1. Lär sig formernas namn
1.1. Ordförådet förstårks
1.2. Lär sig att formerna heter de dom föreställer. (fyr-lant)
2. Bishops prinsiper
2.1. Förklarar
2.1.1. Hon förklarar för pedagogen hur hon har tänkt när hon tillexempel sorterar upp figurerna i olika högar.
2.2. Mäter
2.2.1. Hon mäter hur långt bordet är och konstaterar att det kommer bli svårt att få plats med alla figurerna när hon lägger dom på en lång rad.
2.3. Konstruerar
2.3.1. Mönster
2.3.1.1. Hon lägger formerna på en rad och de enligt henne ska ligga i ett visst mönster.
2.4. Räkna
2.4.1. Hon räknar hörnen på formerna och konstaterar villken figur det är
2.4.2. Pedagogen tar bort och lägger till figurer
2.4.2.1. Addition
2.4.2.2. Subbtration
2.5. Lek
2.5.1. proximala inlärningszonen
3. Subbitizising
3.1. Hon har lite svårt när det kommer till helheter och delar. När hon tittar på nio figurer som ligger på bordet tror hon att det är tio. Hon förväntar sig att föremål som är grupperade på det sättet tillsamans bildar tio, och räknar dom inte själv förens efteråt.
4. Gelman & Gallistels 5 principer
4.1. Principen om godtycklig ordning
4.1.1. Barnet förstår att hon räknar saker och inte en siffra. Hon viljet att både peka och räkna, och försöka avgöra antalet bara genom att titta på figurerna.
4.2. Antalsprincipen
4.2.1. Hon räknar med fingrarna först, men efter ett tag behöver hon bara titta på mengden och förstår sedan.
5. Sortering/katigorisering
5.1. Hon sorterar upp figurerna i de formerna som det är i. (fyrkanter försig osv)
6. De fyra kritiska läranden
6.1. Sammtidighet
6.1.1. Pedagogen tar både bort och lägger till figurer. Här får barnet se att oavsätt villka figurer hon tar bort så kommer antalet ändå att ändras till det samma
6.2. Variation
6.2.1. Flickan får räkna med olika sorters former. På så sätt ser hon att det inte bara är tre fyrkanter med två fyrkanter som blir fem, utan också att tre fyrkanter och två trianglar kan bli fem.
6.3. Rimlighet
6.3.1. Flickan bedömmer utrymmet när hon bygger en rad med figurerna. Hon måste mäta och se vad som är rlimligt. Efter en stund säger hon att de inte får plats.
6.3.2. Hon ser också att det fattas en figur som hon har glömt. När hon tittar på sin rad och räknar villka former som är där upptäcker hon att det inte stämmer och att det är rimligt att en form fattas.
6.4. Hållpungt
6.4.1. Det är svårt att utskilja om barnet och pedagogen har samma hållpungt då pedagogen inte direkt har jätt specifika direktiv.
7. Olika räkne metoder
7.1. Härledd tabell
7.1.1. 3.16 barnen har automatiserade vissa delar subtraktionskombinationer. De vet exempelvis att tre plus 4 är sju då måste ju sju minus fyra vara tre
7.2. Automatiserad tabell
7.2.1. Barnen kan nu kombinationen utantill. D.v.s. de vet att sju minus fyra är tre.
8. Hur kan man utveckla aktiviteten?
8.1. 3D former
8.1.1. Så barnet lär sig lite mer om volym och aria?
8.1.2. Variation förstärker barns inlärande
8.2. Flera barn
8.2.1. En kompis att sammarbeta med.
8.2.1.1. Skapa dialoger och frågeställningar och fundera tillsamans med.
8.2.1.2. Se saker hur fler perspektiv än ett.
8.2.1.3. Hitta flera lösningar på problemet än ett.
8.2.1.4. Lära varandra
8.3. Dominobrickor med prickar
8.3.1. Låta barnet använda prickarna på dominabrickor som representanter för antal. Och arbeta med dom i stället.
8.3.1.1. Lära sig mer om subitizizing, att se direkt vad symbolen symboliserar.
8.4. Instruktioner från pedagogen
8.4.1. Svårare pussel att lösa.
8.4.1.1. Räkne historier i stället för fyfiska tal. Barnet kan sedan lösa talen fysiskt på bordet med hjälpmedel om så behövs.
8.4.2. Barnet lär sig lyssna på verbala tal.
8.4.2.1. Lära sig räkna "i huvudet"
8.5. Dokumentera
8.5.1. Konstruera
8.5.2. Rita
8.6. Pedagogen kan fråga mer.
8.6.1. Hur har du tänkt där?
8.6.2. Varför tror du det blir så?
8.6.3. Vad kan man göra för att det ska bli såhär?