisering. Ger upphov till FHA & FA.
3.2.2.3. -Minskar kritiskt pH (från 5,5 till 4,5). -FHA har lägre ytenergi än HA --> bakterier fäster ej lika bra till tandsubstansen. Även pellikeln och resten av plack plack fäster sämre.
3.3. 3. Kan man svälja fluor utan att kroppen påverkas negativt?
3.3.1. Om man håller sig inom rekommenderad dos finns ingen risk att fluorintag leder till negativ endogen effekt. För höga halter fluor i dricksvatten kan ge upphov till fluoros. Detta sker under fosterstadiet/amelogenesen. Kan uppstå både på primära och permanenta tänder. Ses som vita fläckar pga hypomineralisering.
3.3.1.1. Patogenes fluoros
3.3.1.1.1. om man får i sig för mycket fluor under den tid tänderna bildas, 0-7 år
3.3.2. Vid högt intag av fluor:
3.3.2.1. 1. Upptag i magsäck och tarmar --> transport genom blodkärl till levern (som innehåller mycket blod och fluor kan därför effektivt transporteras vidare genom kroppen via kärl). F- är mycket reaktivt och cirkulerar ej fritt utan är bundet till annat ämne/annan jon.
3.3.2.1.1. Fluor förekommer som fri jon samt bundet till väte
3.3.2.1.2. Upptag i magsäcken, distribution i kroppen och exit ur kroppen är pH beroende.
3.3.2.2. 2. Höga halter fluor i blodet kan bidra till saltbildning. Högt mineralinnehåll --> högt blodtryck. Då det sprids till alla delar av kroppen kan samtliga inre organ påverkas bl.a. genom att mineraler bildas i /runt om organen.
3.3.2.2.1. tyrosin, statherin och prolin-rika proteiner hämmar utfällning av salt i oral miljö
3.3.2.2.2. Den dödliga dosen för vuxna är 2,2 gram fluor per kg kroppsvikt och för barn 15 mg fluor.
3.3.2.2.3. Kroniskt överintag kan ge t ex skelettförändringar och njurpåverkan.
3.3.2.3. 3. Lever & njurar kan överbelastas eftersom de har en filtrerande funktion(renar blodet).
3.3.2.3.1. Akuta symtom på överintag
3.3.2.4. 4. Kan ge fosterskador, tex osteoporos eftersom mineralisering av ben störs.
3.3.2.4.1. Genom användande av vanliga fluorpreparat kommer man inte upp i doser tillräckligt höga för att åsamka sådana skador
3.4. 4. Varför rekommenderas Björn fluortabletter och ej fluorskölj/lack.
3.4.1. Fluortabletter är mer praktiskt att ta under dagen(lätt att ta med sig). Har även längre duration (2-3 minuter) i jämförelse med fluorskölj som har mer direkt påverkan. Tabletter är att föredra som rekommendation för pat. som är mer kariesaktiva då dessa kan tas flera ggr/dag och därmed ger förlängd fluoreffekt.
3.4.1.1. Varför flourtabletter är optimalt
3.4.1.1.1. Icke-operativ behandling av en karies-aktiv pat. kräver många behandlingssekvenser och korta inkallningsintervall
3.4.1.1.2. De finns att köpa receptfritt i styrkorna 0,25 och 0,75 milligram fluor.
3.4.1.1.3. Fördelen med sugtabletterna är att man låter tabletten långsamt smälta på tungan och lösas upp i munnen.
3.4.1.1.4. Eftersom fluoren stannar kvar länge i munnen får den en möjlighet att verka effektivare.
3.4.2. Andra behandlingsmetoder med fluor finns (tex florlackning, fluorgel i skena, fluortuggummi m.fl.).
3.4.3. Val av fluorpreparat väljs även efter personens livsstil/vad pat. föredrar.
3.5. 5. Har fluor någon negativ inverkan på gingivit?
3.5.1. Flours funktioner hypotes 2
3.5.2. - Fluor påverkar/hämmar sackarolytiska (tex S. mutans & Lactobaciller) bakteriers metabolism, ej proteolytiska bakteriers.
3.5.3. -Fluorbehandling kan minska risken för uppkomst av gingivit, men används ej som behandling för att bli av med det.
4. IM
4.1. - Fluors funktion vid remineralisering/demineralisering. - För & nackdelar med fluor (-behandling). - Nedbrytning av fluor i kroppen. - F's transport genom/i kroppen. Endogen effekt. - Negativa effekter vid högt fluorintag/toxikologi. - Fluorpreparat/-metoder. - Vilka bakterier påverkas av fluor? Hur påverkas de?
4.2. - När väljer man att laga, när väljer man fluorbehandling?
4.2.1. Förebyggande åtgärder
4.2.1.1. Subkliniska initiala lesioner
4.2.2. Icke-operativ behandling
4.2.2.1. Lesion med kavitet, begränsad till emalj
4.2.2.2. Lesion som kan påvisas kliniskt, visuell taktilt, begränsat till emalj och intakt yta
4.2.2.3. Lesion som endast kan påvisas med bitewing
4.2.3. Operativ behandling
4.2.3.1. Dentinlesioner
4.2.3.2. Pulpalesioner
4.3. - Rekomenderad dos (i Sverige)?
4.3.1. I åldrarna noll till sex år är den i Sverige rekommenderade maximala dygnsdosen 0,75 mg fluor och i åldrarna sju till tolv år 1,0 mg
5. Objective/Method
5.1. To collect information regarding the local prevailing condition
5.1.1. Can be useful as part of a basis for planning & devloping a targeted BPOC
5.2. Burden of oral disease
5.2.1. Clinical examinations
5.2.1.1. Karies
5.2.1.1.1. DMFT
5.2.2. Interview
5.2.2.1. Nomads (Imohar)
5.2.2.1.1. Questions
5.2.2.2. Local health provider
5.2.2.2.1. Vilka tillstånd/sjukdomar har nomader sökt vård för hos dig?
5.3. Oral health behaviour: Knowledge, Lifestyle & Practices
5.3.1. Oral awareness & perception
5.3.1.1. Questionarie?
5.3.1.1.1. Marcus
5.3.2. Diet
5.3.2.1. Questionaire & Log
5.3.2.1.1. Households/families
5.3.3. Hygien
5.3.3.1. Interview during clinical examination?
5.3.3.2. Questionaire for families
6. What we at the same time possibly can provide if accepted
6.1. School
6.1.1. Brushes & toothpastes?
6.1.1.1. Toothbrushing workshop
6.1.2. ART-Kit
6.1.2.1. Donation
6.1.2.2. ART-Treatment on kids whose parents give consent to treatment
6.1.2.2.1. involving & training the teacher(volunteer)
6.2. Desert nomads out of local health providers range
6.2.1. ART-Treatment
6.2.1.1. After klin us. if subject wishes treatment
6.2.1.1.1. subject can rate their experience of the treatment
6.2.2. Miswak
6.2.3. OUT
6.2.3.1. Extractions?
6.2.3.1.1. t.ex vid symptomatisk apikal parodontit