Ekosystem: 3 nedslag

Get Started. It's Free
or sign up with your email address
Rocket clouds
Ekosystem: 3 nedslag by Mind Map: Ekosystem: 3 nedslag

1. Skogen

1.1. Bakgrund

1.1.1. Skog har inte alltid funnits i Sverige!

1.1.2. Efter inlandsisen drog sig tillbaka:

1.1.2.1. Först lavar, mossor

1.1.2.2. Sen ris, buskar

1.1.2.3. Sist träd (frön sprids med vinden)

1.1.2.3.1. Söderifrån: lövträd, tall etc.

1.1.2.3.2. Norrifrån: gran etc.

1.2. Skogens skikt

1.2.1. Växtskikt i skogen

1.2.1.1. Trädskikt

1.2.1.2. Buskskikt

1.2.1.3. Fältskikt (ormbunkar,gräs, ris, örter)

1.2.1.4. Botten- eller markskikt (mossor, lavar, svampar

1.2.2. Markskikt i skogen

1.2.2.1. Förna = döda växt- & djurdelar som samlas på markytan

1.2.2.2. Jordmån

1.2.2.2.1. Innehåller Humus = nedbrutna växt- & djurdelar (kan ej längre urskilja enskilda individer)

1.2.2.3. Opåverkad mineraljord, som härstammar från berggrunden (ex. morän)

1.3. Jordmåner

1.3.1. De översta markskikten i en skog som påverkas av biotiska & ambiotiska faktorer

1.3.2. I barrskog: Podsol

1.3.2.1. Jorden blir surare p.g.a. sura barr --> färre nedbrytare eftersom de inte trivs --> mindre näringsrik jord

1.3.2.2. Färre nedbrytare --> mindre blandad jord --> fler skikt

1.3.2.3. Regn+surt (högt pH) drar järn- & aluminiumjoner längre ned i marken = rostjord

1.3.2.3.1. Ovanför den: Blekjord, som tömts på järn- & aluminiumjoner p.g.a. ^^^

1.3.3. I lövskog: Brunjord

1.3.3.1. Förna bryts snabbt ner p.g.a. många nedbrytare

1.3.3.2. Nedbrytare blandar humus med mineraljord --> bildar mull

1.3.3.3. Inga tydliga skikt p.g.a. bra blanding

1.3.4. OBS! Finns otroligt många organismer i skogen/jorden!

1.4. Urskog & kulturskog (industriskog)

1.4.1. Urskog

1.4.1.1. Vuxit & föryngrat sig själv

1.4.1.2. Finns träd i alla åldrar

1.4.1.3. Gamla träd

1.4.1.3.1. Lavar & mossor hinner utvecklas

1.4.1.3.2. Viktiga boplatser för djur

1.4.1.4. Gläntor --> plats för ljuskrävande buskar & örter

1.4.1.5. Döda träd ligger kvar --> viktiga livsrum

1.4.1.6. Stor biologisk mångfald

1.4.2. Kulturskog (industriskog)

1.4.2.1. Påverkats av skogsbruk under århundraden

1.4.2.2. Träden är samma träslag & samma ålder

1.4.2.3. Mindre biologisk mångfald

1.5. Indikatorväxter

1.5.1. = Växter som visar vad det är för typ av mark genom att finnas där

1.5.2. Exempel:

1.5.2.1. Näringsfattig mark med lågt pH: blåbär, lingon, ljung, kruståtel

1.5.2.2. Näringsrik & fuktig mark: humleblomster, älgört, hundäxing

1.5.2.3. Kalkrik mark med högt pH: blåsippa, grönvit nattviol, andra orkideér

1.5.2.4. Kväverik mark: hallon, kirskål, nässlor, smörblomma, hundäxing, mjölkört

2. Sjön

2.1. Sjöns 3 zoner

2.1.1. Strandzonen

2.1.1.1. Rikast växtliv här - finns ljus, vatten & mineraler

2.1.1.2. Finns även mkt djurliv

2.1.2. Djupbottenzonen

2.1.2.1. Ligger under kompensationsnivå --> inget ljus --> ingen fotosyntes

2.1.2.2. Fotosyntesen kan inte kompensera för cellandningens förbrukning av näringsämnen

2.1.2.3. Växter & alger saknas

2.1.2.4. Syrebrist när vattnet inte blandas om ordentligt p.g.a. inga växter

2.1.2.5. Syre blandas ned uppifrån till djupbottenzonen

2.1.2.6. Mineralämnen som frigörs under kompensationsnivån är viktiga för livet ovanför

2.1.3. Den fria vattenzonen

2.1.3.1. Det finns:

2.1.3.1.1. Planktonalger

2.1.3.1.2. Djurplankton

2.1.3.1.3. Fiskar

2.1.3.2. Ljus och vatten finns, men ont om mineraler

2.1.3.3. Samma zoner gäller för havet

2.2. Tillståndet i en sjö speglar miljön i omgivningen!

