Lapporörelsen

1. Framgångar

1.1. Sommaren 1930 ordnade Lapporörelsen ett bondetåg till Helsingfors. Ca. 12 000 deltog i manifesten. På ledande politiskt håll visade man förståelse för Lapporörelsens krav och lantdagets riksdag upplöstes. Riksmännen från de kommunistiska partier fängslades och inför nyvalet var det förbjudet att ha kommunistiska verksamhet. Kommunisterna måste jarbeta exil och underjorden efter året 1930. Efter segern mot kommunisterna förflyttade sig Lapporörelsen mot socialdemokraterna. Vid presidentvalet 1931 valdes Svinhufvud till republikens tredje president. Han åtnjöt lappomännens förtroende. Skjutsning av republikens första president Ståhlberg var ett steg för lång i en stor del av anhängarnas ögon.

2. Mäntsäläupproret

2.1. 1932 försökte Lapporörelsens radikalaste anhängare få statsmakten att ingripa mot socialdemokraterna, men detta misslyckades totalt. Finlands regering hade redan fått denna fråga engång tidigare och nekade till båda gångerna. President Svinhufvud höll ett tal i radio och samtidigt omringade regeringstrupper Mäntsälä. Efter upproret sluta Lapporörlsens verksamhet nästa totalt. De bildades nya högerradikala grupper (IKL och AKS).

3. Förehavanden

3.1. Vihtori Kosola var ledaren och arbetade mest mellan åren 1929-1932. Bondetåget och Mäntsäläupproret är största händelserna var Lapporörelsen var med om. Lapporörelsen kan jämföras med nazisterna i Tyskland. De använde sig av samma metoder i tal och möten, och använde sig av utomparlamentiska metoder för att förbättra sin egna ställning.

4. Politiska agendan

4.1. Lapporörelsen var högerradikala. De vände sig mot kommunisterna och senare även mot socialdemokraterna. Lappolagen var att allt är lagligt om de tryggde den borgerliga Finlands fortbestånd.

5. Händelser/ åtgärder

5.1. Medlemmarna var bonden och tjänstemän och även finlandsvenskar (om det inte handlade om språkfrågor). De använde sig av utomparlamentiska metoder. De misshandlade, skjutsade och mördade människor som var mot dem. De förstörde och kommunistiska tidningstryckerier och skövlade arbetarföreningshus. Morden fördes till rätten, men Lappomedlemmarna använde sig av massangivelse, som innebär att det var så många som sa att de mördat att de inte kunde sätta alla i fängelse --> ingen fick straffen.