2.2.1. Om en sjö omges av barrskog --> näringsfattig (oligotrof)

2.2.2. Om en sjö omges av lövskog --> näringsrik (eutrof)

2.3. Näringsfattiga sjöar

2.3.1. Kännetecknas av ex: barrskog, näckrosor, notblomster

2.3.2. Strandzon --> gles växtlighet

2.3.3. Stort siktdjup --> få plankton

2.3.4. Dybildning --> humusämnen (ofullst. nedbryten förna från skogen)

2.4. Näringsrika sjöar

2.4.1. Kännetecknas av ex: bladvass, inte mycket skog, åkermark

2.4.2. Strandzon --> Tät växtlighet (vass, kaveldun, andmat, guliris)

2.4.3. Litet siktdjup --> mkt plankton (blågröna bakterier, växt- & djurplankton)

2.4.4. Gyttjebildning --> bildas av sjöns egna djur- & växtliv

2.4.5. Rikt fågelliv

2.5. Försurningen i våra sjöar

2.5.1. Problem i sjöar i södra Sverige där nederbörden är som surast (undantag: Öland, Gotland, Skåne p.g.a. mkt kalk i jorden)

2.5.2. Klart vatten och bra siktdjup

2.5.3. Vitmossa i sandkanten

2.5.4. Kräftdjur,snäckor försvinner

2.5.5. Mindre fisk

2.5.5.1. Vissa insekter ökar

2.5.5.2. Vanligare med insektsätande fåglar

2.5.5.3. Fåglar som äter fisk (ex. fiskärna) försvinner

2.5.6. Göra åt försurningen? Man kalkar sjöar för att höja pH-värdet!

3. Havet & Östersjön

3.1. Vilket innehåller mest vatten(%)- gurka eller Atlantens vatten?

3.1.1. Gurka består till ca 96% vatten

3.1.2. Oceanerna har en salthalt på ca 3,5% (NA+-, CI- -joner & andra joner (Salt = NaCl))

3.1.3. Så: ungefär lika!

3.1.4. Salt = NaCl

3.2. Algerna

3.2.1. Havets viktigaste producenter (kan inte rely on växter vid strandkanten, eftersom det ofta är långt dit)! Behöver:

3.2.1.1. Vatten (finns gott om)

3.2.1.2. Näringsämnen ((NA+-, CI- -joner & andra joner)

3.2.1.3. Ljus (finns ovanför kompensationsnivån)

3.2.2. Tillgången på ljus begränsar algernas utbredning (där algerna lever)

3.2.2.1. Mkt klara vatten - 100-tal meter (vissa tropiska vatten)

3.2.2.2. Kustnära områden - 10-20 meter

3.3. Östersjön

3.3.1. Östersjön - ett bräckvattenhav

3.3.1.1. Emellan söt- och salt vatten = bräckt vatten

3.3.1.2. Östersjön innehåller bräckt vatten - varför?

3.3.1.2.1. Sötvatten ifrån många älvar, smal utgång

3.3.2. Vattenlevande djur är anpassade till en speciell salthalt

3.3.2.1. 0,9 % salthalt i alla djurs celler

3.3.2.2. Om man lever i en miljö som har högre salthalt än sig själv, måste kroppen konstant kompensera & anpassa sig för att inte torka ut

3.3.2.3. Hur bör djur från Atlanten trivas i Östersjön, där salthalten är lägre?

3.3.2.4. Exempel: Blåmusslor

3.3.2.4.1. Stora på västkusten

3.3.2.4.2. Små på östkusten

3.3.2.4.3. Finns ändå på östkusten på grund av avsaknad av predatorer (som äter dem)

3.3.3. Östersjön & miljön

3.3.3.1. Syresättningen

3.3.3.1.1. Saltvatten tyngre än sötvatten!

3.3.3.1.2. Eftersom sötvattnet flyter ovanför saltvattnet, syresätts endast sötvattnet

3.3.3.1.3. Språngskikt = där det söta & salta vattnet skiljs åt (speciellt för Östersjön + ex. grottor)

3.3.3.1.4. Vid kraftiga stormar blandas det lite & även vattnet lägre ned syresätts

3.3.3.1.5. Syrebrist leder till skadade ekosystem, bottendöd, torskdöd,

3.3.3.2. Övergödningen

3.3.3.2.1. Jordbruk (konstgödsel!), trafik, avloppsvatten skogsindustri släpper ut mineralämnen som verkar gödande

3.3.3.2.2. Orsakar s.k. algblomning & syrebrist (botten lider redan från början från syrebrist!)

3.3.3.2.3. Stör ekosystemen på botten

3.3.3.3. Nedsmutsningen

3.3.3.3.1. Miljögifter

3.3.3.3.2. Avlopp

3.3.3.3.3. Trafik

3.3.3.3.4. Oljeutsläpp från båtar

3.3.3.4. Hur ska dessa problem åtgärdas?